Etikettarkiv: vasakärve

Vapensköld

Vasaromantik hos Gustav III

Fotograf: Cecilia Nordstrand, Sjöhistoriska

Att Gustav III gillade vasa-tiden, det vet vi. Det är utifrån det perspektivet vi ska se mycket av den vasaromantiska konst som härstammar från kungens tid.

Här är ett riksvapen på en akterspegel på ett skepp (möjligen gjord för linjeskeppet Wasa (akterspegelsornament) som byggdes 1778.

1952 skrev Riksheraldikerämbetet (dvs riksheraldiker Harald Fleetwood eller möjligen Arvid Berghman) att vapnet var ett uttryck för det svärmeri som kungen visade för Gustav Vasa. Varför tre kronor-skölden är röd framgår inte av riksheraldikerns skrift, däremot är han säker på att adreaskorset finns med här på grund av Hårleman som infört dessa i svensk heraldik ”i stället för det riktiga romerska korset”.

I just det här fallet kan man tänka sig att den teaterkunnige kungen också insåg att det vore klokt om svärmiska vasavapnet avvek från det dåvarande riksvapnet för att visa samtiden att det handlade om just svärmeri och estetik, inte om att skapa en korrekt historia. För det fanns det andra forum.

Vapensköld krönt av kunglig krona. Vasakärven som hjärtvapen på blå, oval botten. Vapenskölden delad med Andreaskors. På var sida ser vi folkungalejonet/Bjälbolejonet med sitt lejon över tre strömmar, ocan och nedan ser vi tre kronor på röd botten (nedre kronan avslagen).

Kronan är kunglig och äpplets kors avslaget.

Vapensköld

Symboler är inte farliga

Staden Vasa/Vaasa med Finlands frihetsorden
Staden Vasa med Finlands frihetsorden.

I dagens polariserade värld blir allt fler rädda för symboler. Som om symbolerna i sig skulle vara farliga. 

Hakkorset är fullständigt livsfarligt och i vissa kretsar är även vasakärven något suspekt bara för att ett gäng knasbollar förr använde den (synnerligen olovligen) som symbol för sitt parti. Helene Lööw kallade ju sin mycket bra avhandling om svensk högerextremism och nazism för Mellan hakkorset och vasakärven.

Så med all logik borde alla icke-nazister vara livrädda för att åka till staden Vasa i Finland. Staden som har en vase som vapensköld och dessutom frihetsorden med hakkorset.

Men staden Vasa är knappast farlig. Att den har dessa symboler har absolut inget med det som hänt i Tyskland från 1933 att göra. Ibland (ja, nästan alltid, skulle jag vilja säga) är det faktiskt så att knäppgökar härmar vanliga människors symboler för att verka normala. Så det är inte symbolen som är farlig, det rä bäraren av densamma.

Om man nu tycker illa om att nazister och fascister använder den kungliga vapenbilden vase så är det bättre att själv använda den istället för att ta avstånd från densamma. Då gör man samtidigt de goda patrioterna till sina vänner och tvingar inte dem i knä på nationalisterna,

Vapensköld

Har du koll på hertig Magnus?

Hertig Magnus vapen på Vadstena slotts fasad.
Hertig Magnus vapen på Vadstena slotts fasad. Foto: Jesper Wasling.

Har du koll på hertig Magnus? Inte? Det har inte jag heller, men nu har jag i alla fall besökt hans residens i Vadstena.

Magnus var son till Gustav Vasa och blev därför hertig precis som sina bröder. Hans hertigdöme bestod av Östergötland, Kindas och Ydre härader i dåvarande Småland, landskapet Dalsland, Sundbo härad i Närke, Kåkind, Valla och större delen av Vadsbo härad i Västergötland.

Av dessa områden har alltså Östergötland i form av Västanstång och Dalslands landskapsvapen fått ta plats i hertigvapnet. Så nu vet du det om du har vägarna förbi Vadstena.

Magnus Vasas hertigvapen med Västanstångs och Dalslands vapen. Bild: Wappenwiki.
Magnus Vasas hertigvapen med Västanstångs och Dalslands vapen. Bild: Wappenwiki.
Vapensköld

Fler vasar i heraldiken

Vapensköld för grevarna av Eglinton och Winton.
Vapensköld för grevarna av Eglinton och Winton.

Den nya digitala världen är mästare på att förmedla kunskap, men också att mångfaldiga fel. Denna gång i vapnet för grevarna Eglington och Winton. 

Earls of Eglinton and Winton är en fin gammal släkt som har förbättrat sitt vapen åtskilliga gånger. Något de däremot inte har gjort är att byta ut sina kärvar mot vasar. Så ser det däremot ut på Wikipedia numera och därför är bilden säkert spridd till helt andra platser med. Därför tar jag upp bilden här.

 

Vapensköld för grevarna av Eglinton och Winton
Vapensköld för grevarna av Eglinton och Winton, felaktigt med vasar.

Vapnet är kvadrerat och sedan kvadrerat i kvadreringen. Det är kvadreringarna som är ”förbättringarna” för heraldiken kan ju vara lite inkonsekvent i sitt språkbruk.

Kvadrering 1:
1+4  = Montgomerie
2+3 = Eglinton )

Kvadrering 2:
1+4  = Seaton
2+3 = Buchan

Earldom Buchan representeras av vapnet för Chester som  i sitt vapen har tre kärvar av guld, ställda två över en i blått. De har INTE tre vasar, inte ens om dessa vasar kallas vasakärvar. Det ingår numera i Aberdeenshire.

Lärdomen är. Titta gärna i Wikipedia och på andra håll, men var lite försiktig om du ser något sensationellt.

Vapensköld

Misslyckad översättning av Vasa

Missförstånd gav udda Vasa-vapen.
Missförstånd gav udda Vasa-vapen.

Det är inte lätt att veta vad en vase är. Svenskar brukar misslyckas i sina beskrivningar. Tänk då vad som händer när utlänningar försöker förstå.

Det finns många kommersiella sajter som vill göra sig en hacka på att sälja heraldiska vapensköldar som de påstår att vi har rätt till.

En av dessa sajter har gjort en mekanisk översättning av svenska blasoneringar. Jag vet inte riktigt var de kommer ifrån för här blandas kungliga vapen med adliga och några borgerliga. De borgerliga tror jag dock är serafimerriddare, men det har jag inte kontrollerat.

Ett var alltså Vasa-vapnet. En en vase blir förstås ”vase” även på engelska, det vill säga en vas, för blommor.
De har även haft lite besvär med att förstå vårt begrepp balk/två gånger delat så det blev en delning och inget mer.

Men visst ser vi att det är det svenska Vasa-vapnet i all sin prakt.

Alla, säger alla, vapen har identisk hjälmprydnad (tre strutsplymer) men i olika färger.

Vapensköld

Vasaorden fyller 244 år

 

Vasaordens häroldskåpa
Vasaordens häroldskåpa med ordens valspråk längs kanten GUSTAF DEN III INSTIKTARE MDCCLXXII

Den 29 maj 1772 instiftade Gustav III Vasaorden för att få en modernare belöning till alla nya ståndspersoner. 

Det var på Gustav III:s kröningsdag som orden instiftades (en vanlig dag för nya ordnars första utdelande, jmf Erik XIV).

Syftet var att belöna de nya verksamheterna i samhället, den moderna ekonomin om man så vill. Fast ordenshistoriker brukar mer formellt uttrycka det som att det var en belöning för insatser där varken Svärdsorden (militär) eller Nordstjärneorden (ämbetsmän, vetenskap och medborgerliga förtjänster) kunde komma ifråga. Orden är liksom de två nämnda vilande sedan ordensreformen 1975.

 

 

Vasaordens två ordenstecken
Vasaordens två ordenstecken, kraschanen och ordenskorset.

 

Ordens två kännetecken

Varje orden har sina speciella kännetecken. För Vasaordens del är de två: vasakärven och den gröna färgen.
Vasakärven förekommer i kraschanen, på ordenskorset och i kedjan. Just kedjan har även nässelblad, en fin liten anspelning på Gustav III:s far, kung Adolf Fredrik härstammar från Holstein.

Den gröna färgen sägs vara merkantilismens färg. Vet inte riktigt var den symboliken kommer ifrån, men hur som helst är grönt en passande färg för den här icke-militära och icke-ämbetsmannaorden.

Vapensköld för Jesper Wasling
Personligt släktvapen för Jesper Wasling. Teckning: Sunil Saigal.

En tillfällighet att de är lika

Den uppmärksamme har säkert noterat att Vasaorden och mitt personliga vapen är ganska lika. Det är faktiskt en tillfällighet och beror på min då (kring 1990) ganska dåliga kännedom om svenskt ordensväsende.

 

 

Vapensköld

Vasamuseet slarvar med vasen

Jag tittade in på Vasamuseet och deras vackra (men inte så informativa) hemsida. 

Det är fantastiska bilder som har informativa bildtexter. På en av sidorna har de lyckats klämma in heraldik, men jag är lite besviken på Vasamuseet för de slarvar med formuleringarna.

De skriver:

Galjonsfiguren – entréplan

Vasa galjonsfigur är ett tre meter långt lejon och håller Vasaättens vapensköld i sina framtassar. Det så kallade Folkungalejonet var ända sedan medeltiden en symbol för den svenska kungamakten.

Folkungalejonet är ett lejon i en vapensköld. Om man ska vara petig. Däremot kan man konstnärligt, som i det här fallet, låta lejonet kliva ut ut sin vapensköld för att hålla kungaskölden.

Inte fel av Vasamuseet, men det hade kunnat förklaras lite tydligare.

De skriver:

Vasas akterspegel – plan sex

Här ser du Vasas rikt utsmyckade akterspegel och spana lite extra efter de två änglabarnen. De håller i ätten Vasas vapensköld. Det kan liknas vid skeppets namnskylt och berättar om kungaätten. Vase är ett äldre namn för sädeskärve och det är just en kärve som syns på vapenskölden.

— Om det är en sädeskärve som man avsåg med ordet på 1300-talet vet vi inte. Samtida sigillbilder stöder inte den teorin, men motsäger den inte heller. Vad vi däremot vet är att man på 1500-talets andra hälft blev övertygad om att kärven var just en sädeskärve och först då fick den sina sädeskorn.

Jag personligen tror (med betoning på tror – inte vet) att vase avser en kärve av vad slag som helst, och för en militär på 1300-talet tänkte man i första hand på en stormvase som lades i sumpmarker etc för att ge stabilitet.

 

Vapensköld

Vasa(r) i Vasaloppet

Lämna en kommentar
Gustav Vasa, svensk kung för länge sedan.
Gustav Vasa, svensk kung för länge sedan.

För 500 år sedan skidade han iväg mellan Mora och Sälen, Gösta Eriksson. Nog om det.

Vasa-ättens vapen är bland de mest omdiskuterade i svensk heraldisk forskning. Vad föreställer vasen egentligen?

Vapnet är känt från 1300-talet.

En tolkning är att det är en sädeskärve, men det är en tolkning som uppkom på 1500-talet så det kan nog läggas åt sidan. Det finns inga avbildningar före 1500-talets mitt som antyder att en kärve är det egentliga motivet. Därefter är däremot kärvarna i majoritet.

Någon har sagt att det är en byggnadsdetalj, men den tolkningen bygger helt på ett (1) av de tidigare sigillen. Övriga samtida sigill visar inget som antyder en byggnadsdetalj. För min del betyder det att även den tolkningen är omöjlig.

Jag har även sett (bland annat i artikel i Vapenbilden) att man tror att vasen är ett armborst. Beviset skulle vara en ljuskrona i någon kyrka där vasarna är lika just armborst.
Problemet med den här tolkningen är att inget sigill visar minsta likhet med armborst medan andra släktvapen från medeltiden med armborst har en väldigt bra uppfattning om detta vapens utseende. Och konstigt vore det ju annars, eftersom armborstet var ett vapen/jaktredskap de använde varje vecka. Inte heller armborstet är en trolig, sannolik eller ens hypotetisk lösning på gåtan.

Vapen Vasa fram till Gustav Vasa blev kung.
Vapen Vasa fram till Gustav Vasa blev kung.

Ordet vase används för objekt som är någon form av knippen. En stormvase användes exempelvis för att fylla upp vallgravar så att man kunde gå över dem. Vasas användes även för att fylla upp sankmarker.
I Danmark fanns frälseätten Stomvase vars vapen påminner om svenska vasaättens vapensköld. Liksom den svenska ättens vapen visar den ett knippe ombundet två gånger, till skillnad från sädeskärvar som alltid är ombundna en gång.

Jag för min del nöjer mig med att tro att den svenska kungaättens symbol, tillika Sveriges symbol, är ett knippe. Vad knippet består av, det är en annan sak.

 

PS. Vase kan också betyda liten pojke/pojkvasker, om man är i närheten av Göteborg.