Etikettarkiv: stad

Toleranta Västerås stad

Västerås stadsvapen. Från Wikipedia commons.
Västerås stadsvapen. Från Wikipedia commons.

 

Idag öppnar socialdemokraternas partikongress i Västerås. En ödesstund säger Aftonbladet. Kan detta avläsas i heraldiken?

Socialdemokraterna har alltså valt att lägga sin kongress till Västerås. Det sägs vara en ödesstund för partiet som har rekordlåga opinionssiffror. En del vill dra partiet åt vänster, andra åt höger (som vanligt) .

Då är det spännande att se hur Västerås stadsvapen ser ut. Jag ser en stolt röd ros i nedre centrum. Över den tonar ett blått M.
Kan det vara så att (M)oderaterna diskret tänker försöka påverka (S)ocialdemokraterna att röra sig högerut?

Man kan ju undra.

 

Ps om stadens motiv

Det är inget riktigt ”M” i stadsvapnet. Det är tecknet för Ave Maria, det vill säga ett monogram som visar ett A och ett M,

Och för att vara riktigt tydlig. Västerås stadsvapen är från medeltiden och avsett att vara et sigill, inte ett heraldiskt vapen. Då var man inte lika noga med att undvika bokstäver och monogram i vapensköldar.

Örnsköld blev Örnsköldsvik

Örnsköldsviks vapen är ett talande vapen, det illustrerar genom sitt innehåll vapenbärarens namn.
Örnsköldsviks vapen är ett talande vapen, det illustrerar genom sitt innehåll vapenbärarens namn.

Landshövding Örnsköld i Västernorrland (1762-1769) fick staden Örnsköldsvik uppkallad efter sig.
Idag är det 246 år sedan han dog.

Per Abraham Örnsköld är en ganska okänd person i svensk historia, men har är den ende i modern tid om fått en stad uppkallad efter sig.

Han föddes 1720 som son till kungliga livdrabanten Johan Löth-Örnskiöld och Sara Helena Schönström. Med tiden kom han att studera i Uppsala och blev därefter inskriven som auskultant i bergskollegium när han var sexton år gammal (1736).  Med andra ord en form av praktikplats för högstadieelever.

Först femton år senare blev han sekreterare och 1756 assessor innan han 1759 blev bergsråd. Örnsköld var då trettionio år och gifte sig samma år med Ulrika Eleonora von Berchner, dotter till brukspatron Georg von Berchner.

1762 utsågs han till landshövding i Västernorrlands län, som bestod av provinserna Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Residensstaden var då Sundsvall.

Under sin sju år som landshövding förvandlades en stor del av regionen till det som vi ser idag. 406 byar storskiftade, 62 nybyggen uppfördes på kronoskogarna, 172 nya hemmansdelar bildades och kartor upprättades över länet. Per med sin administration betonade även den ekonomiskt betydelsefulla linneindustrin i Ångermanland.

Men åtgärderna gjordes på tveksam juridisk grund varför flera riksdagsmän ur bondeståndet anklagade honom för brutalitet inför 1769 års riksdag . Tydligen fanns det fog för kritiken, för han beviljades byte med landshövdingen i Södermanlands län.

Minnet av Örnsköld levde kvar och kom med tiden att lindas in i ett mer romantiskt skimmer. 1842, femtiett år efter sin död, blev hans minne hedrat genom att en nyanlagd by uppkallades efter honom med namn Örnsköldsvik. Örnsköldsvik. Byn fick 1894 stadsrättigheter, och därmed en av de få svenska städer som bär namnet av en person som inte var kunglig.

 

 

Vapen för den friherrliga ätten Örnsköld.
Vapen för den friherrliga ätten Örnsköld.

 

Utsedd till friherre och riddare av Nordstjärneorden

År 1767 utnämndes han till riddare av Nordstjärneorden och kort efter att Gustav III övertagit regeringen (1771) upphöjdes Örnsköld i friherrligt stånd. Örnsköld dog som landshövding över Södermanland, i Nyköping den 16 april 1791, 70 år gammal.