Riddarslag under Vasatid

Alla riddare mellan 1521 och 1654

Den högsta medeltida titeln utanför kungahuset var riddare. För att bli dubbad till riddare var personen näst intill tvungen att vara av gammal frälsefamilj med stor makt och stora egendomar. Antalet riddare blir dessutom färre ju längre fram i tiden vi kommer. Under Sten Sture dä regering fanns till slut bara en riddare kvar i landet; riksföreståndaren Sten Sture själv.

I Sverige har det alltid varit kungens privilegium att utdela riddarslaget till frälsemän och andra som kan jämställas med dem. Följden har varit att antalet riddare kraftigt har varierat beroende på kungens vilja att förläna värdigheten eller rent av frånvaron av en kung. Så fanns det under 1490-talet endast en riddare i Sverige, Sten Sture dä, därför att Sverige sedan 1470 saknade en regent. Vare sig riksföreståndaren eller rådet hade befogenheten att dubba en annan man. Ett stort antal väpnare dubbades också snabbt när kung Hans valdes till svensk kung 1497. Siffran 104 män samt tre pojkar har nämnts. Pojkarna lär ha varit Sten Sture dy och bröderna Erik och Eskil Gyllenstierna som var bröder till den berömda Kristina.

Åren 1501 till 1520 saknade Sverige åter en regent, och inga svenska män kunde få riddarslaget. De som erhöll värdigheten av Kristian II efter Stockholms blodbad 1520 stod alla den danske kungen nära. Få, om någon svensk man blev dubbad. Därför krävdes det av Gustav Vasa att flera stormän skulle dubbas till riddare när en han besteg den svenska tronen. De män som mottog riddarslaget tillhörde kretsen kring Gustav Vasa och Sten Sture dy. I stort sett alla var mycket nära släkt med Gustav Vasa, Sten Sture eller Kristina Gyllenstierna. Efter 1544 utdelades inga riddarslag av Gustav Vasa. Varför är okänt.

Gustav Vasa

1528 12/1

Ture Eriksson Bielke Riksråd 1528
Erik Joakimsson Flemming Riksråd 1523
Ivar Joakimsson Flemming Riksråd 1523
Bengt Nilsson Färla Riksråd 1529
Birger Nilsson Grip Riksråd 1525
Karl Eriksson Gyllenstierna Riksråd 1530
Peder Olofsson Hård Riksråd 1528
Knut Andersson Lillie Riksråd 1523
Måns Bryntesson Lilliehöök Riksråd 1528
Måns Johansson Natt och Dag Riksråd 1529
Lars Siggesson Sparre Riksråd 1521
Johan Turesson Tre Rosor Riksråd 1528
Nils Olofsson Vinge Riksråd 1523

1536 1/19

Sten Eriksson Leijonhufvud Riksråd 1539
Svante Stensson Sture Riksråd 1544

1544 22/8

Per Joakimsson Brahe Riksråd 1540

Erik XIV – Salvatoreriddare

Erik XIV var Sveriges första moderna regent. På många plan försökte han att skapa ett hov som motsvarade de tyska, franska och italienska förebilderna. Bland annat innebar detta att han instiftade en statsorden, Salvatoreorden. Han införde också titlarna greve och friherre. Skälet var att det i kontakten med sändebud från andra länder hade det visat sig vara en nackdel att sakna adel med rang. All svensk adel sågs som lågadel.
De första utnämningarna kom dagen för Erik XIV:s kröning

Tyvärr överlevde inte Erik XIV:s orden. Den ersattes av Johan III med Agnus Dei-orden. Ordenstecknet var en kristusgestalt i en oval medalj. Kedjan bestod av vasar och tre-kronorsmotiv. Titlarna greve och friherre bestod.

Grevar 1561

Svante Sture Riksråd , Riksmarsk
Per Brahe Riksråd , Rikshovmästare
Gustaf Johansson Tre Rosor Riksråd

Friherrar 1561

Sten Eriksson Leijonhufvud Riksråd
Birger Nilsson Grip Riksråd
Gabriel Kristersson Oxenstierna Riksråd
Lars Ivarsson Flemming Riksråd 1561, Amiral
Karl Holgersson Gera Riksråd
Göran Holgersson Gera Riksråd
Klas Kristersson Horn Riksråd
Erik Gustafsson Stenbock Riksråd 1561

Riddare 1561

Dionysius Beurraeus Riksråd 1563
Hogenskild Bielke Riksråd 1563
Ture Pedersson Bielke Riksråd 1665, Ståthållare
Nils Andersson Boije Riksråd 1561
Jöns Tordsson Bonde Riksråd 1562
Gustaf Götriksson Fincke Riksråd 1562
Göran Götriksson Fincke Riksråd 1561
Klar Eriksson Flemming Riksråd 1568
Bo Birgersson Grip Riksråd
Erik Göransson Gyllenstierna Riksråd
Göran Eriksson Gyllenstierna Riksråd
Nils Göransson Gyllenstierna
Nils Karlsson Gyllenstierna Riksråd och Kansler 1561
Erik Karlsson Gyllenstierna
Bengt Bengtsson Gylta Riksråd 1566
Nils Nilsson Krumme Riksråd
Hans Klasson Kyle Riksråd 1565
Knut Knutsson Lillie Riksråd 1562
Ivar Ivarsson Lillieörn Riksråd 1561, Hövitsman
Erik Månsson Natt och Dag Riksråd
Sigge Larsson Sparre
Klas Åkesson Tott Riksråd 1576, Lagman
Arvid Turesson Trolle Riksråd
Erik Magnusson Ulfsparre Riksråd
Henrik Norman Sändebud från Pommern
Jörgen Pudewiks Sändebud från Pommern

1561 30/6

Arvid Arup, Sändebud från Danmark
Johan Rudelius, Sändebud från Lübeck
Johan Preute, Sändebud från Danzig
Magnus Svensson, Somme Riksråd 1562

1561 13/7

Claus Meex (eller Methes) Sändebud från Livland
Hans Klasson Bielkenstierna Riksråd 1562
Knut Haraldsson Soop Hövitsman
Henrik Klasson Horn Riksråd 1566, amiral
Hans Björnsson Lejon Ståthållare i Stockholm

1568 5/7

Åke Bengtsson Färla

Johan III – Agnus Dei-riddare

Johan III valde att inte fortsätta med utdelandet av Erik XIV:s Salvatoreorden. Istället instiftade han en ny, som ändå hade många liknelser med den gamla orden.
Men det var inte bara en ny orden som instiftades. Sättet att dela ut den skilde sig åt. Det är endast svenska män som får en utmärkelse av Johan III. Orden används inte som en del av den svenska diplomatin.
Ordenstecknet är ett Gudslamm (Agnus Dei) som håller en korsstav. Kedjan består av krönta vasar mellan krönta lagerkransar som hålls av ett svärdbärande lejon och en krokodil. Länken ovan hängsmycket är en kristusgestalt som har en knäböjande ängel på var sida om sig.

1569 10/7

Gustaf Axelsson Baner Riksråd
Sten Axelsson Baner Riksråd
Johan Axelsson Bielke Riksråd
Pontus de la Gardie Riksråd 1585, Fältöverste, Hovmästare, Friherre 1571
Anders Pedersson Lilliehöök Riksråd
Knut Axelsson Posse Riksråd
Erik Larsson Sparre Riksråd

1570-tal

Axel Stensson Lewenhaupt Riksråd 1586

1575

Anders (Andrew) Keith Riksråd 1575, Fältöverste, Friherre 1580

1580

Arvid Gustafsson Stenbock Ståthållare i Stockholm

1582 1/7

Herman Flemming Riksråd

1590-tal

Carl Gustafsson Stenbock Överste

Sigismunds och Karl IX:s riddarslag

Under Sigismunds regeringstid utdelades inga riddarslag i Sverige. Inte heller lät Sigismund fortsätta utdelandet av Agnus Dei-orden. Möjligen var det tänkt att ett riddarslag skulle hållas vid drottning Annas kröning i Uppsala 1594, men det blev inte av.

Karl IX återupptog ordensväsendet efter sina bröder. En Jehova-orden instiftades och kungen lät ta fram fyra kedjor med hängsmycke. De delades ut till konungen själv och till hans tre söner.
Motivet i kedjan är två sammanfattande händer (en mans och en kvinnas) runt en vase, och en fyrkantig kristall. Hängsmycket är en ring i vilken ordet Jehova stod på en kristall från vilken åtta raka och åtta vågade strålar utgick. Inget riddarslag eller utdelning av ordenstecknet är känt, och inget har troligen ägt rum.

Gustav II Adolfs riddarslag

Till skillnad från sina företrädare finns det inget som tyder på att Gustav II Adolf hade några konkreta planer på att instifta en orden. Han delade endast ut riddarvärdigheten. Som Erik XIV väljer han att ge riddarslaget också till utländska män som verkade som sändebud och ambassadörer. Riddarslaget blev på det sättet en del av det diplomatiska protokollet.

Gustav II Adolf införde också en ny tradition i Sverige. Utdelandet av miniatyrporträtt av konungen som hedersbevisning. Porträttet skulle bäras i en kedja enligt anvisningar. Gustav II Adolf delade också ut ett stort antal medaljer. Något ordentligt system i utdelandet fanns inte, och hedersbevisningen bör därför i första hand ses som gåvor.

Georg Fleetwood var den siste i Sverige som mottog ett riddarslag med den sociala innebörden dubbningen hade haft sedan medeltiden. Senare riddarslag har endast gällt introduceringen i statsordnarna.

1616 12/6

Didrik Bas Holländsk legat

1617 12/10

Per Baner Kammarherre, Riksråd 1625
Magnus Brahe Riksdrots
Jesper Mattsson Cruus Riksskattmästare, Fältmarskalk
Jakob de la Gardie Riksmarsk
Karl Karlsson Gyllenhielm Riksråd, Fältmarskalk
Göran Gyllenstierna Riksamiral 1604
Henrik Horn Riksråd, Riksmarskalk
Axel Oxenstierna Rikskansler, Greve 1645
Avel Nilsson Ryning Riksamiral, Riksmarsk

1618

Hugo Mysits van Hels (Holländare)
Nikolaus Voigdt (H)
Petrus NN (H) Borgmästare
Jakob van Dijk (H) Svensk ambassadör i Haag, borgmästare i Göteborg.
Kornelius Paw (H)
Kristoffer Ludvig Rasche (H) Hovråd

1625 2/4

Johan Baner Riksråd 1630, Fältmarskalk 1634
Gustaf Horn Riksråd 1625, Fältmarskalk 1628

1627 23/9

Henry S:t George Härold i England
Peter Young Hovjunkare i England
Alexander Leslie (Skotte) Fältmarskalk 1636
Patrick Ruthven (S) Generallöjtnant 1636
Thomas Muschamp (S) Överste

1627 24/12

Nils Brahe General 1632
Erik Hansson Soop Överste
Herman Wrangel Riksråd 1630, Fältmarskalk 1621, Ståthållare
Åke Tott Riksråd, Fältmarskalk 1631
Klas Kristersson Horn Riksråd 1634, Överste

En felaktig riddare

Georg Fleetwood Generallöjtnant 1656, Friherre 1654, nämns av Karl Löfström som riddare 3 juni 1632 . Den uppgiften är falsk; riddare Georg dubbades av Englands kung Karl I. men dagen är rätt.

Litteratur

  • Karl Löfström Sveriges riddarordnar (Borås 1948)

Lämna ett svar

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia