Detta var en sida publicerad 3 april 2015. Nu omgjord till ett inlägg.
2013 och ett nytt besök på Riddarhuset. Även denna gång var orsaken Svenska Heraldiska Föreningens årsmöte.
För en heraldiker är det kul att komma hit och lokalerna börjar nu kännas väldigt hemtama. Som att springa som barn i huset. Man (åtminstone jag) blir också barnsligt glad över all den heraldik som finns samlad i riddarsalen. Fantastiskt vackert.
Henrik Degerman föreläser i Riddarhuset 2013. Stefan Bede i förgrunden.
Här på bilden håller förre finske riddarhusgenealogen Henrik Degerman ett föredrag om vapenböcker, främst Keysers vapenbok från 1600-talet. I förgrunden ses Stefan Bede, mångårig (sedan 1993, längst i rullorna) styrelseledamot i Svenska Heraldiska Föreningen och nuvarande informationsansvarig. I bakgrunden kan man ana några av de 1500 sköldar som finns uppsatta i riddarsalen.
Detta var en sida publicerad 2 mars 2015. Nu omgjord till ett inlägg.
Familjens semesterresa 2014 gick till Århus med omnejd (med avstickare till Legoland utanför Billund, såklart, när det är barn med.
Här fanns det oväntat många heraldiska skatter som gjorde resan mödan värd, sett ur en strikt heraldisk synvinkel. Den var mycket värd också på andra sätt.
Några av dessa skatter vill jag tipsa om.
Århus domkyrka
Klassisk gotisk stil med några välbevarade väggmålningar från 1400-talet. Några möjligen äldre, men inte äldre än 1300-tal.
Flera av dem visade upp heraldiska motiv för kyrkans välgörare. Roligast är den jättelika egobilen av den danske kungen som pryder utbyggnaden på söderväggen. Fotografering är tillåten.
Vår frus kyrka
Gamla klostret i centrum av Århus har två spännande sevärdheter. Dels finns här nordens kanske äldsta bevarade valvkonstruktion från tusentalets andra hälft, dels finns en fantastisk vapenfris runt hela koret med ett tjugotal vapen tillhörande donerade släkter från omkring 1400, enligt skriften som man kan köpa. Här finns bland annat ett vapen för kung Valdemar som dog tre decennier tidigare.
Färgerna har bleknat med motiven är tydliga. Fotografering är tillåten.
Jesper utanför Rosenholms slott, Jylland i Danmark. Foto: Loke Mutka-Wasling
Rosencrantz borg
Norr om Århus är Rosencrantz gamla borg. Jo, den är ännu i släktens ägo, men ingen bor där numera.
Här har man samlat ihop en hel del heraldiska föremål och dessutom finns mycket heraldisk utsmyckning i huset. Kolla speciellt in bönerummet intill salongen. Slottet kan endast ses med guide på rundtur. 75 kr för vuxna, våra barn under tolv år kom in gratis.
Fotografering är inte tillåten, i alla fall inte med blixt. Men om någon tjuvfotar kan inte jag hållas ansvarig för det.
Detta var en sida publicerad 2 mars 2015. Nu omgjord till ett inlägg.
Per Brahes grevebrev från sent 1500-tal.
På besök i grevens tid
En resa till Visingsö, på Braharnas ö i Vättern. Under 1600-talet utvecklades Per Brahes dy:s grevskap Visingsö till en liten stat i staten.
Nära Visingsö hamn ligger Visingsborgs slottsruin och Brahekyrkan. Båda byggdes av släkten Brahe som 1561 fick ön som en del av grevskapet Visingsborg. Störst insatser gjordes av Per Brahe d. y. som ärvde grevskapet efter sin farbroder Magnus 1633. Under Per Brahe d. y. byggdes såväl Brahehus som Visingsborg upp till riktiga slott och Västanå slott renoverades – tillsammans bildar de en triangel runt staden Gränna som Per Brahe d. y. grundade 1652.
En skola för folket
Utbildning låg Per Brahe d.y nära om hjärtat. Förutom att grunda Åbo universitet under sin tid som generalguvernör över Finland byggde han upp skolor i sitt grevskap. Men utbildning var inte bara skola. Hela Brahekyrkan är ett enda stort lärorikt bildspel över bibelns lära.
Skolan omfattade även ett gymnasium som kom att verka i 175 år. När det till slut lades ner flyttades allt till Jönköping där den nya skolan fick namn efter den gamle greven. Platsen för den äldre skolan var Kumlaby kyrka, vars lokal blev ledig när kyrkan stängdes 1636 då Brahekyrkan stod klar.
Anledningen till att Brahekyrkan byggdes var att Per Brahe ansåg att det växande Visingsö behövde en ny större kyrka som kunde ersätta den medeltida Ströja kyrka. Den nya kyrkan blev betydligt större och mer imponerande och kom alltså att ersätta båda kyrkorna på ön.
Fyra kungar dog här
På borgen Näs längst ut på den södra udden finns Sveriges äldsta stenborg av medeltida typ. Här var epicentrum för maktkampen mellan den erikska och den sverkerska ätten. Bättre läge kunde borgen knappast ha. Ett tecken på att borgen var ett populärt residens under perioden och fyra kungar dog här mellan 1167 och 1290.
Tyvärr återstår bara delar av den nedersta våningen i det hus som en gång hade tre eller fyra våningar. Södra delen har också till stor del rasat ner i Vättern.
– Svenska myndigheter använder sig av allt från kronor, svärd och rymdfarkoster till djur, växter och isberg. Allsköns olika symboler finns i de här märkena och logotyperna.
Göteborgsforskaren Magnus Fredriksson har gått igenom svenska myndigheters symboler åren 1974 till 2019. Vad är det som avgör vilka symboler som används? Vem bestämmer över dem? Vad vill man signalera?
Detta och mycket annat kommer till uttryck i denna film och rapport.
Att saxarna ursprungligen symboliserar knallarnas småsmideskonst har du förstås koll på, och att det bara var en lycklig slump att samma stad senare också blev känd för sin textila industri.
Arn har blivit verklighet. Nu öppnar Medeltidens värld i Götene och smyginvigningen firades med en rikstornering.
[Följ med på en Jovialisk resa till Skaraborg anno 2008]
Tornerspel var grundpelaren i den medeltida heraldiska prakten. Genom dust och tornej spreds heraldikens kultur och bildspråk ut från sin födelseort i Normandie till hela den kristna världen. När medeltiden var över försvann tornerspelen. Först ersattes de av de lekfulla karusellerna som var ett stående inslag i offentliga festligheter från 1500- till 1700-tal och när industrialismen kom glömdes bort. Idag med vårt sökande efter upplevelser och drömmar har tornerspel åter väckts till liv.
Rikstornering i Götene
42 riddare gjorde den 31 maj upp i Götene om den svenska mästartiteln. Tävlingen avgörs genom sex grenar där varje deltagare sitter till häst. De sex grenarna är quintan, spjut, låga ringar, gissel, tre kombi svärd och tre kombi lans. Någon kontakt mellan riddare förekommer inte varför tävlingarna mer liknar de eftermedeltida karusellerna än regelrätta medeltida tornerspel. Det är tredje gången en svensk mästare koras och antalet deltagare blir fler för varje år. För andra året i rad segrade en riddare från Torneamentum, denna gång Lyckans Riddare. Övriga två riddare på pallen (Riddaren av Silverkorset och Kunskapens riddare) var också från laget Torneamentum som kommer från Gotland. Torneamentum vann dessutom lagtävlingen dagen efter, där bäste man var Kunskapens riddare som vunnit de individuella tävlingarna både 2006 och 2007, så Gotland har idag Sveriges bästa riddare.
Heraldiken viktig
Heraldiken är viktig för Svenska Riddarsällskaps Samarbetsgrupp, föreningen som arrangerar SM i tornerspel. Varje riddare måste registrera sitt vapen innan han får delta i tornerspelen även om det inte finns några regler om heraldisk komposition som deltagarna måste följa. Deras sköldar finns publicerade på www.riddarsällskap.se. Den ansvarige för heraldiken, Lars-Erik Wiss, är emellertid endast en rådgivare men hans råd på hemsidan är goda och i svensk tradition. Som renlärig heraldiker kan man oroa sig över att vissa sköldar är överlastade med symboler, men som färgsprakande show fungerar de. Några sköldar är också lätt heraldiserade varumärken och ska mer ses som sponsorskyltar än som heraldiska vapen, men detta är mest att betrakta som kulturens offer på marknadens altare än som omedvetna fel av riddarsällskapen.Riddarna har underliga namn
Riddarnas namn är hämtade från sköldens motiv och sättet att namnge sig påminner om hur riddargrupper och härolder namngav sig under 1200- och 1300-talet. Men det betyder inte att riddarsällskapen tror att man bar dessa namn på medeltiden, för som de själva skriver på sin hemsida: ”Det bör betonas att man inte hette ’Sex rosor’ under medeltiden. Riddare Bååt är också fullständigt omöjligt som autentiskt riddarnamn eftersom han själv skulle ha kallat sig Herr Lars. Men som artistnamn i nutida tornerspel går det alldeles utmärkt.” Så dagens riddarspel än kanske inte historiskt autentiska, men roliga och en bra introduktion till medeltidens färgrika spektakel.
Danmarks äldsta vapensköld! Vad ska vi tro om bilden i Betlehem?
Hubert de Vries visade på ett för mig okänt danskt vapen från 1100-tal. Det finns på hans blogg hubert-herald.nl/INHOUD.htm.
Enligt honom dateras det till 1130-tal, och det kan nog stämma. Om det däremot ska anses vara ett heraldiskt vapen tycker jag känns mer tveksamt.
Bilden på helgonkungen Knut finns i Födelsekyrkan i staden, och enligt texten runt bilden så föreställer den just Canutus rex Danorvm (Knut, danernas konung).
Skölden kan tolkas som en åttauddig stjärna eller liljesjärnskors (likt det som finns i grevskapet Cleves vapen) av guld/rött på silver och med en svart/blå bård med någon form av dekoration av guld.
Just den här typen av motiv förekommer i många kyrkliga sammanhang under tidig medeltid och ska inte nödvändigtis ses som ett tecken för identifikation av person utan mer som identifikatin av den sanna tron.
Karl XIs kröning. Av David Klöcker, ur Nationalmuseum – http://collection.nationalmuseum.se/, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45587179
Karl XI var kung på höjden av Sveriges stormaktstid. Han kröntes 1675 och tillställningen förevigades av konstnären David Klöcker, adlad Ehrenstrahl. Men var är flaggan?
Svaret är förstås att det då inte fanns någon svensk flagga i vår mening. Det fanns däremot flera fält- och örlogsflaggor och så fanns det ett riksbaner.
Riksbaneret (eller huvudbaner, som det kallades fram till 1500-talet) var kungens främsta symbol och visade ursprungligen dennes vapenflagga. Med åren kom det att bli allt mer utsmyckat och allt mer unikt (vi vet från Erikskrönikan att kungens baner fanns i många exemplar och kungen behövde inte finnas där baneren var).
Från sent 1500-tal har de definitivt blivit så utsmyckade att vi kan kalla dem konstverk. Några äldre är inte bevarade så deras konstnärliga värde lämnar jag därhän.
Karl XIs riksbaner. Av Livrustkammaren och Skokloster slott med Stiftelsen Hallwylska museet – http://emuseumplus.lsh.se/, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45584752
Kröning utan flagga
Jag visar upp Karl XI:s kröning i Uppsala domkyrka just för att visa att där, på den svenska stormaktstidens ceremoniella höjdpunkt, förekommer inga svenska flaggor. i alla fall ingen som man vill visa upp. Endast riksbaneret ses vig sidan om ungens tron. Det är en tydlig signal om hur man såg på flaggors och fältteckens symbolvärden vid denna tid. Väggarna är dekorerade i ljusblått (tänk serafimerordens färger, även om den kom till 75 år senare) med guldbroderier. Färgerna gult och blått dominerar alltså miljön.
Målningen visar interiören i domkyrkan med kungen i centrum, sittandes på den svenska silvertronen. Riksbaneret intill och kungens namnchiffer (notera – inte vapensköld) på tronen.
Kungen är klädd i en vit guldbroderad dräkt, vita benkläder, blå guldstickad hermelinsfodrad mantel, hermelinskrage och spetskrage. På bilden ses också riksdrotsen Per Brahe (till vänster) och ärkebiskop Laurentius Stigzelius (till höger). Tillsammans håller de kronan för att visa på att kungen är krönt av både stat och kyrka.
Drotsen och alla andra riksråd är klädda i den röda hermelinsfodrade riksrådsmantel som även ses i några högadliga vapen. Ärkebiskopen är iförd svart dräkt och guldbroderad mantel.
Det är riksrådet Axel Sparre som står invid ett bord med duk av guldbrokad och håller spiran.
De män till höger som är klädda i guldbroderade mantlar är biskoparna. De i svart där bakom är präster. Drottningen står i egen läktare till vänster i bild.
Ja, varför firar vi egentligen Sveriges nationaldag?Det finns inget bättre svar än att det började som en gimmick på skansen på 1890-talet. Sedan dess har vi försökt att legitimera denna glada happening.
Gimmick eller inte, det finns ju ingen anledning att avstå en fest. Däremot kan det vara värt att fundera på varför den kom till och än mer varför denna gimmick kom att bestå.
Det börjar med att Skansen under 1890-tal behöver utveckla sin vårsäsong. den har gått i stå och publiken vill se något nytt. Arthur Hazelius kommer upp med idén om att låta flaggor dekorera Skansen och att den 6 juni ska vara sista dagen innan sommaruppehållet.
Innan denna fråga hinner klinga av blir unionsfrågan det centrala i svensk politik, och i norsk. Flaggan fick här en ännu större roll än den haft tidigare, till stor del som ett svar på den vikt norrmännen gav vid sin flagga. När unionen brister 1905 är man snabbt framme med att skapa Sveriges första flagglag. Den fastslås 1906. Det fanns alltså ingen flagglag under unionstiden, vilket är värt att tänka på.
Och när unionsfrågan var löst kom frågan om rösträtten. Den stora parollen här var en man, en röst, ett gevär. Med det menas att man inte från statens håll kan kräva et värnpliktsarmé där alla ska bidra till statens försvar om staten inte i gengäld låter alla rösta. ”En man” ska inte förstås bokstavligt utan läs en människa. 1908 fick männen sin rösträtt och året därpå kunde de gå och rösta. Men flaggan tag man inte till sig än. Socialdemokraterna var benhårda med att de inte accepterade den blågula duken som svensk flagga innan även kvinnorna fick rösträtt. Det blev klart först 1921 och det året är första året som svenska flaggan bärs intill den röda flaggan vid 1:a majtåget.
Mitt i detta kom första världskriget och med den en stor portion nationalism. Så står att man 1916 slog fast att 6 juni skulle vara svenska flaggans dag.
Efter 1921
När alla dessa politiska strider var över dalar även intresset för den svenska flaggan. Den blir mindre politiserad. Om samhället från 1920-talet fram till 1980 såg nationaldagsfirandet som en samling kring ett arv har den moderna eran lagt större vikt vid det festliga. Det pratas väldigt mycket om hur det hela framställs men mycket lite (jämfört med förr) om vad Sverige egentligen innebär. Det är något som kommit upp de senaste tio åren.
Även media har varit en starkt drivande kraft genom att sända nationaldagsfirandet under flera timmar varje 6:e juni och alla som har jobbat lite med media vet att det tar på krafterna att fylla fyra timmars sändning med innehåll vilket gjort att alla som kan bredda sändningen har fått plats. På det sättet framträder såväl etnologer och folkrörelser på ett sätt som de inte alls gjorde för någon generation sedan. deras ord och handlingar omtolkas genom rutan snabbt till traditioner, även om det kanske från början även där handlade om lokala aktiviteter.
Det var lite tankar om nationaldagen. Vilket argument du har för att fira är upp till dig. Jag nöjer mig med att flagga för den.
Det här var tidigare en sida men flyttades denna dag till inlägg.
Det var under 1200-talet som Florens växte fram som en betydande handelsstad. Då var staden fortfarande i den tysk-romerske kejsararens hand och de styrande (partiet ghibelliner) var hans vasaller.
Oppositionen, Guelfer, önskade en förändring och frigörelse från kejsarens, vilket märktes allt tydligare och vid mitten av 1200-talet ledde det till en öppen konflikt där partiet Guelferna sökte stöd hos påven samt hos den bayerska ätten Welf, som då låg i konflikt med kejsarna av huset Hohenstaufen. Guelf är den italienska versionen av Welf.
Tyskromerska rikets krigsflagga under 12-1300-talen.
Heraldiskt har den här konflikten haft stor betydelse. Vid den här tiden förde kejsaren som krigsbaner ett vitt kors i rött. Så gjorde också hans allierade Ghibelliner i Italien. Därför kom guelferna att göra det motsatta, föra ett vitt baner med rött kors. Samma tinkturkombinationer gällde för skölden med den florentinska liljan. Ghibelliner förde en röd lilja i vitt och guelferna en vit lilja i rött. [Bild 4] Idag, när striderna sedan länge är glömda, visas båda versionerna upp på offentliga platser som en del av kulturarvet, men så sent som för drygt 100 år sedan kunde man se på rådhuset att endast ghibelliners baner och sköld avbildades. Då var det ett ställningstagande för den italienska republiken mot påvekyrkans inflytande.
Makten mellan guelferna och ghibelliner växlade från 1250-talet fram till slutet av 1300-talet.
Arvet från konflikten mellan ghibelliner och guelferna syns inte bara i Florens. I städer dominerade av ghibelliner (Pavia, Novara, Como och Treviso) syns fortfarande den röda skölden med vitt kors medan Guelf-dominerade städer som Milan, Vercelli, Alessandria, Padua, Reggio och Bologna har den vita skölden med rött kors.
Jesper framför domen i Florens anno 2014.
Vad har detta med Dannebrogen att göra?
Jo, det står ganska klart att den danska flaggan måste ses i sin europeiska kontext. Under 1200-talet, när flaggan etableras, är det en symbol för den tyskromerske kejsaren. samme kejsare som danske kungen önskade stå på god fot med, och definitivt inte utmanade.
Dannebrogen är med andra ord den tyske kejsarens baner och alls inte något unikt för Danmark. Genom att använda denna fana visade den danske kungen att han hade ett mäktigt stöd.
som rent dansk symbol förekommer inte baneret förrän mot slutet av 1300-talet då minnet av ursprunget gått förlorat.
Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia
