Etikettarkiv: hertig

Vad var en hertig?

Vad är en hertig och varför?

Jag vill först gå tillbaka till 1100-talet. Dåtida jarla-ämbetet var en form av ÖB och innehades då i regel (vad vi kan se) av en person nära kungafamiljen men inte en del av densamma. En jarl var alltså en person som inte hade kungligt blod och därför inte kunde göra anspråk på tronen, dvs den perfekte medhjälparen till en kung.

När jarlen mot sent 1200-tal upphörde ersattes den från c:a 1280 av ett tudelat ansvar: hertig (en kunglig person) och marsken (icke-kunglig).

Politisk katastrof

Hertig-ämbetet visade sig snabbt vara en politisk katastrof. Rikets militära resurser överfördes från kungen och hans trofaste jarl till just den person som var kungens ende konkurrent om tronen – kungens äldste lillebror. Det ledde snabbt till flera inbördeskrig mellan 1270 och 1320.

1320 tycks man därför ha besinnat sig och ändrat värderingen av ordet hertig.

Hertigarna i Sverige (Knut Porse och Bengt Algotsson) är kungamaktens tromän men inte kungapretendenter. Detsamma gäller de danskar som nästan överallt får ett hertigdöme. Dock inte de som är hertigar i Schleswig-Holstein, och se vad som händer där. Krig och elände de kommande seklerna.

 

En hertig av Ångermanland

H.K.H. Prins Nicolas Paul Gustaf, hertig av Ångermanland, Det är vår nyaste medlem av kungahuset.

Ångermanland har fått sin första hertig någonsin. Därmed gör laxen sin entré i de svenska hertigvapnens symbolvärld. Nu ska det bli spännande att få se det nya hertigvapnet.

Läs pressmeddelandet från kungahuset

English resume

H.R.H. Prins Nicolas Paul Gustaf, Duke of Ångermanland, is the newest member of the royal house of Sweden.

Modern Swedish duchies have always been named for the historical provinces of Sweden, which are no longer governmental entities. This is the first time in history Ångermanland is used as a titel for a royal duke.

Fröken Sofia Hellqvist blir prinsessa

Så har de gift sig, Carl Philip Bernadotte och Sofia Hellqvist och Sverige fått en hertiginna av Värmland.

Sofia blir alltså inte bara prinsessa utan också hertiginna eftersom hon följer sin makes stånd. Sofia Hellqvist är nu hertiginna av Värmland.

Nu har kungahuset ännu inte lyckats skapa/offentliggöra Sofias personliga sköld, men jag har fått ett förslag till mig från heraldiske konstnären Thomas Falk.
Vapenförslaget bygger på en tatuering Sofia har, på hennes kunskap i och intresse för yoga och är dessutom en vacker pendang till drottning Silvias liljevapen från 1976.

 

Förslag till vapen för Sofia Hellqvist av Thomas Falk, inlämnat till statsheraldikern
Förslag till vapen för Sofia Hellqvist av Thomas Falk, inlämnat till statsheraldikern

 

Svårt med kunglig information

Tyvärr är inte kungahusets hemsida så bra på information, så de varken fördjupar, berättar eller länkar till sidor som gör att intresserade kan få veta mer. Om det beror på att man vill behålla lite mystik kring kungahuset eller om kungahuset självt saknar kunskap låter jag vara osagt, men jag lutar åt det sistnämnda.
För övrigt kan jag konstatera att kungahusets biografi över Sofia var mycket bra på att inte med ett ord nämna det som hon är mest känd för – deltagandet i TV-såpor.  Det är lite synd, för hennes erfarenhet därifrån gör henne till kanske den mest kompetenta moderna prinsessa vi har – vilket hennes få tv-framträdanden redan visat.

 

 

Okände hertig Johan – vår förste häxbrännare

Prins Johan av Sverige, hertig av Östergötland

Hertig Johan av Östergötland, prins av Sverige och son till kung Johan III och drottning Gunilla Bielke. Bortglömd potentat som var förste häxbrännaren i Sverige. 

Hertig Johan (1589-1618) var son till Johan III och drottning Gunilla Bielke. Hans liv är idag nästan helt bortglömt och det är sällan han nämns ens av hertig-forskare.  Och det finns skäl till det.

Johan var en häxbrännare.

Som vasahertig hade Johan i princip oinskränkt makt inom sin domän. Han kunde grunda städer, ta in skatt och döma folk efter lag och eget huvud. Det senare kom att bli hans specialitet.
Hertig Johans far, kung Johan III, var en man som ägnade stor tid åt religiösa spörsmål. Han kom med tiden att bli allt mer extrem i sina åsikter och det är sannolikt att han förde över sina idéer på sin omgivning och såg till att hans barn fick den uppfostran som han ansåg lämplig. Eftersom Johan den äldre dog när Johan den yngre endast var tre år är det uteslutet att någon religiös ådra förts över direkt från far till son.

Raderades från tron och historien

Johan uppfostrades av sin farbror hertig Karl och umgicks därmed med sina kusiner, den fem år äldre Gustav Adolf och den nästan jämnårige Filip. Vid den här tiden – mellan 1594 och 99 – var Johans halvbror Sigismund kung över Sverige. Inbördesstriderna tvingade emellertid bort Sigismund och hertig Karl tog över den svenska tronen.

Men  – den rättmätige tronarvingen  var ju Johan.
Han var då endast tio år gammal och sköts helt enkelt åt sidan av sin farbror Karl som själv tog över tronen. Slå upp valfri historiebok och se om Johan står med där, eller om historikerna helt enkelt förbigår honom.

Här är det intressant att föreställa sig hur de tre kusinerna måste ha agerat mot varandra. Fram till 1599 måste den då femtonårige Gustav Adolf levt i föreställningen att hans kusin Johan var den som skulle bli kung om Sigismund avsattes.

Hur som helst tycks Johan har accepterat att hans roll var mer sekundär än den kunde ha varit och att han trots allt ändå var en av Sveriges mäktigaste män genom sin plats i riksstyrelsen efter Karl IX:s död.

Häxbrännaren

 

Det intressanta med hertig Johan är hans bidrag till den svenskahistorien. Han var nämligen Sveriges första häxbrännare.

I sitt äktenskap med kusinen Maria Elisabet (dotter till Karl IX) tycks den religiösa fanatismen växt sig extremt stark. Tillsammans med sin kaplan Claudius Prytz anklagade hertigparet en kvinna som var känd som Togohäxan för hertigparets sjukdom.

I en skenprocess med alla tänkbara tramsiga bevis, där tortyr och vattenprov var givna ingredienser, komdomstolen fram till att Togohäxan var skyldig. Hennes straff var att brännas på bål (levande, som enda kända person i Sverige).

Processen gjorde att hertigparet lät instifta en ny lag i sitt hertigdöme som gjorde det möjligt att döma häxor till mycket stränga straff. Den gamla lagstiftningen gav inget stöd för dödsdomar och tortyr.

Minnet av häxbränningarna levde kvar

Om hertig Johan startade den första häxhysterin i Sverige så hade det ändå det goda med sig att minnet av dessa dumheter länge levde kvar hos både hög och låg. När Sverige 1668-1676 drabbades av nästa våg av häxhysteri med dödsdomar mot oskyldiga förekom det inga processer i Götaland.

Redan då 1668-hysterin tog fart sa Per Brahe om häxjakten i Östergötland på 1610-talet:
Att förfara alltför skarpt med dem som äre inifcerade, efter de inbilla sig mycket som inte är realt, och den skarpa executionen lär öka trolldomen, som i H. Johans tid skedde”, och
Hr Riksdrotsen påminte sig om Hertig Jans furstinna. Hon begynte till att låta bränna några, så att på sistone icke en hustru var, som icke allenast var beskylld”.

Medicis kulor

Restips

Jesper framför domen i Florens.
Jesper framför domen i Florens.

Familjen Medici lyckades både utveckla och förändra sitt vapen samtidigt som de behöll enkelheten. Ursprungligen visar skölden röda rundlar på guld. Det vapnet behåller familjen fram till 1465. Då förlänades ett vapen där den översta rundeln ersätts av en blå belagd med en lilja av guld.  Förläningen görs av kung Ludvig XI av Frankrike.  

Mot slutet av 1400-talet valde familjen att ta bort en rundel. Orsaken är oklar men min gissning, efter att ha vandrat genom Florens, är att det var ett rent estetiskt beslut, för i de sköldformer som blev moderna under 1400-talet såg det inte lika bra ut med fler rundlar. Rundlarnas antal var nog inte heller ett absolut tal. I San Lorenzons gravkapell för familjen Medici finns flera sköldar. På graven visas sex kulor; de på golvet har sju medan de i taket och i träpanelen har åtta. Samtidigt visar Cosimo I:s grav i Cappelle Medicee endast fem rundlar.

År 1531 utsågs Alexander Medici till hertig över Florens och Toscana av sin farbror, påve Clemens. Florens var formellt fram till 1532 en republik, även om familjen Medici var de egentliga härskarna i staden. Rent heraldiskt är Medicis upphöjelse till hertigar negativt, för de offentliga utsmyckningarna minskar dramatiskt. Om det beror på modet eller för att de genom sin upphöjelse inte längre behövde bekräfta sin makt inför folket är svårt att säga, men skillnaden är påtaglig.

Hertigdömet bestod fram till 1737, men dess makt begränsades redan under 1500-talet.

Hertigar i Sverige diskuteras i Danmark

Just nu, denna helg, samlas heraldiker från hela Norden i Sönderjylland för att diskutera hertigar och heraldik. Jag hoppas att de har en trevlig helg och jag skulle gärna ha vetat vara där. 

Nu är jag inte det och därför vet jag inte heller riktigt vad de kommer att prata om och vad som sägs på föredragen. Man kan dock följa vad som sägs via Twitter på hashtaggen .

Dessutom har Societas Heraldica Scandinavica sitt årsmöte samtidigt.