Etikettarkiv: Sverige

Varför firar vi Sveriges nationaldag?

Gustav Vasa, svensk kung för länge sedan.

Ja, varför firar vi egentligen Sveriges nationaldag? Det finns inget bättre svar än att det började som en gimmick på skansen på 1890-talet. Sedan dess har vi  försökt att legitimera denna glada happening.

Gimmick eller inte, det finns ju ingen anledning att avstå en fest. Däremot kan det vara värt att fundera på varför den kom till och än mer varför denna gimmick kom att bestå.

Det börjar med att Skansen under 1890-tal behöver utveckla sin vårsäsong.  den har gått i stå och publiken vill se något nytt. Arthur Hazelius kommer upp med idén om att låta flaggor dekorera Skansen och att den 6 juni ska vara sista dagen innan sommaruppehållet.

Innan denna fråga hinner klinga av blir unionsfrågan det centrala i svensk politik, och i norsk. Flaggan fick här en ännu större roll än den haft tidigare, till stor del som ett svar på den vikt norrmännen gav vid sin flagga. När unionen brister 1905 är man snabbt framme med att skapa Sveriges första flagglag. Den fastslås 1906. Det fanns alltså ingen flagglag under unionstiden, vilket är värt att tänka på.

Och när unionsfrågan var löst kom frågan om rösträtten. Den stora parollen här var en man, en röst, ett gevär.  Med det menas att man inte från statens håll kan kräva et värnpliktsarmé där alla ska bidra till statens försvar om staten inte i gengäld låter alla rösta. ”En man” ska inte förstås bokstavligt utan läs en människa. 1908 fick männen sin rösträtt och året därpå kunde de gå och rösta. Men flaggan tag man inte till sig än. Socialdemokraterna var benhårda med att de inte accepterade den blågula duken som svensk flagga innan även kvinnorna fick rösträtt. Det blev klart först 1921 och det året är första året som svenska flaggan bärs intill den röda flaggan vid 1:a majtåget.

Mitt i detta kom första världskriget och med den en stor portion nationalism. Så står att man 1916 slog fast att 6 juni skulle vara svenska flaggans dag.

Efter 1921

När alla dessa politiska strider var över dalar även intresset för den svenska flaggan. Den blir mindre politiserad. Om samhället från 1920-talet fram till 1980 såg nationaldagsfirandet som en samling kring ett arv har den moderna eran lagt större vikt vid det festliga. Det pratas väldigt mycket om hur det hela framställs men mycket lite (jämfört med förr) om vad Sverige egentligen innebär. Det är något som kommit upp de senaste tio åren.

Även media har varit en starkt drivande kraft genom att sända nationaldagsfirandet under flera timmar varje 6:e juni och alla som har jobbat lite med media vet att det tar på krafterna att fylla fyra timmars sändning med innehåll vilket gjort att alla som kan bredda sändningen har fått plats. På det sättet framträder såväl etnologer och folkrörelser på ett sätt som de inte alls gjorde för någon generation sedan. deras ord och handlingar omtolkas genom rutan snabbt till traditioner, även om det kanske från början även där handlade om lokala aktiviteter.

Det var lite tankar om nationaldagen. Vilket argument du har för att fira är upp till dig. Jag nöjer mig med att flagga för den.

teter.

Tre kronor i Livro do Armeiro

Vapenboken Livro do Armeiro från 1509 visar att Sveriges tre kronor då var etablerat som Sveriges riksvapen.

Hade Sverige ett kvadrerat riksvapen under 1400-talet eller var kvadreringen avsedd endast  för ”statschefen”?
Det vet vi väldigt lite om men samtida vapenböcker ger en ledtråd.

I den portugisiska vapenboken Livro do Armeiro finns alla europeiska kungariken med, plus en hel del portugisisk adel. På sida 75 (PT-TT-CR-D-A-1-19_m0075.TIF) i den digitala versionen finns Sverige med, som sista kungarike. Danmark och Norge står mycket tidigare så jag tänker att de sparade det finaste till sist.

Det ska sägas att inget land har en hjälmprydnad utan hjälmen har en krona. Vapnet ska alltså representera ett rike, inte en kung.

Portugals äldsta vapenbok

Vapenboken kom till 1509 under kung Manuel I av Portugal. Bokens författare är vapenkungen John de Cró och det är den äldsta bevarade portugisiska vapenboken. Idag finns den i nationalarkivet (cota Casa Real, Notary of the Nobility, liv. 19).

Med tanke på hur vackert den är utförd, hur genomtänkt uppställningen är och hur heltäckande boken är kan vi med säkerhet säga att de hade många förlagor. Europeiska kungahus och adelssläkter i Portugal är nämligen inte information som finns samlade i samma förlagor såvida de inte gjorts i just Portugal.

Vapenboken innehåller omkring 400 vapen målade på 161 foliopergament i storleken 403×315 mm.

Ta dig tid att bläddra igenom detta fantastiska bokverk.

Källa

Här hittar du Livro do Armeiro

Här kan du läsa om den, på Wikipedia

Så blev de Tre Kronor med hela folket

Swedens National Ice Hockey team
Swedens National Ice Hockey team

Hockeyn måste vara nutidens riddare. Åtminstone är de den enda sport som kan det här med heraldik och vapensköldar. 

Det började för länge sedan. För svensk del 1938. Det var inför VM det året som motsvarande hockeyförbundet tog fram de första landslagströjorna med märket. Första matchen i de nya tröjorna var den 12 februari. Det blev det förlust mot Kanada med 3-2.

Det är tur att de kom på detta mönster på 30-talet. Hade tröjorna skapats senare hade det med all säkerhet blivit ett flaggmotiv.

Mannen bakom idén var AIKs mångårige ledare Birger Nilsson och landslagsmålvakten Herman Carlsson. Birger Nilsson var även historiker och där uppmärksammats av den samtida historiska diskussionen kring Tre Kronor-vapnet. Inte konstigt då att denna medeltida symbol ansågs passande för ett lag med ”vikinga-temperament” som man sa utomlands under den här tiden.

 

Den svenskaste av historier

Läser just nu ”Den svenskaste historien” av Patrik Hall. Om nationalism. Mycket bra.

Även om boken kom år 2000 känns den mer angelägen nu när nationalismen, framför allt den känslomässiga (fördomsfulla) nationalismen är på återtåg från alla håll och kanter (Ja, lika mycket från vänster som från höger som från extrem-mitten – men på olika sätt).

Hall har den hel del mycket insiktsfulla tankar om nationalism som kompletterar en del av mina flaggteorier. Därför blir det en hel de referenser till hans böcker i kommande artiklar.

Svenska flaggan – En 800 år lång kärlekshistoria

Sveriges flaggor
Sveriges flaggor

Sveriges flagga friskt humör. Idag firar vi Svenska Flaggans Dag och Nationaldagen med ett frenetiskt flaggviftande.

Sveriges flagga och baner har en lång historia. En röd, eller snarare blågul, tråd ringlar sig från 1200-talet fram till idag. Men flaggan som en gemenskapssymbol för nationen Sverige är bara drygt 100 år gammal.

Bilden ovan visar den svenska flaggan så som den såg ut enligt 1905 års flagglag.  Nyanserna har skiftat genom tiderna, och är för en heraldiker relativt ointressanta. Det viktiga är att veta att det är gult och blått.

 

Englands Tre kronor

 

Sveriges tre kronor är inte unika som motiv i vapen. Också i engelska vapen hittar vi de tre kronorna. Bakgrunden till dessa kronor är det ”fantasivapen” som engelska härolder gav till helgonkungen Edmund på 1200-talet.

I boken ”The romance of heraldry” av G W Scott Gilles (3:e upplagan 1951) tar författaren upp varför de engelska härolderna valde kronor till symbol för kung Edmund och East Anglia.
Som skäl anges lite oväntat inspiration från Sverige.
Visserligen finns det i texten inget direkt stöd för antagandet att det var häroldernas motivering men det är Scott Giles tolkning. Bakgrunden var att East Anglia saknade vapen och inte heller hade en given symbol till skillnad från de övriga sydengelska kungadömena.

Arvet från sachsarna

När härolderna på 1200-talet fick för sig att skapa fantasivapen åt härskare och kungariken från tiden före heraldikens upptäckt sökte de sig tillbaka i historien på typiskt medeltida vis.
Kent fick saxarnas vita häst (som hos Scott Gilles sägs vara Sleipner) som ännu kan ses på kullar i regionen.
Wessex, upptäckte man, förde en drake som var med kung Harold i slaget vid Hastings 1066. Samma drake ska ha funnits redan när västsaxarna (Wessex) landsteg i trakten av Southampton kring år 500. Draken bars tydligen också i slaget vid Burford 752 när Wessex besegrade hären från Mercia.
Sydsaxarna för svalor men deras vapen kan svårligen beläggas till den saxiska eran utan har mer att göra med den normandiska ätten de Arundel. Det franska ordet för svalor är hirondelles.
Middlesex för ett speciellt svärd som påminner om turkarnas sabel men som kanske kommer från Skyterna. Så säger Scott Giles och visar att 1200-talets härolder hade denna symbol som tecken på östsaxarna (i Essex och Middlesex)

I norr härskar danerna

Den vita hästen Sleipner är inte den enda av Odins följeslagare som fick ett heraldiskt efterspel. Korparna Hugin och Munin (de kallas Mind and Memory av författaren) förekommer också som heraldiska symboler. Korpen fördes på baner och sköldar som fanns längst fram i de danska flottor som attackerade de brittiska öarna. Idag finns korpen i Lerwicks vapen men i övrigt är den noga utrensad. Fulham har dock ett svart vikingaskepp i sitt vapen som minne av tiderna. Samma symbol finns i vapnet för Wandsworth.
Ytterligare en nordisk symbol som engelska härolder plockade upp var den norska yxan som minner om Olaf den helige. Denne norske kung stödde Anglerna i deras kamp mot danskarna och därför syns en yxa instucken en krona i Bermonseys vapen. Här fanns också en av de få engelska kyrkor som var helgade åt helgonkungen Olaf.

Kronan följer över havet

Folkgruppen Angler, mer kända som anglosaxare, kom enligt författaren och medeltidens engelska härolder, från Sverige. Därför var det självklart att ge det gamla kungadömet East Anglia samma sköld som fördes av ursprungsriket Sverige. Det var ju trots allt samma härskargrupp och ursprungligen samma land. Edmund den helige var den siste kungen över East Anglia och han led martyrdöden i ett slag mot danerna. Martyrskapet gav hans sköld de pilar som korslagda ligger i varje krona.
Som sig bör för en kunnig heraldiker noterar Scott Gilles att svenskarna ännu idag för tre kronor som vapen för sitt rike. Ursprunget är medeltida och försvinner således långt bak i historiens töcken.

Colchesters röda sköld men ett vitt trädkors har också de sin bakgrund i East Anglias vapen, men korset är en påminnelse om en legend från den romersk-brittiska tiden. Universitetet i Oxfords vapen är också det ett arv från legenden om East Anglia.

Vidare mot Irland

Men historien stannar inte i East Anglia. De tre kronorna fanns tidigare i Irlands vapen och lever ännu idag i vapnet för Munster. Dessa kronor korsade den irländska sjön redan under den Anglo-saxiska perioden när erövrarna från England stred under Edmund den heliges baner. På så sätt visar, enligt författaren, heraldiken ett band mellan Sverige, East Anglia och sydvästra Irland.

Teorins svagheter

Teorin passerar tyvärr så fort att författaren inte tar upp att vapnet Tre kronor då (1951) inte var belagt före 1363. Idag är det känt från c:a 1335 men därifrån är det en bit kvar ner till preheraldisk tid.
Kanske har han gått på traditionen att vapnet bars av Erik den heliga som var kung omkring 1160 vilket då placerar tre kronor i Sverige tidsmässigt före de uppträder i England. Att kronorna förekommer på mynt samtida med de engelska härolderna gör ju att det för en nutida människa finns ett tydligt samband. Frågan är bara hur väl de svenska mynten var kända i England. Inte alls, skulle jag tro att man kan enas om.

De två sidorna som tar upp ämnet visar i stället på hur lätt det är att gå vilse i historien när man med facit i hand försöker finna samband som kanske inte alls fanns där för dåtidens aktörer.

Även författaren själv tycks vara förvillad av årtalen. Hur kronorna kunde föras över till Irland av en erövrararmé innan härolderna på 1200-talet skapar Tre kronor-vapnet förklaras nämligen inte.

Så även om jag inte alls tror på historien så är det en kul anekdot och en tänkvärd historia för svenska heraldiker och andra som bara tror att vi inspireras av andra men inte ger något tillbaka.