Etikettarkiv: kommunvapen

Vapensköld

Ack Skurup, ack Skurup

 

Det är för sorgligt att Skurup, nu när de hade chansen, inte återtog sitt kommunvapen som symbol utan väljer ännu en logotyp.

Redan 2023 beslutade kommunen sig för att byta ut sin logga, men Nils Holgersson och en gås, eftersom ”Det är en barnbok, och vi är en expansiv kommun med väldigt mycket inflyttning, det stämmer inte riktigt med hur vi vill visa upp oss för omvärlden”, som kommunikationschef Magdalena Hellström uttryckte det. (Not)

I sak har jag inget emot det resonemanget. Den gamla loggan var gräslig på alla sätt, som logga betraktad.  Men att en barnbok skulle vara ett problem kan jag inte förstå. Som kollega till kommunikationschefen är det min professionella åsikt att man behöver särskilja sin personliga åsikt om hur ett litterärt verk ska tolkas och förståelse vilken symbolisk innebörd det har för omvärlden.

Sent kommunvapen

Köpingen Skurup bildades1914 men man antog inget vapen under sin tid som köping. Kommunreformen 1971 gjorde frågan aktuell igen och det kom till en tävling. Inget resultat dög dock. Det tog till 1985 innan det blev ett vapen med följande utseende

Sköld: I fält av silver en grön tysk lönn, nedan åtföljd av tre gröna rundlar ställda en och två.

Den tyska (varför?) lönnen symboliserar ett träd från en utsiktsplats i området. Vapnets gröna och silverfärgade element härstammar från Vemmenhögs häradsvapen och knyter an till det lokala kulturarvet.
Jag kanske inte tycker att det är den bästa av idéer men estetiskt fungerar det väl.

Loggorna

Eftersom ett heraldiskt vapen inte alltid anses modernt och trendigt valde kommunen några år senare att användes en underlig teckning som visar Nils Holgersson flygande på en gås. Bakgrunden är att Nils började sin fantastiska resa här. (NOT)
Enligt den grafiska profilen från 2011 ska denna ”Kommunens logotyp ska förmedla den kvalitet som kommunens tjänster, medarbetare och organisation representerar.” Märket i sig skapades 2001 så det hade en lång historia innan det blev officiellt.

Det förslag som idag, 21 januari, läggs fram idag för kommunstyrelsen är som logga betraktad väl utformad. Men eftersom det är ett heraldiskt vapen, alldeles oavsett var någon kommunikationsbyrå påstår, innebär ett ja de facto att kommunen antar ännu ett heraldisk vapen.

Nils Holgersson finns inte längre med, men gåsen är kvar. Det känns lite fånigt för med exakt samma sätt att rita gåsen hade de kunnat rita trädet så att de helt enkelt gjort en variant av kommunvapnet.

Skurup har tydligen en kommunfågel med, råkan. Varför de inte fick gåsen kan man fundera över om den var så typisk för SKurup. Och omvänt, om råkan är en kommunfågel, varför finns inte den i den nya loggan om alla referenser till Nils Holgersson och gåsen alldeles nyss ansågs som barnsliga?
Det är saker som man kan fundera på.

Det är inte min sak att ha åsikter om hur andra ska rösta, men låt mig ändå förundras. I Skåne har ed borgerliga partierna i decennier överröstat varandra i vem som är med traditionalistisk. Idag har Tidöpartierna tillsammans 26 mandat mot 13 för de rödgröna. Ändå är de alltså beredda att helt strunta i svensk heraldisk tradition och anta en logga som är väldigt typisk för tidigt 2020-tal men som helt klart kommer att vara daterad innan decenniet är över.

Läs mer

Bilder från Kommunens hemsida och Creative Commons på Wikipedia
(https://sv.wikipedia.org/wiki/Skurup#/media/Fil:Skurup_vapen.svg)

Vapensköld

Arboga visar god stil

Arboga kommunvapen

Får en kommun göra rätt? Den frågan ställer jaq mig efter att Arboga gör en ny version av sitt kommunvapen.

Arboga har alltså tecknat upp en ny version av sitt vapen. Heraldiskt är det identiskt med den förra bilden och i alla avseenden 100 procent korrekt utfört. Ingen heraldiker eller heraldiskt intresserad kan alltså invända. Ändå kommer det frågetecken från den heraldiska världen, som statsheraldikerns fråga ”om det verkligen är nödvändigt att ändra ett redan vackert vapen”.

Varför? Vad är det som får oss att ständigt ifrågasätta heraldikens innersta väsen och tänka som en ängslig reklamare?

Arbogas kommunvapen, från kommunens hemsida.

Heraldiken är, som jag sagt om och om igen, en form av symbol som ständigt förändras. I varje avbildning får, och bör, en konstnär tolka blasoneringen på ett nytt sätt. Identiska avbildningar är helt enkelt ”fel”, eller åtminstone dålig vapenkonst.

Det finns också en ekonomisk aspekt som alltid tas upp. ”Det kostar ju miljoner att göra ett nytt vapen”. Trams och tönt säger jag om det. I vilken värld befinner man sig om man vill att allt ska vara som det var förr, att aldrig måla om sitt hus, aldrig köpa nya kläder aldrig ens möblera om? Ingen är en sån person, så varför ska vi vara sådana som ett kollektiv?
Självklart måste man få förändra sin omgivning ibland, modernisera den lite. Gör man det dessutom så bra som Arboga så förtjänar man dessutom beröm.

 

Läs mer om Arboga

Kommunens hemsida
https://sverigesradio.se/artikel/arbogas-nya-stadsvapen-ifragasatt-ar-det-verkligen-nodvandigt-att-andra?fbclid=iwar3mvpj2npdcjegevmes0qnp3es8atphakjon9puqhzq9qwvomy04uxim8s

Sveriges radios inlägg
https://sverigesradio.se/artikel/arbogas-nya-stadsvapen-ifragasatt-ar-det-verkligen-nodvandigt-att-andra?fbclid=iwar3mvpj2npdcjegevmes0qnp3es8atphakjon9puqhzq9qwvomy04uxim8s

 

Om den försvinner. Så här skrev kommunen på sin hemsida.
Publicerad på arboga.se 2023-01-10

Ny version av Arbogas kommunvapen ökar tillgängligheten

Arboga kommun lanserar i februari 2023 en ny, moderniserad och tillgänglighetsanpassad webbplats på arboga.se. Tisdagen den 10 januari tog kommunstyrelsen därför beslut om att börja använda en ny version av kommunvapnet, som har anpassats för att kunna användas även i digitala medier.

Under 2022 har Arboga kommuns medarbetare arbetat intensivt med att skapa en ny webbplats som har fokus på service och användarvänlighet. I samband med arbetet med den nya webbplatsen har det tagits fram en logotyp med kommunvapnet som är tillgänglighetsanpassad. Det innebär bland annat att kommunvapnet har förenklats, har färre detaljer och att det kan användas i små storlekar även digitalt, till exempel i appar.

Följer riktlinjer om tillgänglighet
Under processen har kommunen följt Myndigheten för digital förvaltnings vägledning.

− Kommunvapnet tillhör oss alla och ska därför vara tillgängligt för alla. Som kommun följer vi såklart de riktlinjer som myndigheten har tagit fram, säger kommundirektör Anders Neuman.

Gör en evolution
Den nya logotypen är framtagen i dialog med statsheraldikern på Riksarkivet. Logotypen består av tre delar: ordet Arboga kommun, en vapenbild och en murkrona.

− Det har förstås varit viktigt för oss att följa Riksarkivets vägledning om kommunvapen och att utgå från dialogen som vi har haft med statsheraldikern, säger Anders Neuman.

− Med det uppdaterade kommunvapnet vill vi visa att vi står stadigt i vår tradition och värnar om vårt historiska arv, samtidigt som vi gör en evolution av kommunvapnet för att möta dagens krav, säger kommunstyrelsens ordförande Jonna Lindman (M).

Successivt införande
Det nya kommunvapnet kommer inledningsvis att användas i digitala medier. Efter hand kommer Arboga kommun byta ut logotypen på andra produkter som till exempel brevpapper och arbetskläder.

− Bytet ska genomföras efter ett kostnadseffektivt upplägg där förändringen sker främst när nuvarande produkter eller material behöver bytas ut, underhållas eller tar slut. På det här sättet minimerar vi kostnaderna, säger Anders Neuman.

Kostnader för produktion
Utvecklingen av kommunvapnet har skett i samarbete med en kommunikationsbyrå och har kostat 28 600 kronor. Den totala kostnaden för produktionen av kommunens nya grafiska profil, inklusive kommunvapnet och design av den nya webbplatsen, beräknas uppgå till cirka 200 000 kronor. I den grafiska profilen ingår exempelvis färger, grafiska element, olika mallar och typografi för tryck och digitala medier.

Vapensköld

Borås tar fram ny krona

Häroldskrona från Borås

Sju härolder har introducerat en ny heraldisk krona för sina medlemmar. Inspirationen kommer från den krona som finns på flaggstången utanför stadshuset i Borås.

Borås måste vara heraldikens epicentrum. Här finns världens förnämsta heraldiska akademi – Sju härolder – och här finns den mest inkluderande sammanslutningen – Borås heraldiska förening.

Här finns också den flaggstång som visar att Borås är centrum för vapenkonsten. Hur ska man annars förklara att den har stadsvapnet i toppen och dessutom krönt med en egen heraldisk krona? Här har vi alltså inte murkronan utan något helt annat. Häroldskrona från Borås

De två kronor som tagits fram har var sitt syfte. Den med häroldsstav* bakom mittskölden är för de aktiva ledamöterna. Den utan stav är för alla andra medlemmar. Nu är det dessutom så listigt ordnat att alla som vill är medlemmar i Borås heraldiska förening. det kostar inte heller något. Kan man bli mer inkluderande än så.
Men man måste förstås säga till att man finns.

* Är det häroldsstavar? Kanske inte, det kan vara två korslagda alnstavar med.

Det kommer att komma mer information om denna krona så småningom och andra tolkningar av densamma.

Flaggstången i Borås

Den flaggstång som avses är den som sattes upp på 1960-talet. Ska man vara lite petig om designen, och om man tittar på exempelvis Stjärnsköldsmedaljen, så kan det vara så att skaparen av kronan faktiskt missuppfattade hur en murkrona skulle se ut. Men då blir historien så mycket sämre att vi väljer att avstå från den tolkningen.

Flaggstången utanför stadshuset i Borås, med en krona.
Flaggstången utanför stadshuset i Borås, med en krona.
Närbild på flaggstången utanför stadshuset i Borås, med en krona.
Närbild på flaggstången utanför stadshuset i Borås, med en krona.

 

 

Vapensköld

Hallsberg, frimurarna och hänglåsen

Hallsbergs sigill från senast 1791. Bilden kommer från Samzelius bok.

Är Hallsberg ett frimurarnäste?
Kanske inte, men deras kommunvapen kan ha att göra med frimurarna i Göteborg. 

Hallsbergs tre hänglås känns lite malplacerade som symbol för denna ort.

En teori är att hänglåsen ska symbolisera att orten som Sveriges viktigaste järnvägsknut förbinder Sverige. Eftersom vapnet antogs av Hallbergs köping år 1950 och järnvägsknuten kom till tidigare är det en rimlig teori. Om det inte vore för det det som hände tidigare.

Hänglåsen förekommer första gången i kyrkoherde Martin Georg Wallenstråles sigill för sin socken. var han fått dem ifrån är inte helt klart, men sannolikt från frimurarna i Göteborg, där han var medlem. Wallenstråle var son till biskop Olof Wallin dy och kom därför att adlas på sin faders förtjänster. Senare kom han själv att bli biskop i Kalmar och även grunda Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg men jag har inte hittat några referenser till hänglås här.

Litteratur

  • Clara Neveus/Bror Jaques De Wærn; Ny svensk vapenbok s. 72.
  • Per Andersson; Svensk vapenbok s. 43.
  • Samzelius; En krönika om Hallsberg s. 244.
Vapensköld

Årets nordiska kommunvapen 2020

https://www.youtube.com/watch?v=KMKU7TKFTFw

UTMÄRKELSEN Årets nordiska kommunvapen 2020 överlämnades den 10 juni* till Ängelholms kommuns företrädare, kommunalrådet Robin Holmberg.

Kommunen får priset för sitt kloka sätt att använda sitt kommunkommunvapen och priset delas ut av Societas Heraldica Scandinavica, här genom dess ordförande Martin Sunnqvist.

Martin Sunnqvist föreläser här även på temat Ängelholms kommunvapen – ett exempel på god heraldik.

 

* 10 juni är den internationella heraldikdagen

Vapensköld

Liten upprättelse av F Liljeblad

1878 släppte F Liljeblad boken ”Svenska stads- och landskapsvapen” som låg till grund för många utsmyckningar vid den tiden. Men boken har fått kritik för att den är fylld av fel.
Är den det?

Norrköpings vapensköld
Norrköping idag. Från Wikipedia.

Ja och nej.
Boken är fylld med fel utifrån vårt perspektiv, men boken kom 1878 och då fanns ännu inte någon sammanställning av svenska stadsvapen. Klingspor/Schegels bok om Svensk heraldik kom 1874 men nämner inte ens stadsvapen, än mindre har riksheraldikern någon lista.
Däremot har riksheraldikern Harald Fleetwood det i sin ”Handbok i Svensk heraldik” från 1917. Nästa rejäla förteckning är från 1967 då statsheraldikern Gunnar Scheffer kommer med ”Svensk vapenbok” och därefter Clara Nevéus/Bror Jaques de Wærn ”Ny svensk vapenbok” år 1992.
Det fanns alltså inget facit så Liljeblad skapade ett.

Hans två källor var Erik Dahlbergs ”Suecia antiqua et hodierna” och Tunelds ”Geografi”. Flera vapen stämmer också väl överens med den första medan andra inte gör det så jag antar att det finns en annan, nyare, bild i ”Geografi”., som jag inte har tillgång till.

Ulricehamns vapen
Ulricehamns vapen. Från Wikipedia.

Ulricehamn avviker såklart från ”Suecia …” eftersom staden bytte namn efter den boken trycktes. Däremot har Norrköpings vapen fått ett utseende som helt bryter mot allt. Det är obegripligt idag men kanske inte då, med de källor som fanns till hands.

Köping är det annorlunda med. Det ser inte riktigt ut som idag, eftersom det finns ett ”R” med. Detta ”R” finns faktiskt med också i Fleetwoods bok från 1917 och försvinner först på 1930-talet.
Då fanns det en idé om att endast det ursprungliga vapnet var det rätta, men så lätt ska vi inte göra det för oss. Heraldiken har alltid tillåtit vapenförbättringar eller att man helt byter vapen. Därför är det inte ålder ett argument när ett vapen ska fastställas. Däremot är det såklart möjligt att återta ett äldre vapen om förbättringen inte känns. bra, även om jag då tycker att man ska vara medveten om att man är mer kulturarvsförstörare då än de som gjorde förbättringen. Samt att även en återgång är en förbättring, heraldiskt sett.

Köpings vapensköld.
Köpings vapen. Från Wikipedia.
Vapensköld

Njurundas kommunvapen

Njurunda vapen, av Lokal_Profil

Utanför Sundsvall ligger Njurunda. Känt för att Henrik Zetterberg och jag växte upp där. 

Njurunda är också känt för att socknen har formen av en njure, därav namnet (falskt, men en bra historia) och för att den hade den största landsortskyrkan norr om Uppsala (vilket jag inte vet något om, men stor är den).

Här ska jag däremot prata om kommunvapnet.

Socknen har haft ett sigill med tjurhuvudunder lång tid. Det äldsta är känt från tidigt 1600-tal- Men själva kommunvapnet skapades av Sundsvalls stadsarkitekt, tillika heraldikern, Hans Schlyter på 1950-talet. Vapnet registrerades av kungl. Majestät 1961. När Njurunda efter kommunsammanslagningen 1974 kom att bli en del av Sundsvall försvann inte vapnet för den nya storkommunen fortsatte att använda sig av Njurunda och de andra gamla kringkommunernas vapen i offentliga sammanhang.

Men hur var egentligen bilden av vapnet i Njurunda. Användes det till vardags?
Här är jag lite osäker för jag flyttade trots allt från Njurunda när jag var femton och jag hade så inget heraldiskt intresse. Men jag har minnesbilder av hur idrottsföreningarna var och jag har en pappa som då var ordförande i hembygdsföreningen.

Klubbmärket för Njurunda SK, med ortens tjur

Tjuren fanns

Den stora idrottsklubben var Njurunda sportklubb (NSK) med Henrik Zetterberg och Fredrik Modin som främsta profiler. Och klubben har självklart tjuren som symbol, men inte kommunens färger.  Övriga idrottsföreningar var inte lika flitiga med att använda tjuren och inte heller någon annan förening. Inte ens hembygdsföreningen eller kyrkan. Skolan använde inte heller tjuren.

Däremot har jag sett flera böcker med tjuren på framsidan så i de sammanhangen var den populär.

Det var några tankar om Njurundas tjur och hur man använder ett kommunvapen även om man inte är en stad.

 

Källor

Heraldisk tidskrift nr 5:1962
https://heraldik.org/wp-content/uploads/2020/01/HT.1962.1.05.s185.pdf

Njurunda vapen är gjort ab Lokal profil, CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=12518096

Wikipedia om Njurunda
https://sv.wikipedia.org/wiki/Njurunda_landskommun

Egna minnesbilder.

Vapensköld

Sveriges sexigaste vapen

Med den rubriken lockar jag säkert någon vilsen själ. Hoppas även du läser vidare.

Kvinnor i heraldiken är en ovanlig syn, inte minst om vi ser på själva sköldarna. Men de förekommer ibland. Oftast är det då en antik gudinna eller motsvarande, som Athena eller fru Fortuna. Annars är det ett helgon men ytterst sällan en riktig kvinna i vardagen.

Män är inte heller jättevanliga men de förekommer betydligt oftare, även om de då oftast är iklädda en rustning.

När en kvinna ändå förekommer blir det lätt i form av något oheraldiskt,  som den här artikeln som visar på Sveriges sexigaste vapen. Det här är alltså Hilleborg, symbolen för Hille kommun som numera är en del av Gävle. Skapat av Sundsvalls stadsarkitekt Hans Schlyter, som skapade ett flertal kommunvapen i mellansverige under 1950 och -60-talen.

https://www.arbetarbladet.se/artikel/sveriges-sexigaste-kommunvapen?fbclid=IwAR0QJnULj0BuwuCK5qmsloMj_ozaDBva1MUs9ThBvJhMeGZP1R5xBvFFx7I

 

Idén till det här inlägget kommer från Riksarkivets heraldiska sektion. 

Vapensköld

Så gör man om sitt kommunvapen

Lämna en kommentar

Hör upp, kommunkatörer i våra kommuner och grafiska hantverkare på våra reklambyråer*. Ni behöver inte längre sväva i ovisshet. Det finns kunskap om hur man uppdaterar ett kommunvapen men ändå håller sig till traditionen.

Filmen här är gjord av Martin Sunnqvist och konstnären Ronny Andersen. Den ger en rak och enkel introduktion till heraldiken, speciellt då den kommunala heraldiken. Se den så blir ditt arbete med en ny logga för kommunen betydligt lättare.

”Traditionen, vad ska man med den till?”, tycks många tänka inom den offentliga sfären, livligt påhejade av reklambyråerna som de upphandlat. Jag tycker om att vända på den frågan.  Säg att du jobbar på en reklambyrå och föreslår kunden IKEA att de ska byta logga för den är gammal och trist. Föreställ dig sedan hur det är att stå utan jobb för att din firma har fått kicken och hela reklamvärlden skrattar åt dig.

Vi vet att detta gäller för varje byrå som skulle komma på idén att byta logga på ett storföretag men så fort det kommer till kommuner tycks det ständigt varar den enda idén de har. Jag förstår inte varför. Det är ju så kommunikativt dumt, rent ut sagt.

Vapensköld

Underbara nyheter från Värmland

Faksimil från Fredrik Höglunds hemsida ”Under Wärmlandsörnen”. Foto: Fredrik Höglund.

Idogt kämpande gav resultat. Vägverket skyltar om i Karlstad.

Det är framför allt Martin Asker, medlem i Värmlands heraldiska sällskaps styrelse, som uppmärksammat Vägverket på att Karlstad kommun har kommunens logotyp (närmast ett platsvarumärke) på vägskyltar som visar att man inträder i kommunens jurisdiktion.
Korrekt är att ha namnet och möjligen, som tillägg, kommunens heraldiska vapen.

Det för att skapa enhetlighet över hela Sverige för en besökare ska direkt förstå att det är just en kommun och inte ett företag vilket som helst.

För mer information tycker jag att du ska läsa Fredrik Höglunds blogginlägg.

Felskyltat i Radio Värmland