Omvald på årsmötet

Så var jag omvald igen. Det är mitt 23:e år i Svenska Heraldiska Föreningens styrelse (19:e som sekreterare) och fortfarande är det lika kul.

Årsmötet i Lund var som vanligt en trivsam tillställning med omkring 25 glada deltagare. Det är svårt att få folk till våra möten när medlemmarna är utspridda över hela landet.

Den här gången premierade föreningen två framstående heraldiker med medalj: Thorleif Aiff och Tom Vadholm. Aiff återkommer jag till. Vadholm premierades mycket tack vare hans arbete för att få våra alla heraldiska föreningar att arbeta tillsammans och om det pratade vi mycket under dagen.

Det ska inte förtigas att den nordiska heraldiken har präglats av många gräl där personliga intressen påverkat hur föreningarna arbetat tillsammans. Det tog egentligen fram till omkring 2005 innan SHS på allvar erkände Svenska Heraldiska Föreningen som en jämbördig partner.
Och att det finns en förening i Stockholm (Heraldiska Samfundet) och vår riksförening beror på en konflikt inom SHS omkring 1982, som de då berörda gärna ha velat förtränga (inga namn nämnda, men två tre av dem är fortfarande aktiva i heraldiksverige).

Hur kommer det sig att det blir så mycket känslor i det här fredliga ämnet?

 

Linköpings blodbad 1604

Dagens datum: Linköpings blodbad 1600. 
Hertig Karl avrättar fem rådmän för att de står fast vid Sveriges kung Sigismund. Det var en skärtorsdag.

Det som hände 1600 kan idag svårligen betraktas som annat än ett blodigt terroristdåd av en revolutionär som ville störta en kung för att ta dennes plats. Självklart höll då flera rådmän fast vid den legitime kungen Sigismund. Några av dessa kom att fly till Polen, några tvingades byta sida, några fängslades och fem avrättades. De fem var alla med vid slaget vid Stångebro 1598.

Fyra av dessa nämns om och om igen, men den femte tycks ofta bortglömd. Det är Bengt Falk, son till biskop Erik Falk som först verkade i Skara och senare i Linköping. Bengts farmors bror var fogden Benkt Eriksson som avrättades vid Stockholms blodbad 1520. Bengt Falk var hövitsman över Finland och tillhörde den yppersta makteliten även om han inte tillhörde högfrälset.

Att läsa om Linköpings blodbad är intressant för det blir tydligt hur även historiker får svårt att bortse från facit och nationalism. Hade konflikten uppstått idag hade hertig Karl beskrivits som en religiös fundamentalist (för det var han) som med våld och terror störtade kung Sigismund. Men eftersom Sigismund också var polsk kung har han av någon anledning alltid beskrivits som utlänning och därför inte lika legitim som svensk kung.

Riktigt varför just Sigismund skulle vara utlänning men ingen annan svensk kung med utrikes född mamma har jag aldrig förstått.

Men idag minns vi de fem som avrättades, och de mångfalt fler som dog till följd av hertig/kung Karl IX politik. (inte minst för att han som förste regent införde gamla testamentet som grund för svensk lagstiftning, något som var helt främmande för medeltidens härskare)

 

PS. Idag var det också solförmörkelse, men det har ingen heraldisk  signifikans.

En ny vapenrulla

Hur ser moderna vapensköldar ut?

På Svenska Heraldiska Föreningens hemsida kan du nu se vapensköldarna för de medlemmar i föreningen som har vapensköld. Flertalet av sköldarna här är skapade det senaste kvartsseklet, även om det finns vapen som är betydligt äldre än så.

Så om du söker inspiration innan du gör ett vapen är det här ett bra ställe att börja titta.

Läs mer på heraldik.se

Kan svenskar bli adlade

Jonas Arnell tog nyligen upp en intressant fråga på sin blogg: kan svenskar bli adlade?
Svaret är nej, och här förklaras varför.

Den ende som har rätt att utdela adelskap är en statschef, och då endast under förutsättning att den rätten står omnämnd i konstitutionen.

För svensk del skapades den rätten omkring 1280 då Alsnö stadga antogs, och den upphävdes med den nya författningen 1975.

Det är numera mycket få länder som har kvar rätten att adla. I Europa finns rätten hos Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Liechtenstein, Spanien och Storbritannien. Även Tonga kan ge adelskap.

Men att dela ut adelskap till utländska medborgare är i realiteten en politisk omöjlighet för dessa länders statsöverhuvuden. Ska staten belöna så är det till ordensväsendet man vänder sig.

Ny oäkta adel

För den som ändå söker ett adelskap (och visst, det kan väl vara kul att ha) finns möjligheten att vända sig till något av alla avsatta furstehus. Många av de gamla kungahusen har här funnit en extra inkomstkälla.

För en demokratiskt sinnad person (som mig) är det svårt att förstå hur någon kan anse att dessa adelstitlar har någon som helst legitimitet. En avsatt furste är att jämföra med en avsatt president, dvs en privatperson som vem som helst. Visst kan de dela ut adelstitlar (det är oskyddade titlar) men de kan inte göra anspråk på att företräda staten, vilket utdelande av adelskap innebär.

Ibland förekommer att f.d. regerande furstehus förlänar honorära adelstitlar. Det finns flera skolor i hur giltiga dessa är. Den minimalitiska tolkningen är att inget är giltigt, endast verkande statschefers titelförläningar. Mellanvägen är att säga att avsatta exilfurstars titelförläningar enligt den konstitution de var statschefer under är giltiga, men inte deras barns. Den mest liberala tolkningen är att säga att furstehus alltid har rätt att förläna titlar.

Inga rättigheter

Det bör betonas att inga adelsmän i Norden, oavsett legitimiteten i titeln, har några som helst rättigheter. I den bemärkelsen finns det idag ingen adel, däremot många människor som har adliga anfäder från vilka de ärvt vissa immateriella rättigheter (släktnamn och vapensköld). Tillsammans kan dessa personer vara med i en ideell förening (ex Riddarhuset), men det är i sig ingen skillnad på den föreningen och vilken annan förening som helt. Dock förvaltar de ett av Sveriges många kulturarv och för det ska de ha all respekt.

Senaste adlade svenskarna

Sven Hedin var den siste svensk som adlades i Sverige, men inte den siste svensk som adlades.

De tre senaste är kungasönerna Sigvard, Carl Johan och Lennart Bernadotte. 1951 utsås de till grevar (comte de) av  Wisborg av storhertiginnan av Luxemburg, en släkting till dem.

Kolla upp adeln

Om du känner ett stort kontrollbehov kan du kolla upp om den som säger sig vara adel faktiskt är det.

Svensk adel finns ofta med i Riddarhuset, men eftersom alla adlade inte lät introducera sig kan det hända att det finns adelssläkter som är okända för dem idag.

Utländsk adel som flyttat till Sverige kan man hitta i Ointroducerad Adels Förening om de velat bli medlemmar där, vilket nog långt ifrån alla har haft intresse av.

Ingen av dessa två, eller ens tillsammans ger en komplett bild av adeln i Sverige idag.

Två nya och en halvny

På lördag stärker vi Svenska Heraldiska Föreningens styrelse.

Årsmötet den 21 innebär både en början och ett slut. Tre personer lämnar vår styrelse och tre träder in.

De är Magnus Bäckmark, Marcus Karlsson och Pontus Hedberg som lämnar efter ett antal år i heraldikens tjänst, och de har tjänstgjort med den äran.

Mest känd är Magnus Bäckmark som varit redaktör för Vapenbilden i över tio år, men även Marcus Karlsson har varit en del av den redaktionen (och är så fortfarande) och Pontus har bistått i styrelsen.

Men nu kommer Kim Dohm-Hansen, Sami Nahas och  Pontus Rosenqvist in. Kim är idag den som tecknar de nya vapensköldarna för föreningens medlemmar och Pontus är en av skaparna av Vapenbildens nya look. Sami kommer att vara den stockholmske tänkaren och teoretikern.

Det blir ett bra heraldiskt 2015!

Jonas lockar 100 000

Skärmbild från Jonas Arnells blogg 2015.
Skärmbild från Jonas Arnells blogg 2015.

Min högt värderade kollega och vän Jonas Arnell har just passerat 100 000 besökare på sin blogg ”jonar242 – on Orders, Decorations and Medals in Sweden”

Den handlar såklart om ordensväsendet i allmänhet och det svenska i synnerhet och den är värd all uppmärksamhet.
Jonas var tidigare i redaktionen för Vapenbilden och är förutom en kunnig falerestiker även en kunnig heraldiker.

Ordensväsendet ligger nära heraldiken, även om de två inte är varandras spegelbilder. Därför ska man inte förvånas över att ordenstecknen iblad tar sig friheter som inte är möjliga inom heraldiken.

Man ska inte heller förledas att tro att ett ordenstecken hör till ett heraldiskt vapen, även om det hänger runt detsamma, och man ska absolut inte använda ett ordenstecken som vapenmotiv i en sköldbild eller som hjälmprydnad.
Läs direkt på Jonas Arnells blogg.

Heraldik på Twitter

Idag öppnade Sju härolder sitt Twitter-konto så det kan vara passande att presentera andra heraldiska twittrare i Sverige.

English resume:

Some Swedish heraldist on Twitter.

Föreningar / Societies

@heraldik_se
– Svenska heraldiska föreningen / The Swedish Heraldry Society

@7Heralds
– Sju härolder (Borås heraldiska förening) / Seven heralds

@HeraldikNorden
– Heraliska sällskapet i Norden (SHS) / Heraldry society of Scandinavia

@Lundaheraldik
– Heraldiska sällskapet i Lud / Heraldry society of Lund (subdivision to Heraldry society of Scandinavia)

@Wermlandsherald
Wermlandsheraldik /  Focus on heradry in region of Värmland.

Enskilda / Individuals

@jesperwasling
– Jag / Me

@ste_van_B – Stefan Bede
– Kommunikationsansvarig / Head of kommunikation of the Swedish Heraldry Society

@CKBerntsen – Claus Berntsen
Vice ordförande / vice president of the Swedish Heraldry Society & member  of Swedish college of arms

@MartinSunnqvist
– Ordförande / President  för Vapenkollegiet / of Swedish college of arms

@EricBylander
– member  of Swedish college of arms

@tfalk1018
– Heraldisk konstnär / Heraldic artist

@jonar242 – Jonas Arnell

@robbantjernberg – Robert Tjernberg

@ulfstormwall – Ulf Stormwall

@bjornfriden – Björn Fridén
– Heraldisk konstnär / Heraldic artist

@yenswahlgren

@hoglund_fredrik

@heraldikk – Kaare Seeberg Sidselrud
– Redaktör / editor Heraldisk Tidskrift)

 

 

Sápmi – en flagga för dagen

Dags för finalen i melodifestivalen och in på scen kommer snart Jon Henrik Fjällgren. Eftersom han är same kan det vara på sin plats att berätta om den samiska flaggan

Flaggan är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Norge och den är medveten INTE en korsflagga. Jag betonar ordet ”inte” eftersom heraldiker har velat att även samerna om boende i Skandinavien borde ha en korsflagga. Jag kan begripa varför de väljer en annan väg.

Precis som alla andra numera var de tvungna att få in en symbolik i färgvalet. Det är en sed som jag tycker är fånig, oavsett om det är ett företags färger i deras logga eller valet av färger i en flagga. För trots att så präglas den samiska flaggan av de färger som ingår i deras vanliga folkdräkter och där har man inte utgått från

Flaggan används idag av samer i de fyra länder där samerna är en betydande och synlig minoritet: Norge, Finland, Ryssland och Sverige. Den godkändes 1986 av av det Nordiska Samerådet.
Symboliken är enkel. Cirkeln är en symbol för solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten.

De fyra färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna:

Grön
Växter/natur – landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad.

Blå
Vattnet som är ett livselixir.

Röd
Elden – står för värme och kärlek.

Gul
Solen som står för långsiktigt liv.

Ringen
Den runda ringen i flaggan är symbolen för andlighet som binder ihop de fyra elementen.

Lättare att få tag på material

Regeringskansliets logga med lilla riksvapnet
Regeringskansliets logga med lilla riksvapnet

Regeringen lägger nu fram en proposition som ska göra det lättare för oss alla forskare att ta del av det som finns i våra arkiv och på våra museer. 

Den största förändringen i lagen är att kulturinstitutionerna arkiv, bibliotek och museer kommer att omfattas av lagen.

– Jag är glad över att regeringen tar ytterligare ett steg för att främja vidareutnyttjande av information av myndigheter. Det innebär exempelvis att metrologisk data används för att utveckla vädertjänster eller trafikinformation som underlättar för trafikanter i vardagen. Det skapar mångsidig nytta, säger civilminister Ardalan Shekarabi i ett pressmeddelande.

Jag tolkar det här som att det nu blir fullt möjligt att (förhoppningsvis gratis) digitalt få ta del av alla våra arkiv utan att behöva sitta i läsesalar runt om i landet.
Plötsligt blir det ännu lättare för oss alla som inte är betalda forskare att kunna fördjupa oss i de ämnen vi vill.

Läs propositionen här.

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia