Etikettarkiv: Stefan Bede

Heraldiker rasar i Kristianstad

Skärmbild från kristianstadsbladet
Heraldiker rasar i Kristianstadsbladet

Ibland är pressen bara för rolig. Nu senast har Johannes Lindén fått för sig att det är bra att skriva att heraldikerna i Sverige rasar mot Sölvesborgs behandling av sitt stadsvapen.

Det är nog första gången som vi heraldiker rasar mot något, enligt pressen. Fast så hårdföra var vi inte. Snarare ganska snälla och ödmjuka mot en kommun som vi tyckte kunde göra om och göra rätt.

Brevet till kommunen skrevs av Stefan Bede med assistans av mig och Henris Åsklund. Det inte första gången och inte sista som vi – genom Svenska Heraldiska Föreningen – agerade för heraldikens bästa.
Men det var första gången vi ”rasade” och det gör oss otroligt stolta.
Tack, Johannes, för att du fångade vår sanna essens.

Läs artikeln i Kristainstadsbladet här

Läs även P4 Blekingens reportage där heraldikerna inte rasar

Lär dig mer om Kamon

Bede family Coat of Arms as a Kamon
Bede family Coat of Arms as a Kamon

Lyssna på Stefan och lär dig ”allt” om japanska kamon.

Den 4 mars kommer Stefan Bede att föreläsa om japanska kamon/mon i Göteborg. Det blir en allmän introduktion till denna japanska konstart och en introduktion till din egen kamon. Stefan kommer bland annat att visa hur enkelt åtminstone vissa europeiska vapensköldar kan omvandlas till en kamon. Till exempel hans eget som syns i bilden här ovan.

Den uppmärksamme ser kanske att vapenskölden innehåller stjärnor medan hans kamon två rundlar. Det beror på att inom japanska kamon tecknas en stjärna just som en rundel, utan uddar/strålar. Man strävar också efter att centrera motiven.

Stefan Bede är en av tre heraldiska förtjänstmedaljörer år 2017

Var: Stadsmuseet, Göteborg
När: 4 mars kl 13.00
Arrangör: Svenska Heraldiska Föreningen

Bild på Stefan Bede
Stefan Bede 2016

Ångest över ett föredrag

4 mars är det årsmöte och då ska jag hålla ett tackföredrag eftersom jag är en av medaljörerna 2017. Men vad ska det handla om?

Min vän och kollega Stefan Bede är sedan 30 år en stor japanälskare så att han väljer att prata om Kamon/Mon är inte så konstigt.

Min lika gode vän och kollega Henric Åsklund har de senaste åren haft huvudet nerstucket i Jan Ranekes heraldiska arkiv så att hans föredrag blir något med inspiration därifrån är lika naturligt.

Men jag då?

Vad ska jag prata om? Att det inte stod något i Vapenbildens decembernummer 2016 berodde helt enkelt på att jag då inte hade en aning.

Något som känns relevant och passar för en grupp heraldiker som har samlats i Göteborg en helg i början av mars. Så långt är det klart.

Några tänkbara ämnen finns ju: härolder, tinkturer, föreningskåseri, vapennationalism, hur man skriver en heraldisk blogg och svenska flaggans historia är tänkbara ämnen. Men de finns såklart flera.  Jag får helt enkelt de närmaste två veckorna åt att komma komma på ett bra ämne.

Oavsett vilket det blir hoppas jag att vi ses på årsmötet den 4 mars.

Äntligen en medalj

svenska heraldisk föreningens förtjänstmedalj
The ”medal of heraldic merit”, granted by the Swedish Heraldry Society

Jag blev hedrad och lite stolt men inte så förvånad när jag i höstas fick veta att jag skulle få Svenska Heraldiska Föreningens förtjänstmedalj. Och nu när det är officiellt får jag skriva om det.

Knappt 50 nordiska män och kvinnor har nu fått denna förtjänstmedalj för sina heraldiska insatser genom konstnärskap, föreningsaktivitet eller forskning. Fram till 2017 hade ingen sittande styrelseledamot fått äran, men till slut kände sig nog de flesta övriga ledamöter att det var svårt att belöna personer utanför styrelsen samtidigt som jag, Stefan Bede och Henric Åsklund på grund av fortsatt aktivitet inte kunde belönas. ”som att inte vilja se elefanten i rummet” som Claus Berntsen formulerade det.

Och för detta beslut av styrelsen är såväl jag som de andra två styrelsekollegorna och vännerna glada för.

Foto på Stefan Bede, Jesper Wasling och Henric Åsklund.
The three medalist anno 2017: Stefan Bede, Jesper Wasling and Henric Åsklund.

Medaljen enda belöningen

Eftersom antalet avlönade heraldiker i Norden är få (i runda slängar fem årstjänster, varav Henrik Klackenberg och Ronny Andersen är de enda heltidsanställda heraldikerna som jag känner till, konstnärer ej inräknade) är de ideella insatserna inte bara viktiga utan helt nödvändiga för att få heraldiken att leva. Och ett av de få sätt vi har för att erkänna dessa ideella insatser är SHFs förtjänstmedalj.

Här läser du allt om 2017 års förtjänstmedaljörer.

En bra sammanfattning

Texten om oss medaljörer i Vapenbilden och på hemsidan tycker jag därför känns bra. Den beskriver varför vi fått medaljen så att du ska kunna känna till vårt arbete lite bättre. Jag vet att många heraldiker gärna hyllar konstnärer och i viss mån tjänstemän (läs statsheraldiker) men både forskare och föreningsaktiva gör väl så mycket kvalificerat heraldiskt arbete.

För min del är det sista stycket det som betyder mest. Det lyder:

Vid sidan om föreningsarbetet har forskningen legat honom varmt om hjärtat. Hans forskning om härolder är banbrytande, och han har även arbetat med heraldikens idéhistoria från medeltid fram till nutid, inte sällan genom att ha kontroversiella utgångspunkter.”

Det är självklart så att det är roligt att försöka förstå ett ämne på djupet och inte bara genom att läsa vad andra heraldiker – sådana som mig själv – tycker om ett ämne i ämnet. Den här bloggen är kanske det tydligaste exemplet på mitt sätt att fundera kring olika heraldiska spörsmål. Jag hoppas verkligen att jag kan fortsätta på samma sätt som jag gjort i mer än ett och ett halvt år nu.

Tack föreningen, för medaljen.

Vapenbildens redaktion växer

Jag får fler och fler kollegor i Vapenbildens redaktion. Nu har Elias Sonnek och Eduardo Pazikas kompletterat gruppen som tidigare rymde mig, Pontus Rosenqvist, Marcus Karlsson och Stefan Bede. 

Det gör mig glad att få arbeta ihop med så många kunniga heraldiker och jag tycker att det är viktigt att visa på att det finns många fler än de som dyker upp på kongresser eller liknande.

Heraldiken lider som så många andra av en viss titelsjuka, där en titel misstas för kompetens. Populärt är att använda en titel som inte ens har med ämnet heraldik att göra. Nu menar jag inte at folk med titlar inte kan, men däremot att personer utan titlar kan vara väl så kunniga. Speciellt i ett ämne som heraldik där i princip ingen i Sverige har formell akademisk examen (det finns en handfull som faktiskt kan sägas ha den formella heraldiska kompetensen, men de brukar inte prata så högt om det). Just därför vill jag gärna lyfta upp de som annars inte lyfts upp.

Vi sitter och funderar på om Vapenbildens redaktion och webbredaktionen ska gå ihop på något sätt, eller om det är bäst att hålla dem isär. Inget är helt givet.

Fördelen är ju att det blir en stark grupp som gör allt och som därför föråt att producera. Nackdelen är att det blir en stark grupp som styr allt som skrivs om heraldik i Sverige och att avvikande röster får svårt att göra sig hörda. Inte för att det blir censur men för att det inte kommer att finnas plats för andra.

Det är inte lätt att vara en ideell förening.

Vad är Sju Härolder?

Vapen för Sju Härolder
Vapen för Sju Härolder, 7 Herolds, så som det ser ut på Facebook idag.

En gång för länge sedan, 1990, bildades Borås Heraldiska Förening. Ur denna uppstod Sju Härolder.

Låt oss ta det från början.
Borås Heraldiska grundades alltså den 25 maj 1990.  Intresset för heraldik och en skämtsam (brittisk) snobbighet var basen, men också ett engagemang i rollspel spelade in.

Syftet med att bilda en förening var att sprida kunskap om heraldik i Borås och Sjuhäradsbygden genom att samla in och publicera vapen. Alla vapen: gamla och nya; offentliga och privata; adliga och borgerliga.

Men mot slutet av 90-talet var Borås Heraldiska i princip en icke-existerande förening som vilade fram till bättre dagar. De kom också något senare.

Sju härolder ersätter Borås Heraldiska

Sju Härolder växer fram från 2006 och är då namnet på den då virtuella versionen av Borås Heraldiska Föreningens tidning.  Med tiden tyckte vi alla som var mest aktiva (förutom undertecknad främst Thomas Falk och Stefan Bede) att Sju Härolder lika gärna kunde bli föreningens nya namn. Ett viktigt skäl var att föreningen faktiskt skulle göra mer än bara heraldik.

Vapensköld för Borås Heraldiska Förening
Vapensköld för Borås Heraldiska Förening, från 1991.

Än idag är föreningen verksam och för en rätt aktiv heraldisk diskussion på nätet och vid sidan om densamma. Facebook är vår främsta kanal men snart ska en hemsida skapas.

Och så har vi våra luncher i Borås. Dem kan alla som vill komma på, bara man själv betalar för sig.

Vi vill fortsatt verka för en hög kvalitet inom heraldiken, men vi vill att det ska ske genom att heraldiken anpassas till sin samtid. Dess 800 år långa historia har alltid inneburit anpassningar till samhället runt omkring, och varje försök att begränsa den har lett till försvagning. Mest tydligt var det genom förordningen 1762.

 

 

 

 

 

 

Mon och Kamon

Kamon för bilmärket Mitsubishi.
Kamon för bilmärket Mitsubishi.

Mon är en symbol vilken som helst (nästan). Lägg till prefixet ”Ka” och säg Kamon så har du en familjesymbol, ungefär som ett familjevapen. 

Kamoner kom i bruk inom den japanska adeln (kuge, vilket här i Europa motsvaras av kontinentens högadel och i Storbritannien av dess peers) för knappt 1000 år sedan. Några hundra år senare hade bruket även tillåtits få fäste bland deras riddare, samurajerna.

Numera förekommer de överallt i samhället och används även om företagslogotyper, ex i Mitsubishi, Yamaha och Kikkoman. Det sägs att i stort sett alla japanska familjer har en kamon, men om man med det menar familjeklaner eller enskilda familjer kan jag inte säga.

Det som utmärker en kamon är dels att de endast är tvåfärgade, dels att se är extremt förenklade och stiliserade.

En annan egenskap är att en kvinna kan välja att föra vidare sin egen och föra den vidare till sina döttrar. Någon fixering vid manslinjen, som europeisk heraldik ofta uppvisar, finns inte, även om det är det vanligaste.

En sista sak är, och här kan vi däremot tala om fixering, att en kimono ska prydas med 1, 3 eller 5 kamon.

Bede family Coat of Arms as a Kamon
Bede family Coat of Arms as a Kamon

Vill du veta mer om hur du kan skapa en egen kamon kan du vända dig till Svenska Heraldiska Föreningens expert på ämnet, Stefan Bede.

Kamonlik tolkning av vapen Wasling
Kamonlik tolkning av vapen Wasling

Raneke-projektet en framgång för heraldikforskningen

Card from project Raneke
Card from project Raneke

Idag blev det offentligt – Jan Ranekes samling av medeltida vapen systematiskt ordnade på gamla hålkort. Men nu digitala.

Ska man fira internationella heraldikdagen så ska man göra det med stil. Se bara på Svenska Heraldiska Föreningen som just idag lanserar sitt fantastiska och imponerade Raneke-projekt med tusentals vapensköldar systematiskt presenterade.
Se de 8762 korten som hittills digitaliserats.

Under sitt arbete med avhandlingen Bergshammarvapenboken började Jan Raneke samla in alla vapen han hittade från medeltiden. Modern som han var (detta var på 60-talet) skapade han ett hålkortssystem där varje kort representerar en familj och dess vapensköld.

Jag vet att Raneke ibland tog genvägar när han studerade vapensköldar och skapade system, men han vågade sikta högt och har sammanställt något som ingen annan före honom hade vågat eller orkat. Så eventuella fel är det upp till oss att hitta och rätta. Men det brukar vara det lätta arbetet.

Tack till Henric och till Stefan

Detta material donerade familjen efter Jan Ranekes bortgång till Svenska Heraldiska Föreningen. Tillsammans med Lunds universitetsbibliotek har föreningen under det senaste året låtit digitalisera hela materialet.
Det absolut största lasset har dragits av vår ordförande Henric Åsklund som verkligen ska hedras för allt arbete.

Att materialet nu finns på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida är tack vare Stefan Bedes insatser.

 

The Jan Raneke Archive of
Coats of Arms in Medieval Europe

In the 1950–70s the heraldic artist and scholar Jan Raneke catalogued and systemised more than ten thousand medieval coats of arms. The arms were documented in index cards with handpainted shields and several text fields. The Swedish Heraldry Society is running a project to digitize and make this unique material available to a broader audience. After securing the preservation of the so called ”Archival holding C” we are now making all 8762 cards in this part of the collection available on heraldik.se.

Deras Vapen – Stefan Bede & Claus Berntsen

Bede family Coat of Arms as a Kamon
Bede family Coat of Arms as a Kamon

I Serien ”Mitt vapen” kom turen nu i veckan till Stefan Bede. 

Det är en kul serie han gör, Claus Berntsen. Och det säger jag inte bara för att jag känner honom väl som heraldiker och för att han intervjuat mig och nu senaste vännen Stefan Bede.

Heraldiska släktvapen brukar alltid förklaras som om att det var självklart hur de skulle se ut. Jag tycker att Claus har visat att hans, mitt och Stefans alla tre led av mycket mer tvekan än man först kan tro. De ser ju så självklara ut.

Stefans jämförelse med en tatuering var bra. Man trycker inte in något som ska vara för evigt bara för att det är kul för stunden. Det måste kännas rätt.

Läs intervjun med Stefan Bede

Läs intervjun med Claus Berntsen

Läs intervjun med Jesper Wasling

Arms for Berntsen family, by Ronny Andersen
Arms for Berntsen family, by Ronny Andersen

Idag för 23 år sedan

Det har idag gått 23 år sedan jag och Stefan Bede valdes in i Svenska Heraldiska Föreningens styrelsen. 

Och eftersom vi båda omvaldes på det senaste årsmötet går vi nu in på vårt 24 tjänsteår, vilket tar oss upp på en delad andraplats i föreningens historia. Vi passerade precis Carl Axel Rydholm och har nu endast Ingemar Apelstig framför oss i listan. Tre år till får vi hänga i för att gå förbi honom.