Sveriges flagga genom historien, del 1

Svenska flaggan –
En 800 år lång kärlekshistoria

6 juni är vår nationaldag och Svenska flaggans dag. Runt om i Sverige vajar den gulblåa fanan. Men hur gammal är den? Och varför ser den ut som den gör? Och har den alltid sett ut så?

Se alla svenska flaggor här

Den sista frågan besvaras först. Dagens korsflagga har många föregångare. Sedan 1620-talet har de flesta har ett gult kors, även om det inte gäller alla. Några har varit enfärgade. Och innan dess användes helt andra symboler på flaggduken. Gemensamt för dem alla är den blågula färgkombinationen.

Vad är en flagga? 

Men vad är en flagga? Idag är det en duk som representerar staten och nationen. Så var det inte förr. Det vi kallar flaggan motsvaras bäst av medeltidens riksbaner eller härens fälttecken. Jag påstår att dessa två företeelser är samma sak därför att ordet ”flagga” inte finns i svenska språket förrän under1500-talets senare hälft och först därefter börjar orden ”baner” och ”fana” avse unika föremål medan flaggan är en massproducerad symbol.

Olaus Petri nämner också baner i sin skildring av slaget vid Brunkerberg: ”På .. (konung Kristiern I:s) skip fingo (dvs. togo) bönderna itt baneer thet the kallade Danabroka. Samma baneer .. wart vpsat.. på Brunka bergh.” (SAOB) Dannebrogen fanns alltså både på stridsfältet och på skeppen och fungerar därför som en dansk flagga.

Under tidigmodern tid ska dagens flagga främst jämföras med örlogsflottans flaggor, som då var en samlingssymbol för riket.

Hur gammal är den svenska flaggan?

Om vi anser att en svensk flagga ska vara en symbol för landet/nationen Sverige så är den formellt 110 år, för det var 1905 som riksdagen antog den första svenska flagglagen.
Informellt är den något äldre, men inte mycket, för mot slutet av 1800-talet började man flagga vid landets järnvägsstationer och på folkskolorna. Flaggan användes då civilt för att skapa gemenskap snarare än att uttrycka överhöghet som alla äldre flaggor har visat. I Sverige användes då den avskurna unionsflaggan som var avsedd för handelsflottan.

Om vi ska se flaggan som en symbol för svenska folket så är flaggan ännu yngre eftersom hela arbetarrörelsen vägrade erkänna den som sin innan alla vuxna svenskar fick rösträtt. Det skedde 1921. Samma år deltar också arbetarrörelsen för första gången i firandet av Svenska Flaggans Dag. Då, men inte förr, kan man säga att den stora majoriteten av svenskarna erkänner samma nationalsymbol. Innan dess var det överhetens flagga, och det är inte samma sak.

Om vi däremot räknar in de flaggor som använts för att visa på överhöghet över Sverige så blir den svenska flaggans historia både längre och brokigare. Samtidigt visar det att vår historia ständigt förändras och att nya omständigheter ger oss nya flaggor utan att det innebär något negativt.

Sveriges flaggor under medeltiden

I Erikskrönikan nämns kung Birger och hertig Eriks baner flera gånger. Bara en gång beskrivs utseendet men jag antar att det är samma motiv vid alla tillfällen. Baneret används både av kungens följe och för att markera att en borg (krönikan nämner Dalaborg) lyder under kungen fast denne inte är på plats. Erikskrönikan nämner även att hertigen av Schleswig och greven av Holstein har ett baner, men inga andra. Det tolkar jag som att baneret är något med än bara ett märke under strid, det är något som endast mycket få har rätt till. Såväl kung Birger som hertig Erik använder i sina sigill baner som är snarlika det som beskrivs i Erikskrönikan.

Svenska sigill från 1200-talet visar i några fall en kung, riksföreståndare, jarl eller hertig (och i ett fall Höldo lagman, men han ska få en egen artikel) med en fana. Birger jarl håller en fana med folkungavapnet EFTER att hans son Valdemar valts till kung. Knut långe har en fana (gonfanlon) utan symbol som ledare över kung Erik Erikssons förmyndarregering. Knuts roll var då i rang mellan kung och jarl.

Senast under Albrekt av Mecklenburg införs den blå tre kronors-fanan som ett baner. Den finns första gången med på en bild från 1378 som visar kung Albrekt med sin far, hertig Albrekt av Mecklenburg. Det är oklart på vilket sätt flaggan användes i praktiken. Tre Kronor som symbol i sköld är kända från 1336 och på mynt från 1354 så det var under Albrekts regering ingen ny symbol för riket Sverige.

Vasatiden

1522 är Gustav Vasa Sveriges odiskutable härskare. En ny flotta skapas och hären utvecklas. Flottan kommer snart att få en flagga som visar vågade bjälkar i blått och gult eller vitt (färgerna är oklara på de bilder som finns bevarade). Teckningarna visar allt från tre till sju delningar så det går inte att avgöra om antalet linjer faktiskt varierade eller om det bara är konstnärens frihet som fällt avgörandet. Jag gissar på det senare och tror att antalet delningar var sju.

Senare under Gustav Vasas regering kom man i flottan att lägga ett gult kors i mitten av flaggan. Den här versionen var flottans huvudsakliga flagga fram till 1620-talet, trots de anvisningar som gavs av Erik XIV (1562) och Johan III, varför de senares direktiv kanske ska tolkas mindre bestämt än man ibland gör.

När Gustav Vasa 1544 införde en ny härordning fick denna också en fana. Hur den såg ut vet vi först från 1545 då tyget till densamma beställs och det ska vara ett vitt kors på blå botten. Troligen ett centrerat kors och inte ett skandinaviskt kors eftersom den formen verkar ha med tungorna att göra.

Gustav Vasas begravning 1560 var en orgie i heraldisk uppvisning med helt nya landskapsvapen. Dessutom var rikets nygjorda baner i processionen och enligt bar rikets baner som enligt uppgift var gjort i blått. Om det var ett guldkors i eller om det var belagt med kungens vapen är okänt. Min gissning är att kungens vapen var i centrum men jag är tveksam till korset eftersom det år 1560 endast användes som symbol i Finland. Det dyker däremot upp i Johan III:s riksbaner från 1594, då som en tvåtungad flagga och belagd med riksvapnet.
Notera att Karl IX:s riksbaner från 1611 också visar en tvåtungad flagga med riksvapnet, men utan korset och detsamma gäller drottning Kristinas riksbaner från 1650.

Redan 1557 hade en vapensköld skapats för hertig Johans storfurstendöme Finland. Här kan man notera att den flagga som nu är Sveriges finns med men det är oklart om det ska betraktas som en symbol för Sverige vid denna tid. Däremot tror jag att kungahuset väldigt snart insåg att de hade kommit på en symbol som både var snygg, ståtlig och provocerande mot dansken på samma gång.

Yngre Vasa-tid och därefter

Under 1620-talet sker ett brott. Den randiga flaggan ersätts till sjöss av korsflaggan, som samtidigt får tre tungor istället för två. Härens flaggbruk ändras inte.

Under stormaktstiden börjar även handelsflottan att använda en flagga för att visa på hemland. Fram till 1663 fick de använda sin hemmahamns flagga (stadsvapnet), därefter den rakt skurna handelsflaggan för att tydligt visa at det inte var ett militärt skepp. Handelsflagan kallas då för coupvardie-flaggan.
Västindiskakompaniet fick tack vare sina långväga resor rätt att föra

Hären hade en egen flotta som gick under namnet Skärgårdsflottan. Den fick 1761 en egen tretungad helblå version av den svenska flaggan. Här kan man alltså säga att de tre tungorna och den blå färgen var det som utmärkte Sverige, inte det gula korset. Skärgårdsflottan uppslukades 1813 av marinen och därmed försvann även deras flagga.

Unionen med Norge kom till 1815 efter Napoleonkrigen. För flaggans del innebar det att man skapade den gemensamma unionssymbolen som vardaglig kallas sillsalaten. Den placerades i flaggans övre vänstra hörn och flaggan var gemensam för både Norge och Sverige. Den flaggan gällde fram till kung Karl XIV Johans död 1844.
Marinen fick här en tretungad version medan handelsflottan en rakt avskuren. Ingen annan institution använde flaggan varför den fortfarande inte kan kallas svensk.

 

Sammanfattning

  • Sverige har haft drygt 10 olika flaggor för bruk till lands och till sjöss – ibland flera stycken samtidigt.
  • Färgkombinationen gul-blå har funnits med hela tiden, från 1220-tal
  • Flaggan symboliserade först makten, sedan landet och först på 1900-talet folket
  • Ett medeltida baner motsvarar i symbolik dagens flagga, inte ett modernt baner eller flagga

Se alla svenska flaggor här

Kommentera

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia