Tankar om sigillring

Klackringar har fångar mitt intresse den senaste tiden, eftersom jag har låtit göra en själv.  Här kommer tankarna.

Vilket fingar har man sigillringen på?
Vilket du vill, är svaret om du tittar på två olika källor: porträtt från förr samt äldre etikettböcker. Båda dessa är tydliga med sitt ointresse för att fastställa ett visst finger. Vad jag har sett är det först i källor från ganska modern tid (efter andra världskriget, men än tydligare ju närmare i tid vi kommer) som det sägs att man ska ha det på lillfingret för att traditionen säger så. Men vad jag har sett så verkar det vara en ganska sen tradition. Englands och Sveriges kungar har, var jag sett, ingen sigillring alls fram till och med Edward VII respektive Gustav V. Någon gång under 10-talet eller lite senare så verkar sigillringen hamna på lillfingret. Det är i en tid då sigillet helt spelat ut sin roll och ringarna återkommer som en dekoration snarare än som ett verktyg.

Numera ser jag att många säger att sigillringen ska vara på vänster lillfinger därför att kungen har den där. Jag tycker att man visst kan ha den på det fingret om man vill, men man bör då undvika att anföra kungen som argument, därför att han är den person som också har sin vigselring på lillfingret. Tydligen är det för att han inte vill ha två ringar intill varandra – för vilket han har mina största sympatier. Att han inte har sigillringen på ringfingret beror väl på att han har tjockare fingrar än den han ärvde den av.

Jag har sett att de ungar idag gärna har klackringar och liknande ringar på ring- eller långfingret medan jag kommer ihåg att klackringarna i min ungdom genomgående satt på höger lillfinger. Så trenderna växlar.

Tyvärr måste jag köra den här artikeln utan den bild jag vill, för jag har tyvärr inte några bildrättigheter på kungen. Men här på i svensk Dam-tidnings artikel kan du sen den: https://www.svenskdam.se/kungligt/darfor-bar-kungen-vigselringen-pa-fel-finger/9908385