Kategoriarkiv: Vapensköld

Svärd, värja eller vaddå

Arms of Magnus Anderberg family. Vapensköld för familjen Anderberg
Arms of Magnus Anderberg family. Vapensköld för familjen Anderberg

Efter en lång tids önskan om att minimera antalet begrepp inom heraldiken har de åter blivit fler. Det är inte alltid tydligt. 

Jag får erkänna att jag själv är en del av detta, så detta inlägg är åter en understrykning av att jag ser mer kritiskt på hur vapen ska blasoneras.

I detta fall vill jag ta upp svärd, sabel och värja. Jag kan inte påminna mig om att man valt några andra ord än dessa under 1900-talet. Kanske har det dykt upp något enstaka, men många är de inte.

På senare år har det däremot blivit allt vanligare, Ett begrepp som SVK släppte igenom nyligen var pallasch.  Detta vapen är i allt väsentligt identiskt med en värja och vid stilisering absolut identiskt. Att använda det ordet i stället för värja är alltså fel om man vill ha tydlighet. En värja är det som Magnus Anderberg har, och blasonerar, i vapnet här ovan.

Med sabel avses i svensk heraldik den breda böjda österländska sabeln. Inte den västerländska som även den i allt väsentligt ser ut som en värja. Att dessa nämnda vapen för en militär används med olika teknik är inget som en heraldiker behöver bry sig om. Ändå har SVK slarvat och släppt igenom en sabel som rätteligen borde vara en värja.

Norrland behöver en flagga

Norrlands (framtida) flagga. Bild: Enar Nordvik
Norrlands (framtida) flagga. Bild: Enar Nordvik

Norrland är på väg att bli en egen region i Sverige. En gigantisk region. Då är det klart att de behöver en sammanhållande symbol – en flagga kort och gott.

Min heraldiske vän och kollega Enar Nordvik har dels sammanställt Norrlandsflaggornas historia, dels komponerat förslag till nya. Att Norrland behöver en flagga är ganska givet om det nu blir en gigantisk region bestående av sju till nio landskap (jag vet inte om Hälsingland och Gästrikland är tänkta att vara med, de ligger trots allt nära Uppland).

Omöjligt förena landskapsvapnen

Med så många landskap inblandade går det inte att göra ett sammanslaget landskapsvapen. Det behövs ett nytt vapen och då är det klokt att välja en häroldsbild som även fungerar som flagga, för flaggidén är det som får gå i första hand.

Att göra så är inte helt unikt. Island gjorde samma sak när de skippade sin falk och lutfisk.

Äldre idéer kring en flagga för Norrland.
Äldre idéer kring en flagga för Norrland. Bild: Enar Nordvik

Inte första Norrlandsflaggan

Man har flera gånger tidigare försökt skapa en flagga för Norrland men de har inte riktigt fångat allmänhetens intresse.

De har det gemensamt att de har ett skandinaviskt kors men de har också det gemensamt att de är lika redan befintliga flaggor. Kanske också det att de har skapats och förts fram av organisationer som trots sina egna anspråk inte av andra norrlänningar har sett som företrädare för norrlandsgemenskapen.

Enar Nordvik har sammanställt dessa flaggor på sin hemsida för dig som vill läsa mer.  Jag tycker att denna psykedeliska flagga är den som passar norrlänningens sävliga sinnelag näst.

Norrlands (framtida) flagga. Bild: Enar Nordvik
Norrlands (framtida) flagga. Bild: Enar Nordvik

Kyrkans tidning uppmärksammar SVK

Utdrag ur Kyrkans Tidning
Utdrag ur Kyrkans Tidning

Kyrkans Tidning har uppmärksammat att det kommer en bok om heraldik i sommar.

Den här lilla artikeln visar i all enkelhet hur media fungerar. Visa vilken tidning som helst en nyhet som berör deras läsekrets och du har storchans att bli publicerad.

Artikeln tar upp tre kyrkliga vapen men glömmer bort de andra 197. Men det bjuder jag på.

Om svenskar och deras adelskap

Eftersom jag ser att den här frågan återkommer med jämna mellanrum är det dags för lite repris. 

Kan svenskar bli adlade?
– Nej, det kan de inte. I alla fall inte i Sverige. Utomlands kan det hända men när vi läser om det i tidningar handlar det snarare om att man fått en orden och blivit riddare, inte adlats till riddare. Samma ord men två helt olika betydelser.

Den siste svensk att adlas var Sven Hedin.
Däremot kan man som svensk ta sig ett heraldiskt vapen. Helt fritt, helt gratis och helt utan att behöva ansöka om lov.

Läs mer i min gamla artikel

500

500 inlägg på ett år. Jag måste säga att jag är lite överraskad över att jag har fått ihop så mycket om heraldik. 

Mitt första inlägg var mycket kort och mycket anspråkslöst, men satte ändå tonen för denna blogg. Låt oss ta det i repris:

Världens bästa heraldiker

Jesper skriver om heraldik, vapensköldar och historia

Ja, så såg det ut. Inga bilder och inget flum. Bara ett kallt konstaterande av fakta. Så har det nu fortsatt i över ett år sedan starten den 1 mars 2015. Jag hoppas att det kan fortsätta ett bra tag till och att du hänger med.

Om det är något du vill så är det bara att mejla mig.

Heraldiskt golv från 1200-talet

Ett fantastiskt heraldiskt klinkergolv från 1200-talet kan nu visas igen.

Det är golvet i det gamla klostret Cleeve som nu har fått ett bättre skydd. Att golvet finns kvar är det största miraklet som skett inom klostrets väggar sedan det lades på snart 800 år sedan.

Golvet borde ha rivits när munkarna under 1400-talet byggde om sina lokaler men de tog då beslutet att lägga sitt nya golv över det gamla. Och nu är detta golv det enda kvarvarande på de brittiska öarna och ett av de få – samt det största – i Europa.

Läs mer om detta golv i Guardians artikel 

Nya Zeeland behåller sin flagga – ett tag till

Det  blev ingen ny flagga för Nya Zeeland. Den gamla får finnas kvar ett tag till.

Jag tycker att hela diskussionen är intressant eftersom den visar på att vi idag tänker så fundamentalt annorlunda än tidigare generationer rörande nationalsymboler. En härskare för 200 år sedan, eller 700 år sedan, hade aldrig behållit den föregående härskarens flagga när denne väl blivit utkastad. Däremot hade man gärna kvar föregående makthavares symboler som man var osäker på sin egen legitimitet och trodde att folket ansåg att den förre hade bättre rätt till makten.

Nationalsymboler kan alltid bytas ut. Att hävda motsatsen, speciellt om man är nationalsymboliskt konservativ, är att vara synnerligen anakronistisk och ha en synnerligen usel känsla för historien (dvs vara raka motsatsen till det man påstår sig vara). En ganska vanlig position för många inom just denna gren av konservatismen, har jag märkt.

Nu tänker någon att det är ju samväldet som är orsaken till att man har den brittiska flaggan. Men nej, det kan man inte säga är relevant. För om det hade varit relevant hade frågan aldrig kommit upp på parlamentets bord. Det är alltså att lura sig själv är ägna sig åt påhittat statshistoria.

Vill man ha en bra sammanfattning på ett humoristiskt sätt kan man läsa den här artikeln av Peter FitzSimmons.

12 av 24 hertigar på samma bild

Tatler magazine beslöt sig för att fira sitt 300-årsjubileum på ett lite udda sätt – genom att samla de icke-kungliga hertigarna.

12 av 24 ställde upp och förgyllde ett födelsedagsfirande. Det har visserligen inte så mycket med heraldik att göra, men det är lite kul att se dessa män tillsammans och få en liten lättsam förklaring till deras position. Och så får man se deras vapensköld vilket glädjer en heraldiker.

Läs artikeln i Daily Mail.

Att inte alla var med på evenemanget kan man förstå när man läser den här artikeln i samma tidning, fast från 2010.

The Medieval World at War

Boktips

 

Artikelnr: 696356 (Bibliotekstjänst)

Titel: The Medieval World at War

Författare: Mattew Bennet

Förlag: Thames & Hudson

 

 

Matthew Bennet har försökt klämma in 1000 års krigshistoria på 272 sidor och 264 illustrationer. Och det har gått förvånansvärt bra. Bennet är lärare vid the Royal Military Academy Sandhurst, och har haft god hjälp av andra forskare.

 

Boken är ett översiktsverk som tar sig an krigsteknikens utveckling från romarrikets fall till 1500-talets början. Tonvikten ligger på europeisk och arabisk militärteknik, men boken avslutas med ett långt kapitel om Indiens, Kinas, Koreas och Japans krigshistoria.

 

Få enskilda slag beskrivs. Istället läggs fokus på att förklara vilken betydelse ny teknik fick på den militära strategin, och hur logistiken också utvecklades. De tre viktigaste kapitlen handlar om mongolernas påverkan, pikarnas betydelse och krutets värde för strategins förändring för såväl anfallare som försvarare.

Boken rymmer även en del idéhistoria och en mängd illustrationer som visar utrustning, fästningar och slagfält.

”The Medieval World at War” är därför en mycket bra referensbok för krigshistoriker.

 

Tips inför Englandssemestern

London har man ju sett. Så varför inte upptäcka det medeltida England i ny tappning.

Arundel Castle and Gardens är en samlingsplats för alla möjliga medeltida lajv. Varje vecka händer det något här och det är sällan samma typ av evenemang. Så se på normandiskt tornerspel eller något senmedeltida arrangemang.

Slottet är även hemmaslottet för The Duke of Norfolk och släkten Howard (de som gjort förnamnet Howard så populärt)

Läs mer på Arundel Castles hemsida.