Kategoriarkiv: Vapensköld

Kan svenskar bli adlade

Jonas Arnell tog nyligen upp en intressant fråga på sin blogg: kan svenskar bli adlade?
Svaret är nej, och här förklaras varför.

Den ende som har rätt att utdela adelskap är en statschef, och då endast under förutsättning att den rätten står omnämnd i konstitutionen.

För svensk del skapades den rätten omkring 1280 då Alsnö stadga antogs, och den upphävdes med den nya författningen 1975.

Det är numera mycket få länder som har kvar rätten att adla. I Europa finns rätten hos Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Liechtenstein, Spanien och Storbritannien. Även Tonga kan ge adelskap.

Men att dela ut adelskap till utländska medborgare är i realiteten en politisk omöjlighet för dessa länders statsöverhuvuden. Ska staten belöna så är det till ordensväsendet man vänder sig.

Ny oäkta adel

För den som ändå söker ett adelskap (och visst, det kan väl vara kul att ha) finns möjligheten att vända sig till något av alla avsatta furstehus. Många av de gamla kungahusen har här funnit en extra inkomstkälla.

För en demokratiskt sinnad person (som mig) är det svårt att förstå hur någon kan anse att dessa adelstitlar har någon som helst legitimitet. En avsatt furste är att jämföra med en avsatt president, dvs en privatperson som vem som helst. Visst kan de dela ut adelstitlar (det är oskyddade titlar) men de kan inte göra anspråk på att företräda staten, vilket utdelande av adelskap innebär.

Ibland förekommer att f.d. regerande furstehus förlänar honorära adelstitlar. Det finns flera skolor i hur giltiga dessa är. Den minimalitiska tolkningen är att inget är giltigt, endast verkande statschefers titelförläningar. Mellanvägen är att säga att avsatta exilfurstars titelförläningar enligt den konstitution de var statschefer under är giltiga, men inte deras barns. Den mest liberala tolkningen är att säga att furstehus alltid har rätt att förläna titlar.

Inga rättigheter

Det bör betonas att inga adelsmän i Norden, oavsett legitimiteten i titeln, har några som helst rättigheter. I den bemärkelsen finns det idag ingen adel, däremot många människor som har adliga anfäder från vilka de ärvt vissa immateriella rättigheter (släktnamn och vapensköld). Tillsammans kan dessa personer vara med i en ideell förening (ex Riddarhuset), men det är i sig ingen skillnad på den föreningen och vilken annan förening som helt. Dock förvaltar de ett av Sveriges många kulturarv och för det ska de ha all respekt.

Senaste adlade svenskarna

Sven Hedin var den siste svensk som adlades i Sverige, men inte den siste svensk som adlades.

De tre senaste är kungasönerna Sigvard, Carl Johan och Lennart Bernadotte. 1951 utsås de till grevar (comte de) av  Wisborg av storhertiginnan av Luxemburg, en släkting till dem.

Kolla upp adeln

Om du känner ett stort kontrollbehov kan du kolla upp om den som säger sig vara adel faktiskt är det.

Svensk adel finns ofta med i Riddarhuset, men eftersom alla adlade inte lät introducera sig kan det hända att det finns adelssläkter som är okända för dem idag.

Utländsk adel som flyttat till Sverige kan man hitta i Ointroducerad Adels Förening om de velat bli medlemmar där, vilket nog långt ifrån alla har haft intresse av.

Ingen av dessa två, eller ens tillsammans ger en komplett bild av adeln i Sverige idag.

Två nya och en halvny

På lördag stärker vi Svenska Heraldiska Föreningens styrelse.

Årsmötet den 21 innebär både en början och ett slut. Tre personer lämnar vår styrelse och tre träder in.

De är Magnus Bäckmark, Marcus Karlsson och Pontus Hedberg som lämnar efter ett antal år i heraldikens tjänst, och de har tjänstgjort med den äran.

Mest känd är Magnus Bäckmark som varit redaktör för Vapenbilden i över tio år, men även Marcus Karlsson har varit en del av den redaktionen (och är så fortfarande) och Pontus har bistått i styrelsen.

Men nu kommer Kim Dohm-Hansen, Sami Nahas och  Pontus Rosenqvist in. Kim är idag den som tecknar de nya vapensköldarna för föreningens medlemmar och Pontus är en av skaparna av Vapenbildens nya look. Sami kommer att vara den stockholmske tänkaren och teoretikern.

Det blir ett bra heraldiskt 2015!

Heraldik på Twitter

Idag öppnade Sju härolder sitt Twitter-konto så det kan vara passande att presentera andra heraldiska twittrare i Sverige.

English resume:

Some Swedish heraldist on Twitter.

Föreningar / Societies

@heraldik_se
– Svenska heraldiska föreningen / The Swedish Heraldry Society

@7Heralds
– Sju härolder (Borås heraldiska förening) / Seven heralds

@HeraldikNorden
– Heraliska sällskapet i Norden (SHS) / Heraldry society of Scandinavia

@Lundaheraldik
– Heraldiska sällskapet i Lud / Heraldry society of Lund (subdivision to Heraldry society of Scandinavia)

@Wermlandsherald
Wermlandsheraldik /  Focus on heradry in region of Värmland.

Enskilda / Individuals

@jesperwasling
– Jag / Me

@ste_van_B – Stefan Bede
– Kommunikationsansvarig / Head of kommunikation of the Swedish Heraldry Society

@CKBerntsen – Claus Berntsen
Vice ordförande / vice president of the Swedish Heraldry Society & member  of Swedish college of arms

@MartinSunnqvist
– Ordförande / President  för Vapenkollegiet / of Swedish college of arms

@EricBylander
– member  of Swedish college of arms

@tfalk1018
– Heraldisk konstnär / Heraldic artist

@jonar242 – Jonas Arnell

@robbantjernberg – Robert Tjernberg

@ulfstormwall – Ulf Stormwall

@bjornfriden – Björn Fridén
– Heraldisk konstnär / Heraldic artist

@yenswahlgren

@hoglund_fredrik

@heraldikk – Kaare Seeberg Sidselrud
– Redaktör / editor Heraldisk Tidskrift)

 

 

Sápmi – en flagga för dagen

Dags för finalen i melodifestivalen och in på scen kommer snart Jon Henrik Fjällgren. Eftersom han är same kan det vara på sin plats att berätta om den samiska flaggan

Flaggan är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Norge och den är medveten INTE en korsflagga. Jag betonar ordet ”inte” eftersom heraldiker har velat att även samerna om boende i Skandinavien borde ha en korsflagga. Jag kan begripa varför de väljer en annan väg.

Precis som alla andra numera var de tvungna att få in en symbolik i färgvalet. Det är en sed som jag tycker är fånig, oavsett om det är ett företags färger i deras logga eller valet av färger i en flagga. För trots att så präglas den samiska flaggan av de färger som ingår i deras vanliga folkdräkter och där har man inte utgått från

Flaggan används idag av samer i de fyra länder där samerna är en betydande och synlig minoritet: Norge, Finland, Ryssland och Sverige. Den godkändes 1986 av av det Nordiska Samerådet.
Symboliken är enkel. Cirkeln är en symbol för solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten.

De fyra färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna:

Grön
Växter/natur – landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad.

Blå
Vattnet som är ett livselixir.

Röd
Elden – står för värme och kärlek.

Gul
Solen som står för långsiktigt liv.

Ringen
Den runda ringen i flaggan är symbolen för andlighet som binder ihop de fyra elementen.

Lättare att få tag på material

Regeringskansliets logga med lilla riksvapnet
Regeringskansliets logga med lilla riksvapnet

Regeringen lägger nu fram en proposition som ska göra det lättare för oss alla forskare att ta del av det som finns i våra arkiv och på våra museer. 

Den största förändringen i lagen är att kulturinstitutionerna arkiv, bibliotek och museer kommer att omfattas av lagen.

– Jag är glad över att regeringen tar ytterligare ett steg för att främja vidareutnyttjande av information av myndigheter. Det innebär exempelvis att metrologisk data används för att utveckla vädertjänster eller trafikinformation som underlättar för trafikanter i vardagen. Det skapar mångsidig nytta, säger civilminister Ardalan Shekarabi i ett pressmeddelande.

Jag tolkar det här som att det nu blir fullt möjligt att (förhoppningsvis gratis) digitalt få ta del av alla våra arkiv utan att behöva sitta i läsesalar runt om i landet.
Plötsligt blir det ännu lättare för oss alla som inte är betalda forskare att kunna fördjupa oss i de ämnen vi vill.

Läs propositionen här.

Det händer på internationella heraldikdagen

 Den 10 juni är årets festdag för heraldiker. Då firar vi heraldikens dag runt om vår jord.

I Sverige vet jag om två små firanden. Den ena äger rum i Borås, den andra i Lund.  Då och där kommer vi som är med att uppmärksamma heraldik i alla dess former. I Borås kommer Sju Härolder tillsammans med Svenska Heraldiska Föreningen och Göteborgs Heraldiska Sällskap att anordna ett heraldiskt möte på Par Bricole.

Varför då den 10 juni? Detta datum år 1128 slogs greve Godfrey (Plantagenet) av Anjou till riddare av sin blivande svärfar Henry, kung av England och hertig av Normandie. I samband med detta fick han (enligt en krönika som skrev 30 år senare) ett vapen i blått fält sex uppresta lejon av guld. Detta ska vara ett av de äldsta kända personliga vapnen och detta vapen finns på hans gravplatta från 1150-talet.

Noteras bör att våra källor till dubbningen är från 1160/70-talet så om det verkligen gick till så som beskrivs vet vi inte. Men det är en spännande historia och det duger för en minnesdag i brist på andra bra datum. Helt klart är också att heraldiska vapen har uppstått i kulturen runt hertigarna av Normandie, även om det är möjligt att de inte var först med själva idén.

Exlibris i Exlibriscirkuläret

Daniel Anderssons Exlibris av Magnus Bäckmark.
Daniel Anderssons Exlibris av Magnus Bäckmark.

Blev glatt överraskad  när jag kom hem idag och möttes av senaste numret av Exlibriscirkuläret. Här fanns min senaste – och första – artikel om exlibris. Ämnet var Svenska Heraldiska Föreningens projekt från för några år sedan då vi lät trycka 64 olika exlibris samtidigt för att göra det så billigt som möjligt.

Jag hoppas att vi snart kan göra om projektet eftersom det ger fler möjligheten att få se sitt vapen i verkliga livet.

Årsmöte för Exlibrisföreningen

Jag passar på att göra lite reklam för Exlibrisföreningen. De har årsmöte i Stockholm den 1 april, kl 18.30 i Östermalms föreningsråd, Valhallavägen 148.

 

English resume:

Got home and found the latest issue of Exlibriscirkuläret from the Swedish bookplate society in my mailbox. They had published my article about the Swedish Heraldy Societies bookplate project.

Kvinnliga krigare

Stefan Högberg skriver på sin blogg intressant om Kvinnliga krigare och andra kvinnor i maktposition.

Förutom att vara en intressant blogg visar den också att mycket av det som sägs om kvinnor och heraldik bygger på halvmoderna fördomar och synen på kvinnan under 1800-talet snarare än hur det verkligen såg ut. För i heraldikernas värld fanns inga kvinnliga krigare varför kvinnor idag inte kan/får/bör använda sköld och hjälm.

Intressant nog har vi fel – de senaste decennierna har historiker allt mer insett att medeltidens värld inte var så enkel som den framställts. Då precis som nu fanns det en och annan som inte följde samhällets normer.
Dessutom var frun i huset också familjeföretagets vice vd. Det var ingen post godsherren vågade lämna över till någon av sina riddare eller annan man. Det kan vara en viktig förklaring till varför kvinnan så ofta använder samma vapen som sin man; vapnet representerade inte maken/släkten, det var en varumärke för familjeföretaget.

Webbplatsen drivs av Stefan Högberg, som sedan flera år skriver och föreläser om medeltidens starka kvinnor. Den tittar källkritiskt på kvinnliga läkare, trubadurer, krigare och andra som kan beläggas i källorna.

Bloggen Kvinnliga Krigare hittar du här.

Skaraborgs häradsvapen

Den förre statsheraldikern Gunnar Scheffer skrev ihop en artikel om Skaraborgs häradsvapen för ett halv sekel sedan. Texten är publicerad i Heraldisk spegel från 1964. Blasoneringarna finns publicerade på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida.

Skaraborgs häradsvapen kommer från de häradssigill som användes under äldre tid (men efter medeltiden).

På Wikipedia finns en samling av alla idag kända häradsvapen. nytecknade av pseudonymen Lokal_Profil.