Alla inlägg av Jourhavande heraldiker

Hade Knut Långe ett vapen

Knut Långe Holmgersson

Är detta Sveriges första riksvapen?
Eller vad är det vi ser?

Ryttarsigillet här ovan tillhör Knut Långe Holmgersson som 1222-28 var Sveriges ”rikskansler”, ordförande i vårt första riksråd och förmyndare åt den underårige tronföljaren Erik Eriksson (Läspe och Halte). I hans position, som var överordnad en jarl, Vet inte men om man förstorar bild ovan är det ett lodrätt streck eller sköldens mittkant. Därifrån går eventuellt två mindre streck. Skulle kunna vara en synvilla. Eventuellt är strecken böjda och något korta. Är det ett svärd eller min personliga favorit en liljestav eller två liljor. Är det en synvilla?
Det finns en teori om att stavliljan var en symbol för jarlarna under denna tid, men den är osäker. Med det menar jag att vi inte vet, men att en stavlilja förekommer hos flera jarlar (förutsatt att tolkningen av såväl Knuts som Birger brosas sigill är korrekt) och jarlars efterkommande.

1228 tog Knut helt sonika över tronen själv och behöll den till sin naturliga död 1235. Under dessa år lyckades han göra det första svenska myntet med en vapensköld, med ett motiv som inte är helt olikt hur denna bild kan tolkas.

För övrigt är såväl sköld som hjälm i sigillet omoderna för 1220-tal. Hjälmen borde vara mer omslutande och skölden ha en rak överkant (jämför med båda sigillen här nedan). Det kan betyda att sigillet är äldre än 1220-tal. Kanske 20 år äldre.

Jämför med Birger brosa

Birger brosa var jarl och föregångare till Knut. Hans ämbetsperiod sträckte sig från ca 1175 till 1202. Någon gång under 1190-talet gjorde han sigillet här nedan. Detta sigill brukar numera anses ha ett vapen. Men i så fall borde man också anse att Knuts sköld har ett vapen för bilderna är ungefär lika otydliga.

Jag lutar mer åt att det är synvillor. Vi ser ett mönster som vi vill se, även om det kanske inte är där. Men helt säker är jag inte.

Birger brosas sigill från sent 1100-tal.
Birger brosas sigill från sent 1100-tal.

Exemplet Gustav lagman

Gustav vet vi inte så mycket om, men han var en av de första i Sverige med en heraldisk sköld i sitt sigill och han var lagman i Västergötland och efterträdde Eskil Magnusson från Bjälboätten. Så utan tvekan var han en av Sveriges mäktigaste män. Hans vapen är lite udda, med ett halvt lejon utkommande från en liljestav.

Det är ett motiv som är väldigt likt de liljestavar som var populära bara en generation före Gustav, och som finns på mängder av gravstenar från sekelskiftet 1200.

Är det något liknande som ses i Knut Långes sigill?

Folke Lagmans vapensköld från 1231-40.

 

 

 

Ber om ursäkt, Björn, om jag förstör din nattsömn med detta.

 

Julklappstips – Waslings heraldiska ordbok

omslaget till boken Waslings heraldiska ordbok

Köpte du medeltidens härold och tyckte att den var lite krånglig?
Lugn. Här kommer Waslings heraldiska ordbok till din hjälp. 
Köp den för 69 kronor på Bokus.

Boken är utan bilder (i denna första upplaga) men har mängder med ord. Över 2000, som alla är definierade och korsrefererade. Med denna bok i din hand kommer du aldrig att stå frågande inför en heraldisk text. Allt du undrar över finns här. Bara personer fattas, men vem bryr sig om människor när det finns sköldar.

Så här beskrivs boken

I snart 900 år har de funnits omkring oss; vapensköldar, flaggor och sigill, tätt följda av riddare och härolder. All denna kunskap omgärdas av ett ibland mystiskt och svårbegripligt språk med många gamla och udda ord och begrepp. I denna ordbok förklaras dessa på ett lättillgängligt sätt.

WASLINGS HERALDISKA ORDBOK är genom sitt fylliga innehåll en utmärkt introduktion till ämnet heraldik samtidigt som den är ett värdefullt hjälpmedel för den som studerat ämnet tidigare.

WASLINGS HERALDISKA ORDBOK beskriver kortfattat mer än 2000 heraldiska ord och uttryck. Boken utvecklar vad orden betyder och hur de används i modern heraldik vilket gör den till en oundgänglig referensbok.

Julklappstips – Medeltidens härold

Boktips

Medeltidens härold – för dig som vill veta mer om härolderna i Norden under medeltiden. 
Köp den som e-bok via denna länk (endast 39 kronor) eller beställ den som bok via heraldik.se

Detta är den enda vetenskapligt granskade boken om häroldsämbetet i Skandinavien under unionstiden (eftersom det är en magisteruppsats i grunden). Bara det är ju värt en slant.
Att den sedan är så löjligt krångligt skriven att endast de mest begåvade hjärnorna kan följa med i svängarna ger ju ett extra värde för oss som hänger med. Hänger du med?

Så här kan boken beskrivas

Heraldiska vapen börjar användas av furstar under 1100-talets första hälft och de härolder som är förknippade med dem framträder kring sekelskiftet 1200.
Häroldernas bakgrund var brokig men många tycks ha haft kopplingar till dem som vi i Sverige kallade lekare. Kanske var det deras vana att framträda framför publik och deras konstnärliga ådra som gjorde att just de fick i uppdrag att först presentera riddarna vid tornerspelen, sedan även avbilda och sammanställa deras vapen. Den äldsta bevarade vapenboken är från 1244. Tornerspel hade då ägt rum i drygt 150 år och härolder funnits som utropare i minst 75 år.
Från 1200 till 1500 fick härolderna allt högre status. De ingick i den grupp som arrangerade tornerspelen och från tornerspel är det inte långt till andra offentliga festligheter som födelse, dop, bröllop, död och begravningar. Härolderna kom även att gå från enkla budbärare till en välsedd medlem av den diplomatiska kåren.
Vi känner inte till många skandinaviska härolder, men de fanns. Omkring ett dussin personer finns nämnda i källorna mellan 1350 och 1520. De förekommer i en rad sammanhang som visar att deras uppgifter liknade dem som härolder på kontinenten utförde.
Jesper Wasling utreder i denna bok hur denna förändring såg ut och vilket samhälle som härolderna verkade i. Boken bygger på författarens magisteruppsats från 1998 på samma tema.

Borås stadsdelar – ett julklappstips

Boktips

wasling stadsdel boktips

Här är ett presenttips om du är det minsta intresserad av Borås eller lokalhistoria. Fantastisk bok som är skriven av mina föräldrar. 

Hur många stadsdelar finns det i Borås? Ja, det är inte lätt att svara på den frågan. 7–8 stycken, 15–20 eller kanske ännu fler. Svaren blir olika beroende på vem man frågar. Gränserna är inte fasta över tid, och heller inte för olika ändamål.
Kommunen har sina gränser. Traditionen sina. Den som är uppvuxen på stället har sin bestämda uppfattning om var gränserna går, den nyinflyttade kanske tänker annorlunda. Och gränsförflyttningar sker ibland, inte minst på grund av stora ingrepp i naturen för ny infrastruktur.
I utkanterna talar man inte om stadsdelar alls.

Finns att köpa på Akademibokhandeln i Borås.
Eller mejla mig om du är intresserad men inte kan komma till Borås.

Bär medaljen rätt på Nobelmiddagen

Klackenbergs medalj

Nobeltider. Nu vankas det medaljer på bröstet igen.
Här får du veta lite mer om hur du bär din medalj och vad du ska tänka på.

Läs mer: Så bär du en orden

Om du har många medaljer från en sällskapsorden kan du lämna dem hemma. Detsamma gäller alla andra interna utmärkelser. De hör inte hemma här.

Men om du har fått en medalj för någon form av prestation så är det nu du ska ha den. Här nedan visar vår Stefan Bede hur du bär en medalj på bröstet och hur du har en medalj om halsen.

Heraldikern Stefan Bede med SHFs förtjänstmedalj på bröstet och Pro Patria runt halsen.