Sveriges riksvapen är påfallande stabilt sedan 1448, men ändå så fullt av variationer. Traditionens makt är stor. 

Här är de två enda lagarna som reglerar riksvapnets utseende. Den första är från 1908 och den andra från 1982.

Det är egentligen inget som skiljer dem åt, men sättet att beskriva ett vapen har ändrats . Det är mer formellt idag och utan den strikta fackterminologi som präglar dagens blasoneringar.

Lag om rikets vapen

den 15 maj 1908

1 §. Rikets vapen äro två, stora vapnet och lilla vapnet.

2 §. Stora riksvapnet består af en genom ett utböjdt guldkors
fyrdelad sköld med hjärtsköld.

Hufvudsköldens fyra fält äro blå, första och fjärde fälten med
tre kronor af guld, två ställda öfver den tredje, samt andra och tredje
fälten med tre ginbalksvis gående strömmar af silfver, belagda med
ett krönt gyllene lejon med röd utsträckt tunga.

Hj ärtskölden är klufven i två fält. Första fältet är bandvis
tre-deladt i blått, silfver och rödt med en däröfver ställd väse af guld.
Andra fältet är blått med en i silfvervatten stående bro i tre spann
med två krenelerade torn af silfver. Öfver bron sitter en gyllene örn,
och i fältets öfversta del synes karlavagnens stjärnbild af guld.

Sköldhållare äro två tillbakaseende lejon af guld med klufna
svansar och röda utsträckta tungor. Lejonen krönas med kunglig krona.

Skölden täckes af en kunglig krona, och kring densamma hänga
serafimerorden insignier.

Hela vapnet omgifves af ett vapentält under kunglig krona.

Stora riksvapnet må brukas äfven utan sköldhållare, ordensinsignier
eller vapentält.

3 §. Lilla riksvapnet utgöres af en blå sköld med tre kronor
af guld, ställda två öfver den tredje. Skölden är täckt af en kunglig
krona och omgifven af serafimerordens insignier. Vapnet må dock
brukas äfven utan dessa insignier.

4 §. Brukar någon offentligen vapen eller märke, som utgör
efterbildning af stora eller lilla riksvapnet, sådana desamma blifvit
i 2 och 3 §§ här ofvan beskrifna, men i väsentliga delar skiljer sig
från det efterbildade, böte från och med 10 till och med 100 kronor.
Samma lag vare, där någon till salu håller vapen eller märke, som nu sagts.

5 §. Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1909; dock att hvad i
4 § är stadgadt icke skall tillämpas i afseende å dessförinnan
registre-radt varumärke, så länge skydd därför åtnjutes.
Det alla, etc.

Lag om Sveriges riksvapen

 (1982:268) 

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.

Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.

Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.

Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.

Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier

Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.

Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.

Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.

Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.