Heraldikens glädjeämnen – ett möte online

Jourhavande heraldiker

Känner du att du sällan är i festens mittpunkt?
Känner du att andra ignorerar dina spirituella inpass?

Välkommen då till ”Heraldikens glädjeämnen – en blasonnörs tankar om vapensköldar. Del ett av flera.”

Nu i coronatider finns det ju inget trevligare än att prata online.
Så därför tänkte jag bjuda in dig som har ett överdrivet intresse för målade sköldar till blasonnörernas härliga värld.
Ja, det blir ett lättsamt samtal, inget seminarium eller långt föredrag.

Under någon timme torsdagen den 3 december möts vi över nätet (länk kommer) och pratar lättsamt om stort och smått inom heraldiken. Nybörjare eller expert spelar ingen roll.

Varmt välkommen!

Heraldikens glädjeämnen – en blasonnörs tankar om vapensköldar (facebook.com)

Prins Daniels vapen uppmärksammas av Svensk damtidning

prins Daniels vapensköld
Prins Daniels vapensköld. Det rä den mittersta skölden, hjärtskölden, allt handlar om. Illustration: Vladimir Sagerlund (Riksarkivet).

I senaste numret av Svensk damtidning uppmärksammas prins Daniels vapensköld och självklart citeras min text från 2015.

För att underlätta för nyfikna och samtidigt inte ändra något i originalet kommer här länkarna du behöver ha.

Visst är det roligt att citeras av andra och lite stolt är jag över det. Men jag förstår inte riktigt rubriken i Svensk damtidning.

Min artikel
Är prins Daniels vapen otäckt dåligt

Svensk damtidnings artikel
Prins Daniel får kritik för beslutet efter äktenskapet

Hallsberg, frimurarna och hänglåsen

Hallsbergs sigill från senast 1791. Bilden kommer från Samzelius bok.

Är Hallsberg ett frimurarnäste?
Kanske inte, men deras kommunvapen kan ha att göra med frimurarna i Göteborg. 

Hallsbergs tre hänglås känns lite malplacerade som symbol för denna ort.

En teori är att hänglåsen ska symbolisera att orten som Sverigesn viktigaste järnvägsknut förbinder Sverige. Eftersom vapnet antogs av hallabergs köping år 1950 och järnvägsknuten kom till tidigare är det en rimlig toeri. Om det inte vore för det det som hände tidigare.

Hänglåsen förekommer första gången i kyrkoherde Martin Georg Wallenstråles sigill för sin socken. var han fått dem ifrån är inte helt klart, men sannolikt från frimurarna i Göteborg, där han var medlem.

Wallenstråle var son till biskop Olof Wallin dy och kom därför att adlas på sin faders förtjänster. Senare kom han själv att bli biskop i kalmar och även grunda  Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg men jag har inte hittat några referenser till hänglås här.

 

Mer om Hallsberg

  • Clara Neveus/Bror Jaques De Wærn; Ny svensk vapenbok s. 72.
  • Per Andersson; Svensk vapenbok s. 43.
  • Samzelius; En krönika om Hallsberg s. 244.

Nämen, drottningar och TV4

Nä, jag kan inte hålla mig längre. Det här duger inte. En svensk TV-kanal gör hitte-på om svensk historia och döljer inte ens att de gör det. 

”Historisk dokumentärserie” kallar TV4 sin produktion, och det betyder att de avser berätta sanningen. Inte tolka den, inte hitta på, inte dramatisera. Begreppet dokumentärfilm kan enkelt definieras som :”film som inte är påhittad, iscensatt eller dramatiserad med spelfilmens metoder utan som avser att säga sanningen om historiens eller samtidens verklighet genom att med filmutrustningen fånga ett skeende eller rekonstruera fakta”. (NE, dokumentärfilm)

Det fetmarkerade är förstås viktigt. Det handlar alltid om en tolkning av tillvaron, men ambitionen är att få fram sanningen om något. Det behöver inte vara hela sanningen och berättelsen kan vara vinklad utan att det blir fel. Men det får inte vara något hittepå. Det får inte förekomma några faktafel, och finns de med ska man förstås be om ursäkt (alla gör vi fel).

TV4 fejkar tillvaron

TV4 gör tvärtom. Så här svarar programchefen Mia Lindqvist på kritiken:
”– Det är ett helt felaktigt påstående. Genom att använda oss av ett tiotal olika historiker och forskare skildrar vi olika drottningars historia. Diskussioner kring tolkningar av historiska händelser förekommer alltid och är något vi välkomnar. Vi ser gärna att våra program väcker engagemang.”
Det Mia säger är att det är viktigare att det väcker engagemang än att det är rätt, vilket måste vara ett ganska udda uttalande för en person med ansvar för dokumentärer och fakta.
Sedan fortsätter hon med det mycket intressanta uttalandet
– Vi välkomnar diskussion och olika tolkningar av historiska händelser men kommer inte att förändra innehållet i våra program med anledning av detta, säger Mia Lindqvist på TV4.
Detta betyder ju i klartext att de är fullständigt ointresserade av en diskussion utan vi förväntar oss att acceptera den förvanskade historien som de presenterar. Jag må vara liberal, men med såna uttalande förstår jag varför så många kallar svensk TV för fake news.

Efter det här blir det väldigt svårt för mig att ta något TV4 publicerar på allvar. För om man ogenerat fejkar historiska fakta som är så lätta att ändra i allt annat. Som nyhetssändningar. För helt klart är detta en testballong för ett nytt sätt att presentera verkligheten.

Bra länkar om faktafelen

PS. Med tanke på hur media idag försvarar sin upphovsrätt även när det handlar om att kritisera dem vågar jag såklart inte ha en bild från serien eller liknande. 

Om årsmötet 2020

Jag i fokus. I bakgrunden ses Ellias Sonnek, Martin Trägen, Henric Åsklund, Martin Sunnqvist och Marcus Karlsson

Det blev ett årsmöte till slut, och omval för 27e gången. Det är nu bara hoppas att jag är ett år visare och inte ett år tröttare.

2020 är Covid-året, som alla nu vet. Och det är betyder ju att allt är upp och ner. För Svenska Heraldiska Föreningen betyder det att verksamhetsåret ser lite annorlunda ut.  Som att årsmötet inte var i mars utan nu i oktober och lite mer glest besökt än vanligt.

Ändå var det väldigt lyckat. Magnus Bäckmark höll ett völdigt bra föredrag om praktverket Riddarhusets vapensköldar, för vilken han varit redaktör (och jag en av artikelförfattarna). Sedan höll Martin Sunnqvist ett föredrag om rangkronornas utveckling 1561 till 1760, och den oreda som finns inom det området.

Normalt är föredrag och seminarier inte min grej. Jag föredrar att ta till mig informationen i text. Men denna gång var det ovanligt bra ämnen med mycket resonemang av den typ man sällan kostar på sig i en artikel, vilket gjorde de ovanligt spännande.

Själva stämman kom därefter och jag valdes om igen. 27 gången borde det bli, sedan 1994. Det är en rätt ansenlig mängd år i en styrelse och det gör att jag och Stefan Bede nu tangerar Ingemar Apelstigs rekordsvit som heraldiska styrelseledamöter.

 

Sex nya sockenvapen

Sockenvapen är ett heraldiskt vapen för en socken, men eftersom det begreppet socken inte längre finns juridiskt kan det inte heller bli några nya några sockenvapen. Däremot kan man förstås som hembygdsförening eller motsvarande ta ett vapen som symbol för den socken man bor i. 

Den här listan är inte en lista på nya sockenvapen utan en presentation av några förslag som den välkände svenske heraldikern Carl-Axel Rydholm tog fram någon gång på 1970/80-talet.

Jag har fått dessa bilder av Kenneth Wulcan som en gång fick dem från Carl-Axel Rydholm dödsbo. Att det är Carl-Axel som är tecknare kan jag gå i god för, eftersom jag sett andra vapen som Carl-Axel gjort. Originalen finns idag i Grästorp.

För dig som inte är bekant med Carl-Axel så är han känd bland äldre heraldiker som Cary. Han var åren 1976 till sin död 1999 såväl redaktör, sekreterare som vice ordförande i Svenska heraldiska föreningen. Dessutom från (senast) ’67 till ’76 dito i Västra Sveriges heraldiska förening. Han är kanske den person som har betytt mest för att hålla ihop heraldiksverige under en tid då samtliga föreningar fungerade illa, medlemsantalet var litet, få aktiviteter hölls (de som hölls var Carys verk) och dessutom rådde en påfallande stor ovänskap bland många.

Okänd bakgrund

Carl-Axel var tyvärr barnlös och hade därför ingen som tog vara på hans heraldiska arv på ett kärleksfullt sätt. Det som ändå räddades av Kenneth Wulcan finns idag som en samling i Svenska heraldiska föreningens arkiv i stadsarkivet/föreningsarkivet i Göteborg. Både Cary och Kenneth är Grästorpare och aktiva i Svenska heraldiska föreningen.

Sex sockenvapen

Tyvärr fick vi inte veta något om bakgrunden till dessa vapen under Carl-Axel Rydholms livstid och det finns inget i hans arkiv som berättar om dem heller. Allt som finns är en pärm med detta sex sockenvapen målade på var sitt tjockt ark.
Det som jag sammanfattat här nedan är därför bara min snabba sammanställning och den som vet mer får gärna komplettera.
Dessa vapen har inget med Sockenheraldiska institutet att göra, men vi kan göra dem till hedersvapen inom denna arbetsgrupp.

Främmestad, Essunga kommun

Släkten Hiärta ägde ett gods här och det är förklaringen till delar av vapnet. Familjen Hiärtas vapen är tre hjärtan ställda på just detta sätt, genomborrade av en pil och med helt anda färger.
Hiertas pil har här ersatts av en korsstav som möjligen är hämtad från en stavkorshäll.

Levene, Vara kommun

Levene anges i de äldsta svenska källorna som ett kungasäte, så någon form av kungsgård har säkert funnits här. Oklart var.
Enligt Vidhemprästen (ca 1240) hade såväl kung Håkan Röde som hans (son) och efterträdare Stenkil sin sätesgård här. Möjligen är kung Håkan densamme som nämns på Håkanstenen på Alsnö i Mälaren, han som var kung över Birka, men det har inte gett några spår i detta vapen.

Särestad, Grästorps kommun

Vad symboliken betyder kan jag inte säga. Möjligen ska det illustrera de två kyrkorna som funnits här, men det är bara min gissning.

Tengene, Grästorps kommun

Oklar betydelse. Troligen hämtat från Viste härads vapen, vars färgsättning är nämnde Carl-Axels verk, och som idag även finns med i Grästorps kommuns vapen.

Tun, Lidköpings kommun

Tun är för mig svårbegriplig med sin trappskura. Den används ofta för att markera den skånska/danska typen av kyrkor.
Och varför inte Såtenäs flygflottilj, som ligger här, finns representerat är en gåta.
Så även om jag gillar vapnet som vapen så tycker jag inte att det är en passande sköld för just Tun.

Vänersnäs, Vänersborgs kommun

Vet inte vad symboliken i vapnet betyder, men det är en snygg komposition med randen (fimbreringen/randen/konturen) kring korset i det gröna fältet.

 

Nordiska heraldiska konferensen 2021

 

På temat Heraldisk formgivning i medaljkonsten bjuder Societas Heraldica Scandinavica in till konferens 2021. 

Så reservera redan idag datumen 14 till 16 maj  för 11 Nordiska heraldiska konferensen. Den äger rum i Åbooch arrangeras av Finlands nationalkommitté för genealogi och heraldik i samarbete med Åbo museicentral.

På konferensen blir det visning av Åbo slott, besök i mynt- och medaljkabinettet och deltagarna får fritt inträde till slottet.

Föredragsprogram senare på SHS hemsida, www.heraldik.org.

Årets nordiska kommunvapen 2020

https://www.youtube.com/watch?v=KMKU7TKFTFw

UTMÄRKELSEN Årets nordiska kommunvapen 2020 överlämnades den 10 juni* till Ängelholms kommuns företrädare, kommunalrådet Robin Holmberg.

Kommunen får priset för sitt kloka sätt att använda sitt kommunkommunvapen och priset delas ut av Societas Heraldica Scandinavica, här genom dess ordförande Martin Sunnqvist.

Martin Sunnqvist föreläser här även på temat Ängelholms kommunvapen – ett exempel på god heraldik.

 

* 10 juni är den internationella heraldikdagen

Moderna föremål i heraldiska vapen

Hur moderna får heraldiker bli?

Societas Heraldica Lundensis håller seminarium den 23 september om just detta, på temat Moderna föremål i vapen.
Kugghjul, fotbollar, skiftnycklar – finns det någon gräns för hur nytt ett föremål kan vara för att få vara med i ett vapen?

Seminariet kommer att hållas på plats men medverkan via någon digital lösning kommer också att vara möjlig.

Närmare information på Facebook (Societas Heraldica Lundensis).

Kamon och svenskarna

Kamon är jaoanska familjemärken. Men varför inte göra några svenska?, tänkte jag och satte ihop ett par.

Det lär finnas 20 000 kamon i Japan och ”alla” japaner ska ha en. Åtminstone ha möjlighet att ha någon. Men om det bara finns 20 000 (det finns omkring 10 000 heraldiska vapen i Sverige, exklusive ordensvapen) verkar det som att bruket är föga spritt.   Men tillåtet är det.

Waslings vapen som kamon
 

Samurajfamiljer hade alltid en Kamon (mon är märke, med prefixet ka- betyder det familjemärke) men kunde ha flera.  Det är något som jag tagit fasta på när jag på skoj tagit fram flera idéer till japanska märken.

Det som skiljer mina från ett traditionellt märke är att jag har en annan syn på symetri. Det måste få skava lite ibland, annars blir det inte bra. Sedan tycker jag väl också att den traditionella synen på kamon är lite väl efterskapad. Ett märke från 1000-talet avsett för att målas på en oxkärra kan omöjligen ha den symetriska perfektion som kamon-konstnärer vill framhäva. Samma åsikt vekar finnas hos många yngre japanska konstnärer som även de leker/förnyar denna konstart.

Kanske denna? Nä, den saknar något även om den inneboende symboliken är bra.

Ändå. Det är en fantastisk konstart och jag är så inspirerad av denna japanska konstart. Inte minst eftersom den är så lik men ändå så olik den europeiska heraldiken.

Kanske denna? Bättre än den ovan men ändå inte riktigt där än. Kan du lista ut symbolken (eller bara en del av den) så mejla mig på jesper@heraldik.se

 

 

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia