Kamon och svenskarna

Tre berg och en snöflinga, för skidåkning som har varit viktigt i hela mitt liv.

Kamon är japanska familjemärken. Men varför inte göra några svenska?, tänkte jag och satte ihop ett par.

Det lär finnas 20 000 kamon i Japan och ”alla” japaner ska ha en. Åtminstone ha möjlighet att ha någon. Men om det bara finns 20 000 (det finns omkring 10 000 heraldiska vapen i Sverige, exklusive ordensvapen) verkar det som att bruket är föga spritt.   Men tillåtet är det.

Waslings vapen som kamon

Samurajfamiljer hade alltid en Kamon (mon är märke, med prefixet ka- betyder det familjemärke) men kunde ha flera. Det är något som jag tagit fasta på när jag på skoj tagit fram flera idéer till japanska märken.

Det som skiljer mina från ett traditionellt märke är att jag har en annan syn på symmetri. Det måste få skava lite ibland, annars blir det inte bra. Sedan tycker jag väl också att den traditionella synen på kamon är lite väl efterskapad. Ett märke från 1000-talet avsett för att målas på en oxkärra kan omöjligen ha den symmetriska perfektion som kamon-konstnärer vill framhäva. Samma åsikt vekar finnas hos många yngre japanska konstnärer som även de leker/förnyar denna konstart.

Kanske denna? Nä, den saknar något även om den inneboende symboliken är bra.

Ändå. Det är en fantastisk konstart och jag är så inspirerad av denna japanska konstart. Inte minst eftersom den är så lik men ändå så olik den europeiska heraldiken.

Kanske denna? Bättre än den ovan men ändå inte riktigt där än. Kan du lista ut symboliken (eller bara en del av den) så mejla mig på jesper@heraldik.se