Jourhavande heraldiker
Ovanstående vapensköld är mig helt okänd. Har du en aning om vem vapnet kan ha tillhört?
Det var den 22 februari 1748 som kung Fredrik lät instifta de tre svenska riksordnarna Serafimerorden, Svärdsorden och Nordstjärneorden.
Det är nu 268 år sedan ordnarna skapades och 41 år sedan de förlorade sin gamla status (Serafimerorden) eller helt enkelt upphörde (de andra två).
När man tittar på listan över mottagare av Nordstjärneorden så är det kanske inte så konstigt att den försvann 1975. Det är stor skillnad på mottagarna under Gustav VI Adolf och Gustav V, där den senare under sina år helt saknar mottagare från de översta rangklasserna. Efter 1914 finns ingen statsminister bland mottagarna medan de var mangrant representerade dessförinnan.
Idag finns bland ordensentusiaster en stor vilja att återinföra dessa ordnar. Bland politiker, från vänsterpartiet till moderaterna, är intresset däremot ljummet, för att inte säga iskallt. Ordensväsendet tillhör helt enkelt en svunnen tid som svårligen låter sig återinföras i ett land, även om det finns demokratiska länder som har kvar ordnar.
Boktips
Jag säger det redan nu – Det här är ÅRETS JULKLAPP 2019.
Det är nästan tre år kvar, men jag längtar redan efter Riddarhusets nya spännande bokserie – Riddarhusets vapensköldar.
Verket ska visa varje enskild sköld som hänger i Riddarhussalen. Det är 2 331 vapenplåtarna så boken blir i sanning magnifik. Det blir första gången hela samlingen kommer att visas och det sker genom att varje sköld får sin egen berättelse.
Banden kommer att bli illustrerade med nytagna bilder av fotografen Gabriel Hildebrand. Texten till vapensköldarna skrivs av heraldikern Magnus Bäckmark. Böckerna innehåller även fördjupande och intresseväckande artiklar av specialister inom adel och heraldik. Ett oumbärligt referensverk för såväl den allmänt släkt- och historieintresserade som den heraldiske kännaren.
Bokverket kan nu beställas till specialpriset 1 500 kr vilket inkluderar en exklusiv kassett i begränsad upplaga. Ordinarie pris är 2 100 kr. Frakt om 100 kr tillkommer.
Erbjudandet gäller enbart under perioden 20 februari – 30 juni 2016.
Utgivningen planeras till februari 2019.
Jourhavande heraldiker
FRÅGA: För ca 2 år sen flyttade jag in i en lägenhet på Kungsgatan i Borås. Utanför vårt sovrumsfönster vajar den vackra stora Borås flaggan. Varje gång jag tittar ut så blir jag irriterad för att ingen kan svara mig på varför det är två kors på ullsaxarna och vad dom står för…?! Funderar även på varför korsen bara finns på vissa vapen/flaggor och inte andra.
Dagens fråga till Jourhavande heraldiker kommer från Borås.
Och som boråsare har jag själv funderat på just dessa kors som frågeställaren tar upp.
De förekommer inte i dagens officiella framställning av kommunvapnet, men de finns med i den teckning som dåvarande riksheraldikerämbetet gav till staden mellan 1930-53. Jag gissar att konstnären var Brits Grep, men kan inte säga det med säkerhet.
Korsen har ingen symbolik alls och har egentligen inget med stadsvapnet att göra heller. Det var den enskilda konstnären som fick för sig att rita in korsen i saxarna. Om det var av religiös nit eller för att hen (ev Brita Grep) gillade den kantiga symmetrin som kontrast till de rundade men spetsiga saxarna vet jag inte, men något med sköldens heraldiska framställning har det inte att göra.
Det är alltså inte fel att som heraldisk konstnär lägga till små detaljer i en enskild framställning av en vapensköld, men dessa behöver/ska inte upprepas av andra och detaljerna får inte vara så stora att de får en symbolisk betydelse och blir ett bitecken. Jämför hur en krona ser ut i riksvapnet tre kronor. Här kan man välja att ha rena kronor eller ha dem smyckade med rubin och smaragd. Kronan kan även ha klöverbladsdekoration eller vara kantig.
Men man får inte lägga ett klöverblad intill kronan (=bitecken) eller ersätta en rubin med ett kors eller ullsax eftersom dessa symboler aldrig annars finns på kronor. Den i Sjuhärad så välkända, och med ullsaxar dekorerade, Toarpskronan räknas inte eftersom det är en ljusstake.
Den 12-13 mars händer det- heraldikhelgen i Stockholm.
Det är Svenska Heraldiska Föreningen som firar 40 år och då samlar sina medlemmar i Stockholm.
Det blir medaljutdelning, föredrag, guidade visningar och samkväm samt en mycket trevlig middag med kul människor som alla vill prata heraldik. Och eftersom man inte stöter på såna dagligen är det här verkligen din stora chans att verka helt normal.
Jag kopierar programmet direkt från Svenska Heraldiska Föreningens hemsida.
Svenska Heraldiska Föreningens styrelse kallar till föreningsstämma lördag 12 mars 2016 på Kungl. Myntkabinettet, Slottsbacken 6, Stockholm.
Program lördag 12 mars
13.00 Inledning
13.15 Förtjänstmedaljörer 2016
13.30 Medaljörföredrag av Magnus Bäckmark: Bondesigill
14.10 Medaljörföredrag av Alexander Ulltjärn: Territoriella vapen, särskilt sockenvapen
14.30 Kaffe
15.00 Medaljörföredrag av Lars O. Lagerqvist: Titel annonseras senare
15.30 Visning av Myntkabinettets samlingar
16.15 Föreningsstämma med föredragningslista enligt stadgarna
17.15 Avrundning (vi måste lämna lokalen senast 17.30)
18.00 Middag på Restaurang Arsenalen, Arsenalsgatan 3 (ca 750 m promenad från Slottsbacken)Till mötet behövs ingen anmälan och det är kostnadsfritt, men för trerättersmiddagen måste vi ta en avgift på 250 kronor för medlemmar och 369 kronor för övriga.
Anmälan är bindande och görs genom att beloppet sätts in på SHFs pg 22 27 90-8. Anmäl er senast torsdagen den 25 februari och glöm inte att skriva ”Årsmötesmiddag” och namn på inbetalningen! För att ange vilken meny ni önskar, vänligen klicka här.
Program söndag 13 mars
11.00 Visning av utställningen ”Dödens teater” på Livrustkammaren, Slottsbacken 3. Samling vid entrén kl. 10.50.
12.30 Visning av Ordenssalarna på Kungl. Slottet. Guide: Ordensintendent Tom C. Bergroth. Samling vid Västra valvet kl. 12.20 för erhållande av passerkort och inpassage. Om det är möjligt kommer vi även få en kortare visning av Skattkammaren, men den är stängd tillsvidare p.g.a. förhöjd säkerhet på Slottet så detta är avhängigt att den är öppen vid tiden för vårt besök.Efter detta informell gemensam måltid för de som önskar och/eller eget fördjupat besök på Livrustkammaren. Alla visningar är kostnadsfria, men det är begränsat antal platser och obligatorisk föranmälan senast torsdag 10 mars.
OBS! På den senare visningen måste av säkerhetsskäl individuella passerkort bäras av alla deltagare och det kommer inte vara möjligt att bli in- eller utsläppt under pågående program.
Anmäl er alltså i god tid och kom i god tid till Slottet. Avanmäl vid förhinder. För anmälan, vänligen klicka här.
För frågor hänvisas till mötessamordnare Sami Nahas (sami [snabel-a] heraldik.se, 070-111 29 94).
Varmt välkomna!
Styrelsen
Vad har Yttertjärna med heraldik att göra?
Jo, här finns ett fantastiskt vackert begravningsvapen för Sparre.
Det är Kyrkokartan som fortsätter att lägga ut material på nätet. Just det här är nästan det bästa med vår nya digitala värld. All heraldik blir så mycket närmare.
Nu var det alltså Yttertjärnas tur. Titta gärna in på sidan.
Yttertjärna ligger i Sörmland, om någon undrar.
Fotat har Barbro Thörn gjort.
Jag tittade in på Vasamuseet och deras vackra (men inte så informativa) hemsida.
Det är fantastiska bilder som har informativa bildtexter. På en av sidorna har de lyckats klämma in heraldik, men jag är lite besviken på Vasamuseet för de slarvar med formuleringarna.
De skriver:
Galjonsfiguren – entréplan
Vasa galjonsfigur är ett tre meter långt lejon och håller Vasaättens vapensköld i sina framtassar. Det så kallade Folkungalejonet var ända sedan medeltiden en symbol för den svenska kungamakten.
Folkungalejonet är ett lejon i en vapensköld. Om man ska vara petig. Däremot kan man konstnärligt, som i det här fallet, låta lejonet kliva ut ut sin vapensköld för att hålla kungaskölden.
Inte fel av Vasamuseet, men det hade kunnat förklaras lite tydligare.
De skriver:
Vasas akterspegel – plan sex
Här ser du Vasas rikt utsmyckade akterspegel och spana lite extra efter de två änglabarnen. De håller i ätten Vasas vapensköld. Det kan liknas vid skeppets namnskylt och berättar om kungaätten. Vase är ett äldre namn för sädeskärve och det är just en kärve som syns på vapenskölden.
— Om det är en sädeskärve som man avsåg med ordet på 1300-talet vet vi inte. Samtida sigillbilder stöder inte den teorin, men motsäger den inte heller. Vad vi däremot vet är att man på 1500-talets andra hälft blev övertygad om att kärven var just en sädeskärve och först då fick den sina sädeskorn.
Jag personligen tror (med betoning på tror – inte vet) att vase avser en kärve av vad slag som helst, och för en militär på 1300-talet tänkte man i första hand på en stormvase som lades i sumpmarker etc för att ge stabilitet.
Den 18 februari föreläser Martin Sunnqvist om häradsvapen och sigill i Lund. Missa inte det.
Det här är verkligen en föreläsning som jag gärna skulle vilja lyssna till. Häradsvapen är en speciell företeelse som inte är så lätt att begripa sig på. Och till häradsvapen räknar jag även häradssigill samt för Dalarnas del sockensigill, eftersom Dalarna saknar härader.
Vissa häradsvapen är väldigt nyskapade (som de i Skaraborg), andra har en längre historia. På många håll gjorde man aldrig vapen utan bara sigill. Häradssigillen har ofta i modern tid legat till grund för kommunvapen, som Grästorp och Mark.
Av någon anledning har någon på Wikipedia skrivit en lång artikel om den (normandisk-)engelska släkten Roffey.
Förutom att vara lexikografiskt undermålig visar skribenten en sällsynt bristande insikt i heraldik.
Skribenten förvånas över en blasonering av släktens vapen. Blasoneringen finns med i en bok från 1828 men anges vara skriven på ålderdomlig engelska. I sjjälva verket är den skriven på heraldiskt fackspråk och i tidstypisk stil (dvs tidstypiskt för bokens tillkomst).
När man skriver på Wikipedia eller annat lexikon bör man veta något litet om sitt ämne. Då kan man inte skriva så här, för det blir pinsamt:
Familjens vapensköld finns beskriven i William Berrys ”Encyclopedia Heraldica” utgiven 1828. Där står på ålderdomlig heraldisk engelska, följande citat: Roffey, az a lion, passant,or on a cheif ar. three Cornish choughs prr.. Vad som menas med detta är oklart även i dagens England, men fritt översatt till begriplig modern svenska blir det: Roffey: En trekantig sköld, på azurblå botten, med ett silverlejon stående på tre tassar, med den ena framtassen höjd till slag, och på den övre delen av skölden (ginstam) tre svartaalpkråkor, ”från Cornwall”, på rad, på gul/guldfärgad botten. (Artens latinska artnamn: Phyrrhocorax phyrrocorax).
Vapensköldens färger bör ha varit djupblå, silver, gul/guld och svart. De heraldiska beteckningarna för dessa färger är Az, A, Or och Prr, ”Proper” dvs ”ordentlig, sann, verklighetstrogen”, vilket i detta fall blir svart. Alpkråkorna skall avbildas ”sanna” dvs svarta. Färgerna silver och guld anses representera månen respektive solen. I Fairbairn´s Book of Crest, från 1905, sägs så här om Roffeyvapnets utsmyckning, On a mural Cornet A serpent No wed, All Prr. Fritt översatt till modern svenska betyder det att ovan skölden må bäras en bild av ett krenelerat murvärn (borgmur med skyttevärn för bågskyttar) och i denna en orm, ringlad i formen av en liggande åtta. På heraldisk svenska kallas detta för en murkrona. Kungar, hertigar och andra har givetvis en kungakrona/hertigkrona ovan sin sköld.
Jag kan kort översätta blasoneringen:
”az a lion, passant,or on a cheif ar. three Cornish choughs prr.
Sköld: I blått ett lejon av guld, och ovan en ginstam av silver vari tre naturfärgade (svartalps-)kråkor.
Blasoneringen är INTE det obegripliga:
Sköld: En trekantig sköld, på azurblå botten, med ett silverlejon stående på tre tassar, med den ena framtassen höjd till slag, och på den övre delen av skölden (ginstam) tre svartaalpkråkor,
När man läser skribenten så ser man att hen verkligen har försökt att ta reda på fakta men att hen inte har lyckats klura ut det heraldiska språket. Inget konstigt med det, men varför då inte försöka hela vägen ut? Eller ha med en bild? Eller – i det här fallet – inte ha med heraldiken alls och sluta tro att personer som står med i Domesdays book är släkt med personer med samma namn som är mer i första världskriget.
Sverige är fyllt av heraldiska evenemang. Mest i Lund, men även i Göteborg och Stockholm.
Tursamt nog har Svenska Heraldiska Föreningen samlat de som är klara än så länk på sin hemsida. Den kommer att uppdateras så det är lika bra att bokmärka den med en gång.
Heraldisk lunch, Lund
Heraldisk lunch på Grand hotel hålls första helgfria fredagen i varje månad, under våren 2016: den 5 februari, 4 mars, 1 april, 6 maj och 3 juni. Kl. 11.30.
18 februari, Lund
Martin Sunnqvist: Symboliken i häradssigill och häradsvapen i Norden.
Kl. 18.00. Juridicum, Lilla Gråbrödersgatan 4.
En föreläsning som jag gärna skulle vilja lyssna till. Häradsvapen är en speciell företeelse som inte är så lätt att begripa sig på. Och till häradsvapen räknar jag även häradssigill samt för Dalarnas del sockensigill, eftersom Dalarna saknar härader.
10 mars, Lund
Workshop för nya vapen #1 – vi hjälper dig med heraldiken.
Kl. 18.00. Juridicum, Lilla Gråbrödersgatan 4.
En spännande idé som vi nog ska ta till Göteborg i höst.
12 mars, Stockholm
Årsmöte Svenska Heraldiska Föreningen
Kl. 13.00. Kungl. Myntkabinettet, Slottsbacken 6.
Min favorit och den som jag med säkerhet kommer att bevista, om du vill träffa mig.
13 mars, Stockholm
Visning av utställningen ”Dödens teater” på Livrustkammaren,
Kl. 10.50 Slottsbacken 3.
Visning av Ordenssalarna på Kungl. Slottet.
Kl. 12.00. Samling vid Västra valvet.
Se ovan, jag är kvar även på söndagen
21 april, Lund
Workshop för nya vapen #2 – vi hjälper dig med heraldiken.
Kl. 18.00. Juridicum, Lilla Gråbrödersgatan 4.
19 maj, Lund
Yens Wahlgren: Språk och heraldik i Tintins Syldavien.
Kl. 18.00. Juridicum, Lilla Gråbrödersgatan 4.
Låter onekligen väldigt spännande och Yens är en kul prick som nyss skrivit en bok om språket Klingon.
10 juni, Lund
Internationella heraldikdagen. Möte i Lund. Mer information kommer
Kl. 18.00
11 juni, Göteborg
Internationella heraldikdagen. Release av Svenska Vapenkollegiets nya vapenbok. Mer information kommer.
Min andra favorit och den som jag med säkerhet kommer att bevista, om du vill träffa mig. Eftersom jag är redaktör för boken blir det väl jag som är ”huvudperson” under dagen om vi inte hittar en fantastiskt bra konferencier.