Etikettarkiv: wasling

Vapensköld

Liten heraldisk konstnärsrunda

Borås konstnärsrunda är igång nu i helgen och jag vill inte vara sämre. Här kommer därför en digital rundvandring.

Den här rundan visar upp en och samma symbol i lite olika versioner. Ni känner nog igen den vid det här laget, och för bara någon vecka sedan visade jag den i medeltidsstil. Nu kommer den modernare versioner, om än inte så modernt så att den konservative behöver bli orolig. Jag börjar (ovan) med en wasse-version av en  kärve i brittisk tudorstil, alltså 1500-tal.

Spretigt 1600- och 1700-tal

Barocken och rokokon må vara strukturerad i konst, men i vapenböcker och sigill är det spretigt. Troligen för att bilderna här är väldigt små.  De tre första är direkt inspirerade av 1600-talsteckningar, de tre sista är 1700-tal

Ordnat 1800-tal, nästan

Med 1800-talet blir kärvarna i heraldiken mer ordnade, även om 1900-talets distinkta linjer ännu saknas. Här är några exempel.

Detta var mitt bidrag till helgens konstnärsrunda. Inte så mycket konst men skisser som ändå betyder en hel del för mig.

Vapensköld

Medeltidsegot Wasling

Med Photoshop kommer många varianter på ett vapen. För jag har aldrig riktigt förstått varför man endast ska ha en version när man kan ha flera.

Bara för att ett vapen är skapat 1989 behöver det inte alltid ritas i 80-talsstil. De vore ju för hemskt om framtida generationer skulle tingas genomlida pastellfärgade skapelser.

Med Photshop har jag nu lekt fram ett par tolkningar av vapen Wasling i 1300-talsstil. Notera att axen är väldigt enkla. De var ytterst otydliga de första seklerna, troligen för att den mesta heraldiken var väldigt schablonmässiga då. Jag har därför utgått från olika vasar och justerat dessa tidsenligt.

Överst ser vi vapnet i Gelre-stil. Gelre är en vapenbok som skapades mot slutet av 1300-talet. Det är också ett av de första exemplen på stickhjälm i heraldik. Den hjälmtypen skapades i slutet av 1300-talet för de då vanliga tornerspelen med lans.

Den andra skölden är lite äldre i stil. Den utgår från vapenrullan Zürcher, som skapades under 1340-talet i Schweiz. I denna rulla dominerar tunnhjälmen och hjälmarna har ett väldigt litet täcke. Just täcket avviket dessutom ofta från färgerna i vapnet, så antingen är det en konstnärlig finess eller så var man inte så noga med den saken på den tiden.

Nästa version är från mitten av 1300-talet. Fortfarande tunnhjälm men nu ett tydligare hjälmtäcke. Tyvärr har jag glömt förlagan, men jag får återkomma till det.

 

Sist ut är en variant av Jan Raneke, som i sin tur kopierat Otto Hupp. Denna gotiska stil är därför hur man i art deco/jugend-tid tolkade gotiken.

En sak har jag dock behållit från medeltiden, och det är iden om att ett föremål (sällan djur) verkade kunna följa sin normala position även när skölden vreds åt sidan.

Vapensköld

Borås stadsdelar – ett julklappstips

Boktips

wasling stadsdel boktips

Här är ett presenttips om du är det minsta intresserad av Borås eller lokalhistoria. Fantastisk bok som är skriven av mina föräldrar. 

Hur många stadsdelar finns det i Borås? Ja, det är inte lätt att svara på den frågan. 7–8 stycken, 15–20 eller kanske ännu fler. Svaren blir olika beroende på vem man frågar. Gränserna är inte fasta över tid, och heller inte för olika ändamål.
Kommunen har sina gränser. Traditionen sina. Den som är uppvuxen på stället har sin bestämda uppfattning om var gränserna går, den nyinflyttade kanske tänker annorlunda. Och gränsförflyttningar sker ibland, inte minst på grund av stora ingrepp i naturen för ny infrastruktur.
I utkanterna talar man inte om stadsdelar alls.

Finns att köpa på Akademibokhandeln i Borås.
Eller mejla mig om du är intresserad men inte kan komma till Borås.

Vapensköld

Kommer snart – Waslings heraldiska ordbok

Lämna en kommentar

omslaget till boken Waslings heraldiska ordbok

”Waslings heraldiska ordbok” är den första svenskspråkiga boken om heraldik och vapensköldar på mer än ett halvt sekel. Den 30 april finns den som e-bok i en näthandel nära dig.

Presentationstexten lyder så här:

I snart 900 år har de funnits omkring oss, vapensköldar, flaggor och sigill, tätt följda av riddare och härolder. All denna kunskap omgärdas av ett ibland mystiskt och svårbegripligt språk med många gamla och udda ord och begrepp. I denna ordbok förklaras dessa på ett lättillgängligt sätt.

WASLINGS HERALDISKA ORDBOK är genom sitt fylliga innehåll en utmärkt introduktion till ämnet heraldik samtidigt som den är ett värdefullt hjälpmedel för den som studerat ämnet tidigare.

WASLINGS HERALDISKA ORDBOK beskriver kortfattat mer än 2000 heraldiska ord och uttryck. Boken utvecklar vad orden betyder och hur de används i modern heraldik vilket gör den till en oundgänglig referensbok.23

Vapensköld

Medeltidens härold nu som E-bok

Medeltidens härold.
Den blir din för endast 39 kr.
Här kan du köpa den: Medeltidens härold (bod.se)

Heraldiska vapen börjar användas av furstar under 1100-talets första hälft och de härolder som är förknippade med dem framträder kring sekelskiftet 1200.
Häroldernas bakgrund var brokig men många tycks ha haft kopplingar till dem som vi i Sverige kallade lekare. Kanske var det deras vana att framträda framför publik och deras konstnärliga ådra som gjorde att just de fick i uppdrag att först presentera riddarna vid tornerspelen, sedan även avbilda och sammanställa deras vapen. Den äldsta bevarade vapenboken är från 1244. Tornerspel hade då ägt rum i drygt 150 år och härolder funnits som utropare i minst 75 år.
Från 1200 till 1500 fick härolderna allt högre status. De ingick i den grupp som arrangerade tornerspelen och från tornerspel är det inte långt till andra offentliga festligheter som födelse, dop, bröllop, död och begravningar. Härolderna kom även att gå från enkla budbärare till en välsedd medlem av den diplomatiska kåren.
Vi känner inte till många skandinaviska härolder, men de fanns. Omkring ett dussin personer finns nämnda i källorna mellan 1350 och 1520. De förekommer i en rad sammanhang som visar att deras uppgifter liknade dem som härolder på kontinenten utförde.
I denna bok utreder jag hur denna förändring såg ut och vilket samhälle som härolderna verkade i. Boken bygger på min magisteruppsats från 1998.
Vapensköld

Heraldikens glädjeämnen – ett möte online

Jourhavande heraldiker

Jesper Wasling sittandes i fönsternisch i Torpa stenhus anno 2020. Foto: Marita Wasling.

Känner du att du sällan är i festens mittpunkt?
Känner du att andra ignorerar dina spirituella inpass?

Välkommen då till ”Heraldikens glädjeämnen – en blasonnörs tankar om vapensköldar. Del ett av flera.”

Nu i coronatider finns det ju inget trevligare än att prata online.
Så därför tänkte jag bjuda in dig som har ett överdrivet intresse för målade sköldar till blasonnörernas härliga värld.
Ja, det blir ett lättsamt samtal, inget seminarium eller långt föredrag.

Under någon timme torsdagen den 3 december möts vi över nätet (länk kommer) och pratar lättsamt om stort och smått inom heraldiken. Nybörjare eller expert spelar ingen roll.

Varmt välkommen!

Heraldikens glädjeämnen – en blasonnörs tankar om vapensköldar (facebook.com)

Vapensköld

Ny tolkning av vapen Wasling

 

Senast i raden av tolkningar av vapen Wasling är detta, av Saga Elektra Rosenqvist

Ett vapen kan tecknas på så många sätt.  det är inte alls statiskt, som man lätt kan tro. Tvärtom är det ju blasoneringen som är det viktiga.

Så för att verkligen visa att det är så, och att det är upp till dig att förändra ditt vapen, har jag sammanställt de versioner av vapen Wasling som jag har fått genom åren.

Här kan du se alla versionerna av släktvapnet.

 

 

Vapensköld

Min heraldik i vardagen 1

Heraldiska vapen som inte används, hur meningsfullt är det?
Ända sedan jag började intressera mig för dessa vapensköldar har jag använt dem på ett eller annat sätt. I några inlägg kommer jag att visa hur och var.

Det här är ju inte vapen Wasling, tänker du kanske. Och det är rätt. Vapenskölden på väskan gjorde jag under gymnasietiden, innan vapnet var klart. Du kan se att det även finns uppmålat bland förslagen här så uppenbarligen var detta en favorit. Att rosorna saknas ska främst läggas på kontot – ”de är svåra att måla med lackfärg”.

På bilden syns min bror, hans dåvarande flickvän och en god vän tillsammans med min attachéväska. ”Alla” hade en sån som gick på Teknis (Sven Ericsson-skolan) i Borås. De flesta hade den utan märken, några coola hade fullt med klistermärken men jag är helt säker på att jag var den enda, någonsin, som hade den fullt målad.
Den övre bilden är från våren 1988 och den nedre från något senare samma vår, när jag målat lite till.