Alla inlägg av Jourhavande heraldiker

Massakern vid muren – slaget om Gotland 1361

Historiska museets senaste stora utställning heter Massakern vid muren – slaget om Gotland 1361. Den öppnade 22 mars och kommer att pågå länge än. Här visas världsunika fynd berättas historien om hur 1 800 gotländska bönder dog i en brutal strid mot danska soldater. Möt dem som var med i slaget den 27 juli 1361.

När Gotland i juli 1361 invaderas av danske kung Valdemar Atterdags soldater griper gotländska bönder till vapen för att försvara ön. Slutstriden står vid Visby ringmur. Ungefär 1800 personer dör i slaget, varav de flesta gotlänningar. De begravs i massgravar, som grävs ut av arkologer i början av 1900-talet. Fynden, tusentals rustningsdelar och skelett, finns på Historiska museet.

För en heraldiker är det en intressant period eftersom slaget sker mitt under heraldikens absoluta peak.

Massakern vid muren visas valda delar av de mer än 650 år gamla rustningarna som harnesk och ringbrynjor. Här finns också rekonstruktioner av bland annat en ringbrynjehuva, två olika hjälmar och ett par stridshandskar. Däremot inget heraldiskt. Det är i sig lite underligt för om man begraver över tusen personer i en massgrav och inte bryr sig om att ta av dem rustningar och vapen, varför finns det då inga bevarade sigillstampar? De kan förstås ha rostat bort men det är ändå värt att fundera kring för här kunde det ha funnits en fantastisk källa till vardagsheraldik 1361.

Utställningen är producerad i samarbete med Gotlands Museum, Uppsala universitet Campus Gotland, Malmö högskola, Lunds universitet och Karolinska Institutet. Den kommer att visas i cirka tio år.

MFF och Skåne

Har missat, men grattis Malmö till segern mot Celtic. Men spänningen till trots, det var flagga som lockade mest.

Ja, blir man inte glad när man spanar in Malm FFs tröjor och på ryggen ser en liten liten flagga. Jag trodde först att det var den svenska men såg liksom alla andra snart att det var Skånelands flagga som var i bild. Fantastiskt snyggt sätt att vara lokalpatriotisk utan att vara överdriven.

MFFs fans är också flitiga användare av den skånska flaggan och den skånska pantern som komplement till det himmelsblå.

 

En titt på kapellet i Farleigh Hungerford Castle

Gravmonument för medlem av familjen Hungerford i Farleigh Hungerford Chapel
Gravmonument för medlem av familjen Hungerford i Farleigh Hungerford Chapel

Muralmålningar med heraldik hör till mina älsklingsämnen. Därför måste jag tipsa om Farleigh Hungerford Chapel halvvägs mellan London och Bristol. 

Farleigh Hungerford Castle är idag en ruin, men det var en gång en imponerande borg byggd av sir Thomas Hungerford (den förste ”talmannen” i parlamentet, utsedd under sent 1300-tal).

Han köpte området av familjen Monfort och omvandlade platsen till ett maktcentra. Familjen höll sedan kvar borgen i sin ägo tills de fick dålig ekonomi och tvingades sälja under 1600-talet.

Muralmålningarna från 1400-talet (möjligen delvis 1500-tal) ger verkligen liv till denna gravplats. Klart värt ett besök och intressantare än själva borgruinen. Tycker jag.

 

Vapensköld för familjen Hungerford
Vapensköld för familjen Hungerford, baron av Hungerford.

Jiří Louda är död

Jiří Louda är död. Denne tjeckiske heraldiska konstnär var en av de största i efterkrigstidens Europa. 

Jiří Louda föddes 1920 i Kutná Hora, Tjeckien,  och avled nu i veckan (1 september 2015). 
Jag fångades av hans heraldiska konst när jag fick tag på boken European Civic Coats of Arms. Hans konst var väldigt distinkt och påminde lite om Brita Grep (eller om det var tvärtom).

När Västergötland blev kristet

Utgrävningarna i Varnhem bekräftar sagorna.  Västgötarna var kristna – till stor del – redan kring år 1000.

Sommarens utgrävning i Varnhem har gett forskarna fler bevis på att det fanns en utbredd kristen kultur redan omkring 1000 i Västergötland.
Fler bevis för tidigt religionsskifte i Västergötland | Nättidningen Svensk Historia

– Vi hittade flera gravar från vikingatiden som tycks höra till den tidiga missionsfasen, det vill säga gravar med drag av det förkristna gravskicket men som är tydligt kristna. Föremålen pekar mot dateringar till 900-talet och tidigt 1000-tal, säger Maria Vretemark, projektledare vid Västergötlands museum till nättidningen Svensk Historia

Nu tycker jag inte att det är speciellt konstigt eftersom kung Olof Skötkonung lät döpa sig i Husaby strax efter millennieskiftet.

Utgrävningarna i Varnhem koncentrerar sig på tiden innan munkarna kom och är därför extra intressant. Både för dess innehåll men också för att munkarna gärna valde klosterplats lite vid sidan om allfarvägarna.

Men hur som helst – det är kul att forskningen fortsätter att fördjupa kunskapen om äldre tider.

Läs artikeln Fler bevis för tidigt religionsskifte i Västergötland 

Har damer vapen?

Får kvinnor verkligen inte använda heraldiska vapen?

Jo. Men många äldre heraldiker har de senaste 150 åren mot bättre vetande, allmänt bruk och alla tänkbara skriftliga källor hävdat motsatsen.

Jag ska nog säga att jag är MYCKET kritisk mot en rad äldre kända heraldiker för deras pseudovetenskapliga texter. De präglas av mycket fördomar som får dem att bortse från det de kan se framför sig i det källmaterial de så ofta hänvisar till.

Här kommer en en liten genomgång av vad heraldikerna skrivit. 

 

Funderingar inför 2016

 

2016 fyller Svenska Heraldiska Föreningen 40 år.

Igår på styrelsemötet tillsatte vi en jubileumskommitté som ska hålla i arrangemangen under 2016. Framför allt stämman den 13 mars blir något extra, hoppas jag.

För min egen del kommer jag att ha fullt upp med Vapenbilden och skriftserien, men även här gäller det att förbereda sig. Nu undrar jag därför om det är någon som har någon idé om vad den kan innehålla som visar på föreningens fantastiska 40 år – välkomna att mejla jourhavandeheraldiker@waslingmedia.se 

Styrelsen möts om heraldik 30/8

Svenska Heraldiska Föreningens vapen. Teckning: Thomas Falk
Svenska Heraldiska Föreningens vapen. Teckning: Thomas Falk

Så är det styrelsemöte igen. Denna gång om framtiden, som vanligt.

Svenska Heraldiska Föreningens tredje styrelsemöte för året. Det kommer att vara avrapporteringar om skriftserien, utställningen och Vapenbilden (den sista kommer som planerat om några veckor).

Det är också lite förberedelser kring medaljörerna, även om det beslutet tas först på nästa styrelsemöte i månadsskiftet november/december. Du får gärna nominera någon lämplig. Vi tar gärna emot tankar om namn för det är inte givet vem som ska utses. Bara en sak vet vi och det är att vi avstår från att nominera någon i styrelsen eftersom det känns lite underligt än så länge (ett flertal i styrelsen kan nog ändå känna sig ganska övertygade om att premieras en vacker dag).

Jag hoppas kunna twittra om mötet ikväll mellan kl 20.00 och 22.00. Följ @jesperwasling

 

Ludvig bar inte vapen

 

Kontrasigill för Ludvig (Louis) VII 1137-1180
Kontrasigill för Ludvig (Louis) VII 1137-1180

 

Kung Ludvig VII (kung 1137-1180) regerade Frankrike under heraldikens födelse. Ändå tycks han inte ha fört ett vapen.

Ludvig VII var alltså kung av Frankerna* under 1100-talets mitt. Han föddes 1120 och blev kung 1137 och regerade sedan i 43 år.

Jag nämner honom därför att han trots närvaro i andra korståget, trots att han är kung under mycket lång tid och trots sin maktposition inte tycka ha haft ett heraldiskt vapen.

Det bör därmed kunna sägas att heraldiken ännu kring 1180 endast är något för de normandiska områdena med grannar, och med visst inflytande i de västtyska grevskapen.

 

* Kung av Frankrike var en titel som började användas först efter slaget vid Bouvines 1214.

 

 

Sigill för för Ludvig (Louis) VII 1137-1180
Sigill för för Ludvig (Louis) VII 1137-1180