Erik den helige : landsfader eller beläte?

Boktips

Arvet efter Erik den helige

Sveriges nationalsymbol Erik den helige. Idag mest en mytisk figur, men en gång han Sveriges mest kända symbol och själva bäraren av riket med skölden tre kronor.

För heraldikern är Erik den helige idag mest känd som ofrivillig inspiratör till riksvapnet Tre kronor. Ännu 850 år efter hans död påminns vi dagligen om honom. Men hur kommer det sig att detta katolska helgon, denne svenske kung överlevde allt från bångstyriga tronpretendenter från andra släkter, reformationen och den moderna världen?

Det är temat i Henrik Ågrens bok om helgonkungen: Erik den helige – landsfader eller beläte?

Från medeltid till idag

Ågrens bok är en gedigen genomgång av hur Erik den helige har behandlats genom seklerna med stark betoning på perioden 1500 till 1800.

Författaren visar hur kung Erik redan under senmedeltiden förvandlades från en historisk kung bland andra till en högst levande symbol för riket Sverige. Den förvandlingen är, enligt Ågren, den främsta orsaken till att han inte behandlades lika styvmoderligt som övriga svenska helgon under 1500-talets reformation.

För Gustav Vasa och hans ättlingar blev Erik en viktig pusselbit när det gällde att bygga upp en svensk kungamakt som motvikt till den danska. Helgonkungen åtnjöt en stor dyrkan bland vanligt folk i egenskap av just helgon. I propagandan gällde det då att föra över denna dyrkan från det helgonlika till det mer statsmannamässiga och i förlängningen få denna dyrkan att smitta av sig på kung Eriks legitima arvtagare – vasaätten. Historieskrivningen blev ett sätt att bygga upp bilden av en god centralmakt som trots att den inte var katolsk ändå hade band till det gamla Sverige.

För makthavare i alla tider har det varit viktigt att kunna legitimera sina anspråk. Inte minst om de tillskansat sig makten genom våld eller på annat kan anses vara fel. Ett viktigt sätt i det arbetet är användandet och kontrollen över symboler eftersom symbolerna kan användas för att skapa samhörighet och peka ut fiender. För en ny makthavare går det inte, visar Ågren, att kasta bort alla symboler som representerar den gamla ordningen. Några måste vara kvar men föras in i den nya.

En bild av en symbol

Henrik Ågren visar i sin mycket inträngande bok hur just Erik den helige i svensk historieskrivning användes som en symbol för riket och kungamakten. Och Henrik Ågren gör detta genom att dela upp boken i flera teman: Eriks roll som världslig kung, som kristendomens och kyrkans välgörare, som människa, som helgon, som rikssymbol och också hans legitimitet.

Det är ett lyckat sätt för Henrik Ågren kan därigenom lättare tränga in i problemet och pedagogiskt förklara det för läsaren.

Resultatet av hans undersökning är att det visar sig att bilden av Erik den helige förändras mer under upplysningstiden än under reformationen.

Det är först på 1700-talet helgonkungen blir ett avskräckande exempel på en dålig härskare. Det hänger delvis samman med att historieskrivningen utvecklas och man blir allt mer källkritisk. Den mytiske helgonkungen får då stå tillbaka för den riktiga människan.

Genom sin bok Erik den helige – landsfader eller beläte? lyckas Henrik Ågren ge en djupare bild av hur människor tänkte kring symboler under den tidigmoderna perioden i vår historia. Det är en kunskap som vi heraldiker har stor nytta av när vi studerar den heraldiska utvecklingen under samma tid, från 1500 till 1800.

Genom att jämföra med Erik den helige kan vi bättre förstå varför dåtidens heraldik ser ut som den gör och vad man ville uttrycka med sina vapenkompositioner. Den idéhistoriska kunskapen ger heraldiken en extra dimension bortom dess pompa och ståt.

 

 Läs mer om Henrik Ågren

 

Henrik Ågren
Erik den helige : landsfader eller beläte? – en rikspatrons öde i svensk historia
ISBN: 9789185767960
Sekel Bokförlag/Isell & Jinert

 

Romernas dag idag

Romernas flagga. Teckning AdiJapan. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flag_of_the_Romani_people.svg#/media/File:Flag_of_the_Romani_people.svg
Romernas flagga. Teckning AdiJapan. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons – http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flag_of_the_Romani_people.svg#/media/File:Flag_of_the_Romani_people.svg

 

Idag den 8 april är det romernas nationaldag och därför hissar jag deras flagga.

Den antogs som en gemensam flagga för alla romer oavsett nationalitet vid den första romska världskongressen 1971 i London.

Som heraldiker har jag såklart vissa synpunkter på dess komposition. Jag tycker inte att det finns någon egentlig orsak till varför man inte kan följa de optiska färgreglerna bara för att man saknar ett eget land

Men en flagga är en flagga och nu är den som den är. Den föregicks för övrigt av en annan flagga utan hjul men med ett tredje rött fält. Den flaggan tillkom 1933.

Liksom alla andra moderna flaggor har man skapat en symbolik som annars är vexillologin främmande. Det gröna fältet står för jorden och det övre blå fältet symboliserar himlen. Det röda hjulet med många ekrar har hämtat sin inspiration från den indiska flaggan och markerar därmed romernas indiska ursprung. I Indiens flaggs heter hjulet cakra, som dock endast har åtta ekrar.

 

Gröna stubbens DNA

Alliansvapen för Mutka-Wasling. Teckning: Magnus Bäckmark
Alliansvapen för Mutka-Wasling. Teckning: Magnus Bäckmark

 

Heraldikern Magnus Bäckmark har börjat engagera sig i DNA-genealogi. Men låt inte lura er, han kan fortfarande skapa fantastiska heraldiska vapen.

Bilden här ovan tecknade Magnus till mig för mina barns räkning. Det är ett alliansvapen med sköldarna för Wasling och Mutka som hålls av en korp, som är en del av Waslings hjälmprydnad.

Magnus har sedan mitten av 90-talet gjort mängder med heraldiska vapen för släkter, företag och organisationer. Han är också en mycket kunnig genealog som sedan 2001 är redaktör för Svenska släktkalendern.

http://gronastubben.se/wordpress/

Logga ersätter vapen i Arjeplog

Arjeplogs "kommunvapen"
Arjeplogs ”kommunvapen”

Arjeplog har skapat en ny logga som påminner om deras kommunvapen, men ändå inte är ett kommunvapen.

Jag tycker att det är lite svårt att säga att det ena är fel och det andra är rätt. En logga och ett vapen är två saker som kan gå hand i hand. Loggan har en kort livslängd, och ska så ha, medan ett vapen till sin natur är evigt.

Kan kommunvapnet bytas ut

Ja. Och nej.

Rent formellt kan en kommun ensam säga att de avskaffar sitt vapen och ta det beslutet i fullmäktige, men i folkets (och troligen även politikernas) ögon har man säkert kvar vapnet ändå, även om kommunen inte använder det på sina brevpapper.

Vad Arjeplog tror att de har gjort vet jag inte, men jag är helt säker på att deras vapen kommer att bestå medan den nya loggan kommer att pryda kommunen ett tag framöver.

"Arjeplog vapen" av Himasaram. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.
”Arjeplog vapen” av Himasaram. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.

Statusjägare tar vapensköld 1

Heraldik tycks locka till sig de som vill ha status snabbt, men eftersom dessa sällan har tålamod att söka fakta blir det lite si och så med det korrekt heraldiska.

Jag börjar med att säga att statussökandet inte rör de som ansöker om att registrera sitt vapen; de visar tvärtom ett intresse för att ta till sig heraldiken.

Ludwig von Mises-institutet

Har antagit en vapensköld som de säger är inspirerad av von Mises släktvapen. Och det kan man ju säga att den är; inspirerad alltså men inte mycket mer. Istället för att ägna sig åt fem minuters googling har de lyckats göra nästan alla heraldiska fel man kan göra samt passat på att dels förfalska den svenska historien, dels säga emot sin egen ideologi.

Felen då, vilka var det:
1) Foton i skölden. Troligen den sämsta vapenbild jag sett, någonsin.
2) Färgmöte. Blått möter rött
3) Oheraldiska korpar, som dessutom har olika form i avbildningen.

Man undrar ju om de har lika dålig källkritik i föreningens övriga verksamhet.

http://www.mises.se/om/historien-bakom-vapenskolden-for-ludwig-von-mises-institutet-i-sverige/

 

Ps. SHFs arbetsgrupp Sockenheraldiska Institutet använder ordet ”institut” som en ironisk blinkning till de låtsas-akademiska föreningar som låtsas vara riktiga institut.

Se kyrkor snabbt

Henric Åsklund och Jesper Wasling i Hönsäter kyrka.
Henric Åsklund och Jesper Wasling i Hönsäter kyrka.

Är du intresserad av svenska kyrkor?
På kyrkokartan.se kan du få en snabb överblick.

Gå in på deras hemsida och sök upp den kyrka du är intresserad av. Ofta finns då interiörbilder som ger en fingervisning om hur kyrkan ser ut och det finns något heraldiskt intressant på platsen.

I de flesta äldre kyrkor finns det vackra begravningsvapen från stormaktstiden eller imponerade gravstenar smyckade med den dödes släktingars vapensköldar.

Finns inget av heraldiskt intresse så är det förstås bara att söka upp en ny kyrka.

 

En svensk flagga

Den svenska flaggan är inte evig. Den har förändrats förr och kommer att förändras igen.

En nyhet om att LUF vill ta bort den svenska flaggan har cirkulerat på nätet de senaste dagarna (http://nyheter24.se/nyheter/politik/793438-nej-luf-vill-inte-ta-bort-korset-i-svenska-flaggan). Det bryr jag mig inte om att kommentera. Däremot har jag sett flera som har kommenterat det med ilska och jag har sett vilken sällsynt stor kunskapsbrist som finns hos dessa skribenter. Men det är kanske därför de kan vara så tvärsäkra.

Mest intressant är det att man tycks tro att den svenska flaggan alltid har varit ett gult kors på blått. Om man nu verkligen skulle hålla på det ursprungliga (varför man nu ska göra det) så har vi haft minst tre helt olika riksbaner/nationsflaggor före korset (bjälbo-flaggan, tre kronor och den randiga flaggan). Vi kan vara helt säkra på att det fanns ett riksbaner redan på 1200-talet, men hur det såg ut vet vi inte.
Och ska vi ska en korsflagga så ska den ha  tungor som militärens flagga har idag.

Så mitt enkla råd till er som är tvärsäkra på flaggans historia. Fundera ett tag på vad och för vem den är en symbol. Svaret är inte så givet som man först kan tro.

Läs lite mer om svensk nationalism

Terry Pratchett och College of Arms

Författaren, skämtaren och tänkaren Terry Pratchett är död. Men låt oss minnas hans bidrag till den humoristiska heraldiken.

Terry Pratchett använder heraldik på ett lite skämtsamt sätt. Som nät han skämtar om engelska College of Arms som hos Pratchett får vara med i form av Ankh-Morporks eget Royal College of Heralds.

Organisationen är snarlik originalet. Högst upp finns Vapenkungen Dragon och hans kollegor vapenkungarna Hubward och Rimward.

Därunder kommer de sex härolderna Chirm, Al Khali och Genua Herald för Rimward samt Pseudopolis, Lancre och Sto Lat för Hubward. Självklart finns även persevanterna Pardessus Châtain, Croissant Vert, Garderobe och Rouge Dragon de Marais samt extraordinarie persevanter Scrote och Ankh.

Valspråk och sköld för Ankh-Morpork

Skivvärldens metropol är Ankh-Morpork och staden har två valspråk: Quanti Canicula Ille in Fenestra (Hur mycket kostar den lilla hunden i fönstret?) och Merus in Pectum et in Aquam = Ren i ande och vatten.

Sköldens innehåll är synnerligen oheraldisktvisar bla. stadens äldsta byggnad Konsternas Torn (Tower of Art), kålhuvuden syftande på kålåkrarna i stadens närhet, vidare syns vågor för floden Ankh och penningpåsar för handel. På skölden en uggla av arten Morpork som håller ett Ankhkors, vilket så klart syftar på stadens namn. Ugglan bär på bröstet skölden med vapnet för Osedda Universitetet, stadens berömda Trollkarlsuniversitet.

Vilken gul färg är svensk?

Finns det en gul färg och i så fall vilken är den?
Det kommer Stefan Bede strax att berätta om i TV. 

I veckan uppmärksammade media att politikerna i Mjölby kommun har tvingat en husägare att måla om sitt hus eftersom hans val av gul färg inte är svensk

Håll utkik efter Stefan Bede som i veckan dyker upp i ett TV-program och där berättar mer om den svenska gula färgen och andra svenska nationalsymboler.

På förekommen anledning

Det finns i samhället de som tror att opolitisk betyder att man inte får uttala sig om historiska personer och händelser eftersom detta kan ses som ett politiskt ställningstagande. Min erfarenhet är att de som är mest noga med att inte vilja få kritik är höger- respektive vänsterextremister.

Är det ett politiskt ställningstagande att säga att Lenin skapade ett klimat som gav fritt spelrum för massmördare i Sovjet? Om så, är det då ett politiskt ställningstagande att Stalin av samma skäl lät mörda än fler och att Mao och Hitler är massmördare?

Nu kommer säkert du som troende marxist, leninist, nazist eller fascist att känna dig utpekad och bli upprörd. Ja, utpekad är du, men varför bli upprörd? Du erkänner säkert intellektuellt att det som har skett har skett, men känner känslomässigt att du på något sätt blir provocerad när du inser att din bild av verkligheten inte stämmer med verkligheten.

Ja, det var en tanke för dagen.

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia