Svenska flagglagen kom 1906. Så hur såg man då på flaggan vid denna tid? Vykorten kan berätta en del.
Svenska flaggor för stat och ämbete. Notera antalet rakt avskurna, vad den kallas och vilken placering den har. Nuvarande svenska flagga var alltså inte Sveriges flagga anno 1900, då detta kort är utgivet. Att det är från det året framgår av baksidan, som är daterad till detta år.
Möjligen handlar det om en politiskt pamflett i vykortsform eftersom svenskarna inte tog bort unionstecknet ur flaggan förrän 1905 (i praktiken) och 1906 (formellt, då flagglagen antogs).
Statliga myndigheter fick i sin egenskap av Kungliga verk föra tretungad flagga. Civila hade tvärskuren.
Men egentligen vill jag inte tipsa om litteraturen som sådan utan om föreningen. Bli gärna medlem i denna förening med. De kompletterar varandra bra, Svenska heraldiska förningen och Heraldiska förening i Norden.
Formellt heter de Societas Heraldica Scandinavica.
Är detta Sveriges första riksvapen? Eller vad är det vi ser?
Ryttarsigillet här ovan tillhör Knut Långe Holmgersson som 1222-28 var Sveriges ”rikskansler”, ordförande i vårt första riksråd och förmyndare åt den underårige tronföljaren Erik Eriksson (Läspe och Halte). I hans position, som var överordnad en jarl, Vet inte men om man förstorar bild ovan är det ett lodrätt streck eller sköldens mittkant. Därifrån går eventuellt två mindre streck. Skulle kunna vara en synvilla. Eventuellt är strecken böjda och något korta. Är det ett svärd eller min personliga favorit en liljestav eller två liljor. Är det en synvilla?
Det finns en teori om att stavliljan var en symbol för jarlarna under denna tid, men den är osäker. Med det menar jag att vi inte vet, men att en stavlilja förekommer hos flera jarlar (förutsatt att tolkningen av såväl Knuts som Birger brosas sigill är korrekt) och jarlars efterkommande.
1228 tog Knut helt sonika över tronen själv och behöll den till sin naturliga död 1235. Under dessa år lyckades han göra det första svenska myntet med en vapensköld, med ett motiv som inte är helt olikt hur denna bild kan tolkas.
För övrigt är såväl sköld som hjälm i sigillet omoderna för 1220-tal. Hjälmen borde vara mer omslutande och skölden ha en rak överkant (jämför med båda sigillen här nedan). Det kan betyda att sigillet är äldre än 1220-tal. Kanske 20 år äldre.
Jämför med Birger brosa
Birger brosa var jarl och föregångare till Knut. Hans ämbetsperiod sträckte sig från ca 1175 till 1202. Någon gång under 1190-talet gjorde han sigillet här nedan. Detta sigill brukar numera anses ha ett vapen. Men i så fall borde man också anse att Knuts sköld har ett vapen för bilderna är ungefär lika otydliga.
Jag lutar mer åt att det är synvillor. Vi ser ett mönster som vi vill se, även om det kanske inte är där. Men helt säker är jag inte.
Birger brosas sigill från sent 1100-tal.
Exemplet Gustav lagman
Gustav vet vi inte så mycket om, men han var en av de första i Sverige med en heraldisk sköld i sitt sigill och han var lagman i Västergötland och efterträdde Eskil Magnusson från Bjälboätten. Så utan tvekan var han en av Sveriges mäktigaste män. Hans vapen är lite udda, med ett halvt lejon utkommande från en liljestav.
Det är ett motiv som är väldigt likt de liljestavar som var populära bara en generation före Gustav, och som finns på mängder av gravstenar från sekelskiftet 1200.
Är det något liknande som ses i Knut Långes sigill?
Folke Lagmans vapensköld från 1231-40.
Ber om ursäkt, Björn, om jag förstör din nattsömn med detta.
Så här i juletid tänkte jag passa på att önska er alla en riktigt god jul och gott nytt år, men utan både glitter och gran.
Låt oss se fram emot varmare tider då vi kanske ses igen.
Köpte du medeltidens härold och tyckte att den var lite krånglig? Lugn. Här kommer Waslings heraldiska ordbok till din hjälp.
Boken är utan bilder (i denna första upplaga) men har mängder med ord. Över 2000, som alla är definierade och korsrefererade. Med denna bok i din hand kommer du aldrig att stå frågande inför en heraldisk text. Allt du undrar över finns här. Bara personer fattas, men vem bryr sig om människor när det finns sköldar.
Så här skulle jag själv recensera boken
En ny svensk ordbok
Det finns bara ett sätt att recenserar en ordbok. Det är att jämföra den med andra i samma ämne.
Inom heraldiken var det länge sedan det senast kom en bok. Harald Hellströms ”Handbok i heraldik” från 1941 var nog den senaste. Jämfört med denna och med exempelvis Schegels ”Heraldik” från 1874 är ”Waslings heraldiska ordbok” mycket mer omfångsrik. Enligt förordet ska den innehålla 2666 ord, vilket vi får lita på. En snabb jämförelse med såväl SAOB och Nationalencyklopedin visar att även dessa kommer till korta i en jämförelse.
Hur är då innehållet? Gott, skulle jag vilja säga. I allt väsentligt följer den äldre ordböckers och moderna lexikons definitioner. Det är inga radikala omtolkningar av begrepp eller historia.
Det som skiljer den från många äldre är att ”Waslings heraldiska ordbok” dels sätter många begrepp i sina historiska sammanhang, dels att den klargör vilket begrepp som är aktuellt respektive föråldrat när det kommer till synonymer. Det gör att man vid en läsning av denna bok blir betydligt mer insatt i heraldiken än i några äldre motsvarigheter. Även i ett internationellt perspektiv håller den hög klass, och visar släktskap med Stephen Friars ”Heraldry”.
Boken har tagit ett antal år att skriva och det märks även det. Några begrepp har faktiskt hunnit förändrats, vilket missats vid korrläsningen. Men det gäller endast några ytterst få undantag som alla berör nutida heraldiska institutioners sammansättning eller uppgift.
En svaghet är förstås att den ännu endast finns om e-bok. Du kan ladda ner den till telefonen eller datorn men vi är många som hellre ser den i bokhylla, Kanske kommer den dit snart.
En annan och större svaghet är att boken helt saknar illustrationer. Det gör att vissa begrepp blir väldigt svåra att förstå. Orsaken lär vara ekonomi. Det kostar helt enkelt att få med bilder, men det är ändå något författaren och en framtida utgivare behöver se över.
Sammantaget vill jag ändå säga att boken förtjänar sin plats i ”bokhyllan”. Dessutom är priset så lågt att det inte finns något att tveka på.
Medeltidens härold – för dig som vill veta mer om härolderna i Norden under medeltiden. Köp den som e-bok via denna länk (endast 39 kronor) eller beställ den som bok via heraldik.se
Detta är den enda vetenskapligt granskade boken om häroldsämbetet i Skandinavien under unionstiden (eftersom det är en magisteruppsats i grunden). Bara det är ju värt en slant.
Att den sedan är så löjligt krångligt skriven att endast de mest begåvade hjärnorna kan följa med i svängarna ger ju ett extra värde för oss som hänger med. Hänger du med?
Så här kan boken beskrivas
Heraldiska vapen börjar användas av furstar under 1100-talets första hälft och de härolder som är förknippade med dem framträder kring sekelskiftet 1200. Häroldernas bakgrund var brokig men många tycks ha haft kopplingar till dem som vi i Sverige kallade lekare. Kanske var det deras vana att framträda framför publik och deras konstnärliga ådra som gjorde att just de fick i uppdrag att först presentera riddarna vid tornerspelen, sedan även avbilda och sammanställa deras vapen. Den äldsta bevarade vapenboken är från 1244. Tornerspel hade då ägt rum i drygt 150 år och härolder funnits som utropare i minst 75 år. Från 1200 till 1500 fick härolderna allt högre status. De ingick i den grupp som arrangerade tornerspelen och från tornerspel är det inte långt till andra offentliga festligheter som födelse, dop, bröllop, död och begravningar. Härolderna kom även att gå från enkla budbärare till en välsedd medlem av den diplomatiska kåren. Vi känner inte till många skandinaviska härolder, men de fanns. Omkring ett dussin personer finns nämnda i källorna mellan 1350 och 1520. De förekommer i en rad sammanhang som visar att deras uppgifter liknade dem som härolder på kontinenten utförde. Jesper Wasling utreder i denna bok hur denna förändring såg ut och vilket samhälle som härolderna verkade i. Boken bygger på författarens magisteruppsats från 1998 på samma tema.
Här är ett presenttips om du är det minsta intresserad av Borås eller lokalhistoria. Fantastisk bok som är skriven av mina föräldrar.
Hur många stadsdelar finns det i Borås? Ja, det är inte lätt att svara på den frågan. 7–8 stycken, 15–20 eller kanske ännu fler. Svaren blir olika beroende på vem man frågar. Gränserna är inte fasta över tid, och heller inte för olika ändamål.
Kommunen har sina gränser. Traditionen sina. Den som är uppvuxen på stället har sin bestämda uppfattning om var gränserna går, den nyinflyttade kanske tänker annorlunda. Och gränsförflyttningar sker ibland, inte minst på grund av stora ingrepp i naturen för ny infrastruktur.
I utkanterna talar man inte om stadsdelar alls.
Finns att köpa på Akademibokhandeln i Borås.
Eller mejla mig om du är intresserad men inte kan komma till Borås.
