Kategoriarkiv: Vapensköld

Vapensköld

Missa inte Martin Sunnqvist

Den 18 februari föreläser Martin Sunnqvist om häradsvapen och sigill i Lund. Missa inte det.

Det här är verkligen en föreläsning som jag gärna skulle vilja lyssna till. Häradsvapen är en speciell företeelse som inte är så lätt att begripa sig på. Och till häradsvapen räknar jag även häradssigill samt för Dalarnas del sockensigill, eftersom Dalarna saknar härader.

Vissa häradsvapen är väldigt nyskapade (som de i Skaraborg), andra har en längre historia. På många håll gjorde man aldrig vapen utan bara sigill. Häradssigillen har ofta i modern  tid legat till grund för kommunvapen, som Grästorp och Mark.

Vapensköld

Wikipedias redaktörer och heraldik

Av någon anledning har någon på Wikipedia skrivit en lång artikel om den (normandisk-)engelska släkten Roffey.
Förutom att vara lexikografiskt undermålig visar skribenten en sällsynt bristande insikt i heraldik.

Läs om Roffey här.

Skribenten förvånas över en blasonering av släktens vapen. Blasoneringen finns med i en bok från 1828 men anges vara skriven på ålderdomlig engelska. I sjjälva verket är den skriven på heraldiskt fackspråk och i tidstypisk stil (dvs tidstypiskt för bokens tillkomst).

När man skriver på Wikipedia eller annat lexikon bör man veta något litet om sitt ämne. Då kan man inte skriva så här, för det blir pinsamt:

Familjens vapensköld finns beskriven i William Berrys ”Encyclopedia Heraldica” utgiven 1828. Där står på ålderdomlig heraldisk engelska, följande citat: Roffey, az a lion, passant,or on a cheif ar. three Cornish choughs prr.. Vad som menas med detta är oklart även i dagens England, men fritt översatt till begriplig modern svenska blir det: Roffey: En trekantig sköld, på azurblå botten, med ett silverlejon stående på tre tassar, med den ena framtassen höjd till slag, och på den övre delen av skölden (ginstam) tre svartaalpkråkor, ”från Cornwall”, på rad, på gul/guldfärgad botten. (Artens latinska artnamn: Phyrrhocorax phyrrocorax).

Vapensköldens färger bör ha varit djupblå, silver, gul/guld och svart. De heraldiska beteckningarna för dessa färger är Az, A, Or och Prr, ”Proper” dvs ”ordentlig, sann, verklighetstrogen”, vilket i detta fall blir svart. Alpkråkorna skall avbildas ”sanna” dvs svarta. Färgerna silver och guld anses representera månen respektive solen. I Fairbairn´s Book of Crest, från 1905, sägs så här om Roffeyvapnets utsmyckning, On a mural Cornet A serpent No wed, All Prr. Fritt översatt till modern svenska betyder det att ovan skölden må bäras en bild av ett krenelerat murvärn (borgmur med skyttevärn för bågskyttar) och i denna en orm, ringlad i formen av en liggande åtta. På heraldisk svenska kallas detta för en murkrona. Kungar, hertigar och andra har givetvis en kungakrona/hertigkrona ovan sin sköld.

Jag kan kort översätta blasoneringen:

”az a lion, passant,or on a cheif ar. three Cornish choughs prr.

Sköld: I blått ett lejon av guld, och ovan en ginstam av silver vari tre naturfärgade (svartalps-)kråkor.

Blasoneringen är INTE det obegripliga:
Sköld: En trekantig sköld, på azurblå botten, med ett silverlejon stående på tre tassar, med den ena framtassen höjd till slag, och på den övre delen av skölden (ginstam) tre svartaalpkråkor,

När man läser skribenten så ser man att hen verkligen har försökt att ta reda på fakta men att hen inte har lyckats klura ut det heraldiska språket. Inget konstigt med det, men varför då inte försöka hela vägen ut? Eller ha med en bild? Eller – i det här fallet – inte ha med heraldiken alls och sluta tro att personer som står med i Domesdays book är släkt med personer med samma namn som är mer i första världskriget.

Vapensköld

En heraldisk webbtidning

De är penseln i häroldens hand. Ja, så säger de om sig själva, Heraldry international. Och det ligger en hel del i det.  

Healds international har många framträdande heraldiska konstnärer som medlemmar, som Neil Bromley, Clare McCrory och Andrew Stewart Jamieson.

Det finns en hel del vackra bilder här så besök den gärna. Är du (aspirerande) heraldisk konstnär tycker jag även att du ska bli medlem.

 

Vapensköld

Så blev jag medlem i IAAH

My own Membership Certificate of international association of amatuer heralds
Mitt eget medlemskort för medlemskap i International association of amateur heralds.

IAAH – International Association of Amateur Heralds. En sällskap för heraldiker som nu fått sin 441 medlem. Undertecknad.

Jag blev medlem igår och fick ett fint diplom för att hänga på väggen. Funderar på det. Vet inte riktigt nyttan med det, men lite kul är det. Kanske något som Svenska Heraldiska Föreningen också ska ge sig på.

Riktigt vad jag kan ge IAAH vet jag inte heller, men det skadar inte att vara med och lära sig mer om heraldik.

Vem vet, jag kanske ska satsa på att komma in i den styrelsen med.

Vapensköld

Inte bara svenskar

 

Det finns flera fantastiska heraldiska konstnärer i Sverige men jag måste tipsa om några ännu mer fantastiska konstnärer.

Mina tre favoritkonstnärer idag är tyvärr inte svenskar eller ens skandinaver. Det är istället två britter och en italienare

Andrew Steward Jamieson

Neil Bromly

Marco Foloppi

Vapensköld

Knallen i heraldiken

Coat of arms of the University of Borås (Högskolan i Borås).
Coat of arms of the University of Borås (Högskolan i Borås).

 

Kan människor vara med i heraldiska vapen?
Klart att de kan, men det kan vara svårt att beskriva dem. Därför brukar man numera föreslå att inte använda människor i nya vapen.

Det är svårt att beskriva en människa eftersom heraldiken ska tåla att stiliseras. Så vad skiljer en modern hipsters ansikte från en renässnasädlings, sett ur en 1700-talsmänniskans perspektiv?
Inget.

Och hur definieras utseentet på en gårdfarihandlare, när deras verksamhet varit igång i många hundra år.
Inget där heller.

Alltså måste man använda attribut. En figur som dykt upp på sistone är den västgötske gårdfarihandlaren, knallen.

Vapen för familjen Claesson från Borås.
Vapen för familjen Claesson från Borås.

 

Knallen finns nu i vapnet för Högskolan i Borås och i familjen Claéssons vapensköld. Han finns dessutom i hjälmprydnaden för familjen Werner, nämnd av Arvid Berghman redan 1949.

De attribut som återkommer är fässingen (en tygsäck för att förvara varor), en alnstav för att mäta tyget, och en speciell hatt med breda brätten av 1600-talssnitt. Detta för att det finns en gammal bild som visar just en sån knalle. Klockan är också ett föremål som förknippas med knallarna medan vågen faktiskt inte alls har att göra med deras verksamhet. Vågen hos Claéssons har istället en innebörd som refererar till deras yrkesverksamet.

Arms of the city of Borås.
Arms of the city of Borås.

Knallens ullsaxar

Ullsaxen som finns hos både Claéssons och högskolan samt i Borås stadsvapen har mycket att göra med knallarna men inget att göra med textilindustrin. De syftar istället på den smidesindustri som fanns i Sjuhärad förr och som jämte träsnideri var knallarnas ursprungliga varor. Textilen kom först på allvar på 1700-talet och kom att dominera totalt under 1800-talet. Då hade knallarna varit ett skattetekniskt problem i flera hundra år.

Vapensköld

Släktnamn och heraldik

Svensk Genealogisk Tidskrift 2015:2 damp ner i brevlådan nu i veckan.  Spännande som vanligt. 

Denna gång finns det en mycket bra artikel om släktnamn av Per-Axel Wiktorsson. Det är lite för mycket att gå in på i detalj, men några saker är värda att tänka på.

Släktnamn är mycket ovanligt, och de som var först var borgare. Många tyska, andra svenska som tog tyskklingande namn. Några frälsesläkter har också namn. Vanligen har de börjat som tillnamn men utvecklats till släktnamn, som Sture.

Före kriget 1361-63 fanns det inga släktnamn i Svealand, så det bruket kom med kung Albrekt och hans män.

Före 1420 finns inget känt namn som anger var personen kommer ifrån. Det finns dock en som heter Romare, men det tros snarare visa att han besökt staden Rom än att han kommer från någon svensk ort med det namnet.

Det finns inte en enda känd frälsekvinna från hela medeltiden som har använt ett släktnamn. Däremot finns det exempel på släktnamn som ärvts via kvinnan, ex Stenbock.

Namn och vapensköld

Med dessa enkla noteringar tycker jag att man kan avfärda varje påstående  om att vapensköld har något med släktnamn att göra. Trots allt, bruket av vapensköldar har funnits i 400 år innan adeln på allvar börjar använda släktnamn, än längre innan vi vanliga tog till fasta släktnamn. Det gjordes för övrigt slutgiltigt först 1901, med den nya namnlagen.

Vapensköld

Symboler för högskolor och universitet

Coat of arms of the University of Borås (Högskolan i Borås).
Coat of arms of the University of Borås (Högskolan i Borås).

Vad använder universiteten för symboler och varför?

Jag har funderat lite på frågan med anledning av att Borås högskola i min hemstad har ett vapen. Nu var inte Borås högskola min plats för högre studier, jag gick på Göteborgs universitet (ingen värdering i det, jag läste bara kurser som inte fanns i Borås). Därför kan jag utan att känna mig partisk säga att Borås högskola har Sveriges bästa märke för skolor inom högre studier.

Coat of arms of the University of Skövde (Högskolan i Skövde).
Coat of arms of the University of Skövde (Högskolan i Skövde).

Nya universitet har heraldiska vapen

Heraldiska vapen för lärosäten är något helt nytt i Sverige. Det finns egentligen bara två (Borås och Skövde) samt ett lite halvt (Umeå) bland de högre lärosätena. Och alla är tillkomna de senaste tjugo åren. Intressant nog för nya universitet/högskolor, de som saknar längre traditioner (vilket, måste jag säga, är fullständigt irrelevant för ett universitet men kan vara en kul grej)

Coat of arms of Mitt-University of Umeå.
Coat of arms of Mitt-University of Umeå.

 

Coat of arms of University of Lund.
Coat of arms of University of Lund.

Gamla lärosäten har sigill

De gamla, eller de som verkligen vill verka gamla (=Göteborgs universitet) har istället sigillbilder inom eller utan en ram. Det beror på att man vid tiden för deras tillblivelse, och med det menar jag att de blev riktiga universitet, inte någon form av högskoleförberedande institut såg sigill som betydligt ”fräckare” och ”modernare” än medeltida vapensköldar. Därför använder Lund en bild som tillkom på 1600-talet och detsamma gäller Uppsala.

Coat of arms of the University of Göteborg.
Coat of arms of the University of Göteborg.

Coat of arms of KTH Royal Institute of Technology, Stockholm.
Coat of arms of KTH Royal Institute of Technology, Stockholm.

Coat of arms of the University of Chalmers (Chalmers tekniska högskola)
Coat of arms of the University of Chalmers (Chalmers tekniska högskola)

Även tekniska universitet som KTH och Chalmers har sigillbilder, men gärna inom en lagerkrans som var en nyhet när dessa institut ville utveckla sitt varumärke.

Vapensköld

Bargello-museet i Florens

Jesper outside the Bargello in Florens 2015
Jesper utanför Bargello i Florens 2015. Foto: Michaela Mutka-Wasling.

Är du minsta intresserad av heraldik – besök Italien.
I vintras hade jag nöjet att besöka Florens. Och vilket nöje det var.

Vi skandinaver är bra på engelska och det är bra. Nackdelen är att vi blir lite för fixerade vid det land vars språk vi kan, men missar alla andra.

Italienska Florens är fyllt av heraldik från mitten av 1300-talet till mitten av 1500-talet. Sköldarna ses på nästan alla gamla hus. Mest är det Medicis vapen (under en tid var visst var fjärde florentinare i deras tjänst) men även andra köpmän sköldar och skrå-vapen finns i riklig mängd. Därefter planar det ut.

Trots denna prakt var det något helt annat som fångade mig – Bargello museet.

Här fylldes alla väggar på gården och i huset av de vapen som förts av ”polischeferna” i staden (Captaini del popolo, Podestà, Giudici di Rosta).

Dessa sköldar visar mer än något annat vilken social betydelse ett heraldiskt vapen hade vid denna tid och att detta inte var något man snålade in på. Fast man ser att Florens med tiden tappar i ekonomisk prakt, för 1500-talets sköldar är enklare (=billigare) i sitt utförande än de som gjordes 100 år tidigare.

Det kommer en artikel i Vapenbilden till vintern. Bli medlem i SHF och läs artikeln när du får tidningen.