Kategoriarkiv: Vapensköld

Vapensköld

Heraldiken som ett namnsystem

Ett utdrag ut Antti Leinos uppsats om heraldiken som ett namnsystem

Antti Leino har i en mycket intressant uppsats tagit sig an frågan om heraldiken och dess funktion som komplettering av namn.

Hans utgångspunkt är att heraldikens semiantik visar upp ett system som i all väsentligt kan jämföras med traditionella namn. Men hur fungerar egentligen detta system utanför de strikt heraldiska användningsområdena? Hur tolka mottagaren signalerna och tecknen?

Heraldiska vapen har, trots att de inte är en del av det lingvistiska systemet, en tydlig struktur som ger det ett, fragmentariskt, semantiskt uttryck eller innehåll. Precis som vanliga namn.

Antti Leinos uppsats finns här

Vapensköld

Berättelsen om William Marshal

Arms f Marshall AND Bigod
William Marshals vapen, ärvt av Bigod.

William Marshal var den mäktigaste mannen  i England utanför kungahuset kring ochb strax efter år 1200. 

Han steg upp till sin makt från, i dessa sammanhang, en förhållandevis enkel bakgrund. Hans pappa var lågadel och mamman något högre på stegen.

Berättelsen om William Marshal, som slutade som earl av Pembroke är också berättelsen om hur heraldiken användes och ärvdes under dess första tid. Därför är den värdefull för oss heraldiker.

Läs gärna Georges Dubys väldigt gedigna bok om honom eller så nöjer du dig med min korta artikel här. Den räcker långt den med.

William Marshal, världens bästa riddare

 

Vapensköld

Tre kronor – så blev det en rikssymbol

Lämna en kommentar
Svenska riksvapnet i en spansk vapenbok från sekelskiftet 1500.
Svenska riksvapnet i en spansk vapenbok från sekelskiftet 1500.

Tre kronor har sedan 1300-talet fungerat som Sveriges riksvapen och är landets mest inarbetade nationalsymbol.

Den äldsta bevarade avbildningen av tre kronor i vapensköld i nuvarande form finns på en vapenfris i det palats i Avignon där påven residerade under 1300-talet. Frisen dateras till 1336 och anses ha tillkommit inför ett möte om ett planerat korståg. Världsliga och andliga furstar från hela Europa var inbjudna, men få kom. Sverige skickade möjligen en representant för kungen och därför målades möjligen tre kronor-vapnet i stället för Bjälbo-ättens vapen.

När Albrekt av Mecklenburg valdes till svensk kung 1364 valde han att föra trekronor-vapnet i stället för det Mecklenburgska hertigvapnet. Enligt 1300-talets heraldiska sed kunde han inte uppta sin mors Bjälbo-vapen eftersom hans morbror ännu var i livet och regerande kung så enda möjligheten att visa på legitimitet var att välja en annan sköld med anknytning till svenska kungahuset (100 år tidigare hade Valdemar Birgersson kunnat ersätta sin Bjälbo-sköld med den erikska ättens leoparder eftersom han var närmaste arvinge till sin morbror). Vapnet finns därför i Albrekts sigill från det året och detta är det äldsta belägget för att symbolen också är Sveriges riksvapen.

De tre kronorna finns emellertid i svensk kunglig heraldik långt tidigare. De finns med på de krönta leoparder som erikska ätten förde från 1210-talet och de finns med i såväl Valdemar som Magnus Birgersöners sigill som kungar under 1200-talets andra hälft. En, två eller tre kronor förekommer också på mynt från 1220-talet fram till mitten av 1300-talet. Att antalet kronor i skölden är tre har sannolikt främst estetiska skäl eftersom tre fungerar bra i en sköld. Det kan också vara en medveten heraldisk förkortning av den erikska ättens vapen med tre krönta leoparder för den typen av förkortningar förekommer relativt ofta under denna period. Erik av Pommern införde som unionskung ett samlande vapen för hela riket; tre kronor av guld i rött fält. Detta vapen förekommer främst i sigill och blandas därför ihop med det svenska tre kronor-vapnet.

Vapensköld

Heraldikens glädjeämnen – ett möte online

Jourhavande heraldiker

Jesper Wasling sittandes i fönsternisch i Torpa stenhus anno 2020. Foto: Marita Wasling.

Känner du att du sällan är i festens mittpunkt?
Känner du att andra ignorerar dina spirituella inpass?

Välkommen då till ”Heraldikens glädjeämnen – en blasonnörs tankar om vapensköldar. Del ett av flera.”

Nu i coronatider finns det ju inget trevligare än att prata online.
Så därför tänkte jag bjuda in dig som har ett överdrivet intresse för målade sköldar till blasonnörernas härliga värld.
Ja, det blir ett lättsamt samtal, inget seminarium eller långt föredrag.

Under någon timme torsdagen den 3 december möts vi över nätet (länk kommer) och pratar lättsamt om stort och smått inom heraldiken. Nybörjare eller expert spelar ingen roll.

Varmt välkommen!

Heraldikens glädjeämnen – en blasonnörs tankar om vapensköldar (facebook.com)

Vapensköld

Prins Daniels vapen uppmärksammas av Svensk damtidning

prins Daniels vapensköld
Prins Daniels vapensköld. Det är den mittersta skölden, hjärtskölden, allt handlar om. Illustration: Vladimir Sagerlund (Riksarkivet).

I senaste numret av Svensk damtidning uppmärksammas prins Daniels vapensköld och självklart citeras min text från 2015.

För att underlätta för nyfikna och samtidigt inte ändra något i originalet kommer här länkarna du behöver ha.

Visst är det roligt att citeras av andra och lite stolt är jag över det. Men jag förstår inte riktigt rubriken i Svensk damtidning.

Min artikel
Är prins Daniels vapen otäckt dåligt

Svensk damtidnings artikel
Prins Daniel får kritik för beslutet efter äktenskapet

Vapensköld

Hallsberg, frimurarna och hänglåsen

Hallsbergs sigill från senast 1791. Bilden kommer från Samzelius bok.

Är Hallsberg ett frimurarnäste?
Kanske inte, men deras kommunvapen kan ha att göra med frimurarna i Göteborg. 

Hallsbergs tre hänglås känns lite malplacerade som symbol för denna ort.

En teori är att hänglåsen ska symbolisera att orten som Sveriges viktigaste järnvägsknut förbinder Sverige. Eftersom vapnet antogs av Hallbergs köping år 1950 och järnvägsknuten kom till tidigare är det en rimlig teori. Om det inte vore för det det som hände tidigare.

Hänglåsen förekommer första gången i kyrkoherde Martin Georg Wallenstråles sigill för sin socken. var han fått dem ifrån är inte helt klart, men sannolikt från frimurarna i Göteborg, där han var medlem. Wallenstråle var son till biskop Olof Wallin dy och kom därför att adlas på sin faders förtjänster. Senare kom han själv att bli biskop i Kalmar och även grunda Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg men jag har inte hittat några referenser till hänglås här.

Litteratur

  • Clara Neveus/Bror Jaques De Wærn; Ny svensk vapenbok s. 72.
  • Per Andersson; Svensk vapenbok s. 43.
  • Samzelius; En krönika om Hallsberg s. 244.
Vapensköld

Nämen, drottningar och TV4

Nä, jag kan inte hålla mig längre. Det här duger inte. En svensk TV-kanal gör hitte-på om svensk historia och döljer inte ens att de gör det. 

”Historisk dokumentärserie” kallar TV4 sin produktion, och det betyder att de avser berätta sanningen. Inte tolka den, inte hitta på, inte dramatisera. Begreppet dokumentärfilm kan enkelt definieras som :”film som inte är påhittad, iscensatt eller dramatiserad med spelfilmens metoder utan som avser att säga sanningen om historiens eller samtidens verklighet genom att med filmutrustningen fånga ett skeende eller rekonstruera fakta”. (NE, dokumentärfilm)

Det fetmarkerade är förstås viktigt. Det handlar alltid om en tolkning av tillvaron, men ambitionen är att få fram sanningen om något. Det behöver inte vara hela sanningen och berättelsen kan vara vinklad utan att det blir fel. Men det får inte vara något hittepå. Det får inte förekomma några faktafel, och finns de med ska man förstås be om ursäkt (alla gör vi fel).

TV4 fejkar tillvaron

TV4 gör tvärtom. Så här svarar programchefen Mia Lindqvist på kritiken:
”– Det är ett helt felaktigt påstående. Genom att använda oss av ett tiotal olika historiker och forskare skildrar vi olika drottningars historia. Diskussioner kring tolkningar av historiska händelser förekommer alltid och är något vi välkomnar. Vi ser gärna att våra program väcker engagemang.”
Det Mia säger är att det är viktigare att det väcker engagemang än att det är rätt, vilket måste vara ett ganska udda uttalande för en person med ansvar för dokumentärer och fakta.
Sedan fortsätter hon med det mycket intressanta uttalandet
”– Vi välkomnar diskussion och olika tolkningar av historiska händelser men kommer inte att förändra innehållet i våra program med anledning av detta, säger Mia Lindqvist på TV4.”
Detta betyder ju i klartext att de är fullständigt ointresserade av en diskussion utan vi förväntar oss att acceptera den förvanskade historien som de presenterar. Jag må vara liberal, men med såna uttalande förstår jag varför så många kallar svensk TV för fake news.

Efter det här blir det väldigt svårt för mig att ta något TV4 publicerar på allvar. För om man ogenerat fejkar historiska fakta som är så lätta att ändra i allt annat. Som nyhetssändningar. För helt klart är detta en testballong för ett nytt sätt att presentera verkligheten.

Bra länkar om faktafelen

PS. Med tanke på hur media idag försvarar sin upphovsrätt även när det handlar om att kritisera dem vågar jag såklart inte ha en bild från serien eller liknande. 

Vapensköld

Om årsmötet 2020

Jag i fokus. I bakgrunden ses Elias Sonnek, Martin Trägen, Henric Åsklund, Martin Sunnqvist och Marcus Karlsson.

Det blev ett årsmöte till slut, och omval för 27e gången. Det är nu bara hoppas att jag är ett år visare och inte ett år tröttare.

2020 är Covid-året, som alla nu vet. Och det är betyder ju att allt är upp och ner. För Svenska Heraldiska Föreningen betyder det att verksamhetsåret ser lite annorlunda ut.  Som att årsmötet inte var i mars utan nu i oktober och lite mer glest besökt än vanligt.

Ändå var det väldigt lyckat. Magnus Bäckmark höll ett väldigt bra föredrag om praktverket Riddarhusets vapensköldar, för vilken han varit redaktör (och jag en av artikelförfattarna). Sedan höll Martin Sunnqvist ett föredrag om rangkronornas utveckling 1561 till 1760, och den oreda som finns inom det området.

Normalt är föredrag och seminarier inte min grej. Jag föredrar att ta till mig informationen i text. Men denna gång var det ovanligt bra ämnen med mycket resonemang av den typ man sällan kostar på sig i en artikel, vilket gjorde de ovanligt spännande.

Själva stämman kom därefter och jag valdes om igen. 27 gången borde det bli, sedan 1994. Det är en rätt ansenlig mängd år i en styrelse och det gör att jag och Stefan Bede nu tangerar Ingemar Apelstigs rekordsvit som heraldiska styrelseledamöter.

 

Vapensköld

Sex nya sockenvapen

Sockenvapen är ett heraldiskt vapen för en socken, men eftersom det begreppet socken inte längre finns juridiskt kan det inte heller bli några nya några sockenvapen. Däremot kan man förstås som hembygdsförening eller motsvarande ta ett vapen som symbol för den socken man bor i. 

Den här listan är inte en lista på nya sockenvapen utan en presentation av några förslag som den välkände svenske heraldikern Carl-Axel Rydholm tog fram någon gång på 1970/80-talet.

Jag har fått dessa bilder av Kenneth Wulcan som en gång fick dem från Carl-Axel Rydholm dödsbo. Att det är Carl-Axel som är tecknare kan jag gå i god för, eftersom jag sett andra vapen som Carl-Axel gjort. Originalen finns idag i Grästorp.

För dig som inte är bekant med Carl-Axel så är han känd bland äldre heraldiker som Cary. Han var åren 1976 till sin död 1999 såväl redaktör, sekreterare som vice ordförande i Svenska heraldiska föreningen. Dessutom från (senast) ’67 till ’76 dito i Västra Sveriges heraldiska förening. Han är kanske den person som har betytt mest för att hålla ihop heraldiksverige under en tid då samtliga föreningar fungerade illa, medlemsantalet var litet, få aktiviteter hölls (de som hölls var Carys verk) och dessutom rådde en påfallande stor ovänskap bland många.

Okänd bakgrund

Carl-Axel var tyvärr barnlös och hade därför ingen som tog vara på hans heraldiska arv på ett kärleksfullt sätt. Det som ändå räddades av Kenneth Wulcan finns idag som en samling i Svenska heraldiska föreningens arkiv i stadsarkivet/föreningsarkivet i Göteborg. Både Cary och Kenneth är Grästorpare och aktiva i Svenska heraldiska föreningen.

Sex sockenvapen

Tyvärr fick vi inte veta något om bakgrunden till dessa vapen under Carl-Axel Rydholms livstid och det finns inget i hans arkiv som berättar om dem heller. Allt som finns är en pärm med detta sex sockenvapen målade på var sitt tjockt ark.
Det som jag sammanfattat här nedan är därför bara min snabba sammanställning och den som vet mer får gärna komplettera.
Dessa vapen har inget med Sockenheraldiska institutet att göra, men vi kan göra dem till hedersvapen inom denna arbetsgrupp.

Främmestad, Essunga kommun

Släkten Hiärta ägde ett gods här och det är förklaringen till delar av vapnet. Familjen Hiärtas vapen är tre hjärtan ställda på just detta sätt, genomborrade av en pil och med helt anda färger.
Hiertas pil har här ersatts av en korsstav som möjligen är hämtad från en stavkorshäll.

Levene, Vara kommun

Levene anges i de äldsta svenska källorna som ett kungasäte, så någon form av kungsgård har säkert funnits här. Oklart var.
Enligt Vidhemprästen (ca 1240) hade såväl kung Håkan Röde som hans (son) och efterträdare Stenkil sin sätesgård här. Möjligen är kung Håkan densamme som nämns på Håkanstenen på Alsnö i Mälaren, han som var kung över Birka, men det har inte gett några spår i detta vapen.

Särestad, Grästorps kommun

Vad symboliken betyder kan jag inte säga. Möjligen ska det illustrera de två kyrkorna som funnits här, men det är bara min gissning.

Tengene, Grästorps kommun

Oklar betydelse. Troligen hämtat från Viste härads vapen, vars färgsättning är nämnde Carl-Axels verk, och som idag även finns med i Grästorps kommuns vapen.

Tun, Lidköpings kommun

Tun är för mig svårbegriplig med sin trappskura. Den används ofta för att markera den skånska/danska typen av kyrkor.
Och varför inte Såtenäs flygflottilj, som ligger här, finns representerat är en gåta.
Så även om jag gillar vapnet som vapen så tycker jag inte att det är en passande sköld för just Tun.

Vänersnäs, Vänersborgs kommun

Vet inte vad symboliken i vapnet betyder, men det är en snygg komposition med randen (fimbreringen/randen/konturen) kring korset i det gröna fältet.