Historia

När Västergötland blev kristet

Utgrävningarna i Varnhem bekräftar sagorna.  Västgötarna var kristna – till stor del – redan kring år 1000.

Sommarens utgrävning i Varnhem har gett forskarna fler bevis på att det fanns en utbredd kristen kultur redan omkring 1000 i Västergötland.
Fler bevis för tidigt religionsskifte i Västergötland | Nättidningen Svensk Historia

– Vi hittade flera gravar från vikingatiden som tycks höra till den tidiga missionsfasen, det vill säga gravar med drag av det förkristna gravskicket men som är tydligt kristna. Föremålen pekar mot dateringar till 900-talet och tidigt 1000-tal, säger Maria Vretemark, projektledare vid Västergötlands museum till nättidningen Svensk Historia

Nu tycker jag inte att det är speciellt konstigt eftersom kung Olof Skötkonung lät döpa sig i Husaby strax efter millennieskiftet.

Utgrävningarna i Varnhem koncentrerar sig på tiden innan munkarna kom och är därför extra intressant. Både för dess innehåll men också för att munkarna gärna valde klosterplats lite vid sidan om allfarvägarna.

Men hur som helst – det är kul att forskningen fortsätter att fördjupa kunskapen om äldre tider.

Läs artikeln Fler bevis för tidigt religionsskifte i Västergötland 

Vapensköld

Har damer vapen?

Får kvinnor verkligen inte använda heraldiska vapen?

Jo. Men många äldre heraldiker har de senaste 150 åren mot bättre vetande, allmänt bruk och alla tänkbara skriftliga källor hävdat motsatsen.

Jag ska nog säga att jag är MYCKET kritisk mot en rad äldre kända heraldiker för deras pseudovetenskapliga texter. De präglas av mycket fördomar som får dem att bortse från det de kan se framför sig i det källmaterial de så ofta hänvisar till.

Här kommer en en liten genomgång av vad heraldikerna skrivit. 

 

Svenska Heraldiska Föreningen, Vapensköld

Funderingar inför 2016

 

2016 fyller Svenska Heraldiska Föreningen 40 år.

Igår på styrelsemötet tillsatte vi en jubileumskommitté som ska hålla i arrangemangen under 2016. Framför allt stämman den 13 mars blir något extra, hoppas jag.

För min egen del kommer jag att ha fullt upp med Vapenbilden och skriftserien, men även här gäller det att förbereda sig. Nu undrar jag därför om det är någon som har någon idé om vad den kan innehålla som visar på föreningens fantastiska 40 år – välkomna att mejla jourhavandeheraldiker@waslingmedia.se 

Svenska Heraldiska Föreningen

Styrelsen möts om heraldik 30/8

Svenska Heraldiska Föreningens vapen. Teckning: Thomas Falk
Svenska Heraldiska Föreningens vapen. Teckning: Thomas Falk

Så är det styrelsemöte igen. Denna gång om framtiden, som vanligt.

Svenska Heraldiska Föreningens tredje styrelsemöte för året. Det kommer att vara avrapporteringar om skriftserien, utställningen och Vapenbilden (den sista kommer som planerat om några veckor).

Det är också lite förberedelser kring medaljörerna, även om det beslutet tas först på nästa styrelsemöte i månadsskiftet november/december. Du får gärna nominera någon lämplig. Vi tar gärna emot tankar om namn för det är inte givet vem som ska utses. Bara en sak vet vi och det är att vi avstår från att nominera någon i styrelsen eftersom det känns lite underligt än så länge (ett flertal i styrelsen kan nog ändå känna sig ganska övertygade om att premieras en vacker dag).

Jag hoppas kunna twittra om mötet ikväll mellan kl 20.00 och 22.00. Följ @jesperwasling

 

Historia

Ludvig bar inte vapen

 

Kontrasigill för Ludvig (Louis) VII 1137-1180
Kontrasigill för Ludvig (Louis) VII 1137-1180

 

Kung Ludvig VII (kung 1137-1180) regerade Frankrike under heraldikens födelse. Ändå tycks han inte ha fört ett vapen.

Ludvig VII var alltså kung av Frankerna* under 1100-talets mitt. Han föddes 1120 och blev kung 1137 och regerade sedan i 43 år.

Jag nämner honom därför att han trots närvaro i andra korståget, trots att han är kung under mycket lång tid och trots sin maktposition inte tycka ha haft ett heraldiskt vapen.

Det bör därmed kunna sägas att heraldiken ännu kring 1180 endast är något för de normandiska områdena med grannar, och med visst inflytande i de västtyska grevskapen.

 

* Kung av Frankrike var en titel som började användas först efter slaget vid Bouvines 1214.

 

 

Sigill för för Ludvig (Louis) VII 1137-1180
Sigill för för Ludvig (Louis) VII 1137-1180
Vapensköld

Nationalkommittén för genealogi och heraldik – en orientering

Lämna en kommentar

Varför gömmer sig Nationalkommittén för genealogi och heraldik är Sveriges, främsta heraldiska institut?

I Vapenbilden #69:2007 skrev fil dr Lars Wikström, då ordförande i Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik (SNGH), en kort artikel om kommitténs historia och verksamhet.
Med utgångspunkt i den kan man ställa frågor om kommitténs funktion och berättigande.

Nej

Det är inte så att jag vill avskaffa SNGH eller ens byta ut dess ledamöter.
Vad jag vill är att se lite liv och rörelse i nämnda kommitté.

SNGh grundades 1971 för att få en svensk institution som kunde vara en samtalspartner till Confédération internationale de généalogie et d´héraldique, som grundades 1970 för ”uppehållande av kontakter mellan nationella intressegrupper och internationella organisationer. En av dess främsta ambitioner är att tjäna som rådgivande organ till UNESCO”, som Wikström skrev.

1970 fanns det ingen svensk heraldisk förening och ingen egentlig institution jämte statsheraldikern och Riddarhuset som hade permanent heraldisk kompetens.

Genealogerna ställer upp

Genealogiska Föreningens tidskrift ”Släkt och Hävd” ställdes till kommitténs förfogande som svenskt publiceringsorgan, vilket gör att denna förening fortfarande har representation i kommittén.  Enligt nu gällande statuter av år 2000 består Nationalkommittén av minst åtta, högst tolv ledamöter, som representerar Kungl. Maj:ts Orden, Kungl. Vitterhetsakademien, Riksarkivets heraldiska sektion, Försvarets traditionsnämnd, Genealogiska Föreningen, Riddarhuset och Ointroducerad Adels Förening.

Här skulle man kunna invända mot sammansättningen och hävda att kommittén även borde öppna upp för Svenska Heraldiska Föreningen (SHF). Och det gör jag, för jag tycker att det är SHF som har den i särklass mest samlade heraldiska kompetensen inom heraldik. Både bredd och spets. Dessutom med egen heraldisk publikation som väl fyller SNGH:s behov.

SNGH borde höras mer

Idag är SNGH en mycket tyst kommitté. De verkar inte ens i det tysta och det är synd. Det skulle vara av stort värde om någon av deras ledamöter (helst alla) någon gång tog till orda i heraldiska spörsmål. Vi behöver deras kompetens.

Vapensköld

Lagar om heraldik och statssymboler

Visst finns det lagar som styr heraldiken. Statsheraldiker Henrik Klackenberg har sammanställt dessa på ämbetsverkets hemsida.

Lagar som styr den statliga heraldiken

SFS 2009:1593 Förordning (2009:1593) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven;
(Se särskilt paragraferna 7, 22, 23 och 32 som berör den heraldiska verksamheten.)

SFS 1982:268 Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen;

SFS 1982:269 Lag (1982:269) om Sveriges flagga;

SFS 1983:826 Förordning med riktlinjer för färgnyanserna i Sveriges flagga;

SFS 1973:686 Kungörelse om registrering av svenska kommunala vapen;

SFS 1970:498 Lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar;

SFS 1976:100 Förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar.

Läs mer på riksarkivets hemsida om heraldik.

Vapensköld

Gör ett nytt släktvapen av ett gammalt

Den som släktforskar kommer förr eller senare att stöta på någon anfader (eller ibland anmoder) som har en vapensköld. Då är det lätt att börja fundera på om man får använda den skölden.

Här vill jag mana till besinning. Ta inte första bästa vapen. Gör hellre ett nytt. Här är ett tips på hur du kan resonera när du skapar ett nytt släktvapen utifrån ett eller flera gamla.

Vapenrulla

Skandinavisk vapenrulla 2015

Utdrag från SVR 2015. Biskop Fasts vapen, tecknat av Davor Zovko
Utdrag från SVR 2015. Biskop Fasts vapen, tecknat av Davor Zovko

Så kommer de då, mina tankar om Skandinavisk vapenrulla 2015.

Det är trist att SVR inte får till sin försäljning för det är för få vapen i rullan.  12 stycken, varav hälften är en uppsamling av biskopsvapen, fem till antalet. F

För att Skandinavisk vapenrulla ska bli en relevant publikation måste dess innehåll bli mycket mer omfattande.
Och jag tycker att det ska vara en relevant publikation, för det är Skandinaviens bästa och vackraste vapenrulla.

Många vackra släktvapen

Liksom tidigare år håller innehållet hör konstnärlig kvalitet. Bredden på medverkande konstnärer är också stor. Här finns verk av Thomas Falk, Leif Ericsson, Jon Asgaard-Kragh, Davor Zovko och redaktören Ronny Andersen.

Beställ Skandinavisk Vapenrulla

Genom Societas Heraldica Scandinavica kan du beställa Skandinavisk vapenrulla. Passa på att bli medlem när du ändå är i farten.

Publicera dig i Skandinavisk Vapenrulla

Vill du publicera ditt vapen i SVR går det bra. Priset för ett vapen (dvs 1 sida) är 1200 DKK/1250 NOK/1500 SEK/160 EUR. Då ingår även 5 särtryk av det nummer som vapnet är publicerat i.

Skandinavisk Vapenrulla började utges år 1963 av Christer Bökwall och Jan Raneke, tillsammans med Tor Flensmarck 1988-2010. Från och med år 2011 ges Skandinavisk Vapenrulla ut av Societas Heraldica Scandinavica med Ronny Andersen som redaktör.

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia