Etikettarkiv: titlar

Vapensköld

Se Uddevallas 1700-tal genom invånarnas titlar

Följ med på en tidsresa till 1700-talets Uddevalla och hör vad titlar avslöjar om stadens liv. Det här är en sammanfattning av John Svenssons uppsats om Uddevallas 1700-tal.

Föreställ dig att du vandrar genom Uddevallas gator på 1700-talet. Det är en liten stad men livlig. Överallt hörs aktiviteter. Där ljudet av smedjornas hammare , längre bort dragoners hästars klapprande hovar och vid hamnen hörs arbetarnas livliga rop vid hamnen. Vi vill närma oss dessa människor, kanske tittala dem, men vad ska vi börja med?

Mäster Olofs dilemma

Tänk dig mäster Olof, en skorstensfejare i Uddevalla runt 1720. Hans titel ”mäster” signalerade inte bara skicklighet utan också en aktad plats i stadens borgerliga kretsar. Enligt vigselböckerna gifte sig män som Olof ofta med kvinnor titulerade ”jungfru” eller till och med en änka, men aldrig en enkel ”piga”. En dag, säg att Olof står inför valet att gifta sig med Anna, en änka som ärvt sin makes hattmakeri. Hennes status som änka gav henne makt och respekt, men skulle Olofs mästertitel räcka för att vinna hennes familj? Denna typ av äktenskapsförhandlingar, där titlar vägde tungt, präglade Uddevallas sociala liv och genomsyrar Svenssons analys.

I C-uppsatsen En analys av de sociala klassernas bruk av titlar i Uddevalla under 1700-talet tar John Svensson oss med på en resa genom stadens vigselböcker från 1700–1749. Genom att studera titlar som ”handelsman”, ”dragon”, ”piga” och ”jungfru” visar han hur Uddevallas invånare tilltalade varandra och på så sätt formade stadens sociala karaktär. Detta är en studie som inte bara kastar ljus över en medelstor svensk stad utan också visar hur vi kan använda historiska källor för att förstå samhällets hierarkier. Perfekt för alla som älskar att gräva i det förflutna. Genom att analysera de titlar som tilldelades män och kvinnor vid giftermål, från ”ehrlig ung karl” till ”visiteuren vid stora sjötullen monsieur”, visar han hur dessa titlar speglar yrken, status och könsskillnader. Vigselböckerna, som täcker 1183 vigslar, blir en ovärderlig källa för att förstå vilka som bodde i Uddevalla och hur deras roller formade stadens identitet som ett regionalt centrum i Bohuslän.

Viktiga slutsatser från studien

Låt mig kort sammanfatta John Svenssons forskning:

En stad av hantverkare och handelsmän: Uddevalla var en livlig plats med många hantverkare, handelsmän och militärer från Bohusläns regemente. Tidigt i perioden dominerade drängar och bönder, men mot 1740-talet växte antalet specialiserade hantverkare, vilket speglar en växande borgerlig klass.

Titlar och social status: Mäns titlar var ofta kopplade till yrken, som ”dragon” eller ”handelsman”, medan kvinnors titlar som ”piga” (den vanligaste), ”jungfru” eller ”madame” signalerade social rang. En kvinna med titeln ”madame” gifte sig ofta med höga ämbetsmän, som en tingsnotarie eller kapten, medan ”piga” var standard för drängar och lägre klasser. Det fanns ett tydligt samband mellan mäns och kvinnors titlar. Män med hög status, som handelsmän, gifte sig med ”jungfrur” eller ”madame”, medan drängar ofta valde ”pigor”. Änkor, som kunde ärva sina mäns yrkesroller, hade ofta hög status och gifte om sig med både änkemän och yngre män.

Förändringar över tid: Under perioden blev titlarna mer varierade och extravaganta. Tidiga titlar som ”unge karl” minskade, medan borgerliga titlar som ”vördnadsvärde” eller ”högaktad” blev vanligare, vilket tyder på en ökad yrkesspecialisering och påverkan från tidig industrialisering. Dessa titlar visar också på att det nu fanns många förnäma personer vars sysselsättning inte var så lätt att definiera enligt det gamla språkbruket, likt dagens moderna titlar.

Vigselböckernas värde: Studien visar att vigselböcker är en kraftfull källa för att förstå en stads sociala sammansättning. Metoden kan användas för att studera andra städer, vilket gör den till ett viktigt bidrag till historieforskningen.

Därför är denna uppsats är värd att läsa

Denna studie är en pärla för alla som är nyfikna på hur livet såg ut i en 1700-talsstad. Genom att väva samman noggrann analys av vigselböcker med genusperspektiv och jämförelser med engelsk forskning, lyckas Svensson göra Uddevallas historia levande. Uppsatsen är inte bara en djupdykning i titlarnas betydelse utan också en reflektion över hur samhället förändrades under 1700-talet. Den är lättläst, välstrukturerad och erbjuder insikter som är relevanta för både historieintresserade och forskare. Oavsett om du vill veta mer om Bohusläns historia, genusdynamik eller hur en stad definieras av sina invånare, är detta en uppsats som både inspirerar och informerar.

Läs mer

John Adam Svensson: En analys av de sociala klassernas bruk av titlar i Uddevalla under 1700-talet. Högskolan på Gotland (2010)

Vapensköld

Heraldisk Tidsskrift hösten 2016

Så var Heraldisk Tidsskrift här igen. Denna två-gånger-om-åter-publikation som alltid är läsvärd.

Denna gång fastnade jag mest för Steen Clemensen som skriver initierat om härolden i Gelrevapenboken.

Nills Bartholdy skriver om adelsmannen och skulptören Bertel Thorvaldsens vapensköld medan Terje Bratberg och Harald Nissen skriver om Billesläktens gravstenar och deras anvapen. Jag saknar emellertid en rad böcker som borde ha recenserats. De senaste åren har Vapenbilden tyvärr varit bättre på att fånga upp litteratur som rör heraldiken och som är till gagn för medelläsaren och medelmedlemmen.

Allt trivsamma lättsamma artiklar som kanske inte håller riktigt det djup som de låtsas, alla noter till trots. Jag saknar överlag författare som använder sin lärda kunskap till att dra fram en teori och sedan försöka underbygga den med lärda exempel. Nu blir det mest beskrivande texter. Inget fel i det men jag saknar den intellektuella utmaningen. Jag saknar även den heraldiska debatten som fanns i Heraldisk Tidsskrift förr, fram till tidigt 1980-tal. Jag hoppas att den kommer tillbaka snart.

Det hänger dock inte bara på redaktörerna. Styrelsen har en uppgift här och så även vi läsare som också kan bidra med innehåll.

Men jag ser stora hinder

Den fokus som tidningen idag lägger på att presentera alla medverkandes rätt ovidkommande yrkes- och utbildningstitlar tror jag verkar hämmande för det heraldiska samtalet. Så länge har jag ändå varit med i heraldiken (30 år) att jag sett att en professorstitel aldrig visar på heraldisk kunskap. Däremot har jag sett att den effektivt gör att de som saknar titlar håller sig undan heraldikens finare forum.

Man kan göra det lätt för sig och jämföra med den politiska debatten – som jag håller skyhögt över den heraldiska när det kommer till kompetens. Där undviker man i möjligaste mån att ta fram titlar just eftersom det skrämmer bort just dem man vill nå. Där kan vi heraldiker lära oss mycket.

Vapensköld

Så lätt blir du greve

Magna Cum Grano Salis*

// Denna artikel har några år på nacken, men inspirationen finns kvar för många, har jag sett //

Erasmus Montanus gav 1978 oss svenskar möjligheten att bli grevar, baroner eller doktorer. I boken ”Diplomfabrikerna” kan vi hitta gamla adresser till institutioner som för en billig penning säljer adliga diplom till hugade spekulanter.

Det är inte att jämföra med de engelska titelauktionerna, utan betydligt mer anspråkslösa dokument. Här presenteras de institutioner som förmedlade adliga diplom.

Flera säljare av ”adelsdiplom” har egentligen en och samma ägare. En av de främsta säljarna var Mr Frank Gordon, alias Sir Francis, alias A. van der Velde, alias Baron von Skareine etc. Verksamheten drevs genom International Honorary Awards Committee (2350 Bean Creek Road, Santa Cruz, California 95060, USA). Kommittén bestod endast av honom själv. Bland hans institutioner fanns 1978:

1 Collegii Romanii
Namnet är taget från Vatikanens institution Collegum Romanum, där påven är ordförande. Collegii Romanii utnämner dig till varfri adlig titel från hertig ner till lägsta rang samt kan ge dig valfri akademisk examen. Priset var $ 22 plus porto.

2 The Imperial Order of Constantine
Här blir du allt från Amiral och general till riddare, ambassadör etc. Diplomet är på latin med sigill och allt. Orden sägs vara instiftad Anno Dazumal år 312 och försedd med kejsar Flavius Eugenius II namnteckning. Priset var $ 22 plus porto.

3 The Soveregin Order of Lichtenstine
Här kan du bli hertig, markis, riddare, stormarskalk, baron, fältgeneral, kapten vid livgardet till fots etc. Dock har det inget med furstendömet Liechtenstein att göra (notera att stavningen skiljer sig). Priset var $ 22 plus porto.

4 The International Order of Sursum Coda
Som den kejserliga Constantineorden får du här massor av titlar, kraschaner, storkors mm. Allt bekräftat av ett ståtligt diplom. Priset var $ 22 plus porto.
The Soveregin Order of the Amarant. Som inte har något med den svenska Amaranterorden att göra. Det finns fem klasser eller grader i denna orden som är öppen för både herrar och damer. Kommendörer och damer med storkors är högst. Baron E. S von Suhr, adresse 5, Rue d’Artois, Paris 8, Frankrike står bakom institutionen. 1978 var priset några hundralappar.

Den här listan är säkert långt ifrån komplett. Skulle du veta något mer och aktuellare är jag tacksam för tips. Hela denna oseriösa verksamhet är allt för lustig för att berövas alla nyfikna. Några moraliska betänkligheter mot de som önskar pryda sitt namn med en fin titel kan väl knappast någon ha. Det blir ju aldrig mer än ett diplom på väggen och det må vara alla förunnat.

* Med en stor nypa salt

Vidare läsning: Titta in på Jonas Arnells blogg. Här finns mycket kring det jag skrivit här ovan.