Kategoriarkiv: Svenska Heraldiska Föreningen

Svenska Heraldiska Föreningen

Jag (Vi) har vunnit ett pris

 

”… 20 000 kr för dess publicistiska gärning inom heraldikens område genom tidningen Vapenbilden, föreningens hemsida och bokutgivning samt för dess arbete att sprida kunskap om heraldik i media och genom föreningens olika heraldiska projekt, vapenrullor och databaser.”

Nej, det är såklart inte bara jag som har fått ett pris. Det är hela Svenska Heraldiska Föreningen som fått denna utmärkelsen för det arbete vi har gjort tillsammans sedan 1976.

Motiveringen lyder:
”Götiska Förbundet tilldelar Svenska Heraldiska Föreningen 20 000 kr för dess publicistiska gärning inom heraldikens område genom tidningen Vapenbilden, föreningens hemsida och bokutgivning samt för dess arbete att sprida kunskap om heraldik i media och genom föreningens olika heraldiska projekt, vapenrullor och databaser.”

Och det är klart, som redaktör för såväl Vapenbilden, Hemsidan och skriftserien samt den som gjorde vår första version av databas en Källan så känner jag mig lite extra hedrad.
Men allt detta arbete är i alla detaljer ett lagarbete där redaktionens arbete kräver stöd av alla våra medlemmar.  Så grattis till oss allihop.

Den största äran för att sprida heraldik i media tillfaller dock våra ordföranden och framför allt herrarna Stefan Bede och Carl-Axel Rydholm.

Svenska Heraldiska Föreningen

Heraldiker på Kinnekulle

Heraldiker på Kinnekulle, en tidningsartikel från 1995.

Heraldiker från förr, de kunde de med. 
Här ett minne från en heraldisk utflykt 1995.

En gammal artikel väcker minnen till liv. Den här utflykten var en av mina första aktiviteter tillsammans med andra medlemmar i Svenska heraldiska föreningen. Det var på den tiden vi hade lite drygt 100 medlemmar och en heraldisk utflykt per år plus årsmöte så det fanns inte så många tillfällen att mötas. Vapenbilden kom dessutom bara ut två gånger per år och det är fortfarande två år fram till dess att jag skapar föreningens första hemsida.

Ändå var vi ungefär lika många på våra utflykter då som vi är idag. Varför kan man fundera på och det är kanske också något som vi heraldiker ska fundera lite mer på.

Tidningsartiklar ger genomslag

Men en orsak kan vara den här typen av artiklar. Trots att den är anonym vet jag att dess författare är Carl-Axel Rydholm (han står längst ut till vänster med en kamera om halsen) och fotot är taget av hans vän och vapendragare, Alf Djerf. Små artiklar som dessa i lokalpressen i Skaraborg gjorde att många lärde känna vår verksamhet och visste vilka vi var. Visserligen var vi inte med så ofta som i dagens sociala medier men vi nådde å andra sidan ut till mångdubbelt fler. Det avspeglade sig också i medlemsstatistiken där folk i och kring Grästorp och Lidköping var lika många som skåningar och östgötar. Då är det inte så konstigt att en hel del dyker upp på utflykter och årsmöten.

Att utflykterna sedan arrangerades väl av Ingemar Apelstig och guidades föredömligt av den ständige ciceronen Perolow Jonsson-Falck gjorde inte saken sämre.

Tack, Kenneth Wulcan, för att du hittade den här härliga gamla artikeln.

Och just det – om du inte hittar mig så är jag ynglingen i svart längst bak.

Svenska Heraldiska Föreningen

Heraldik på Youtube

Heraldik på film är vi inte bortskämda med. Speciellt inte på svenska. Därför vill jag lyfta fram några filmer från Youtube. 

Man skulle kanske önska att Svenska Heraldiska Föreningen skulle göra en film, men dit har vi ännu inte kommit. Därför är det roligt att se att Lollo Berge har använt sig av vår förenings material för att göra en introduktionsfilm.
Filmen hittar du här.

Det är en charmig liten film som undviker alla fallgropar och är just så introducerande som man önskar som nybörjare.

Ulf Svensson heter en slöjdlärare som går in på det praktiska och visar hur du kan göra en enkel sköld i trä utan att behöva vara expert på träsnideri. Även det en lagom enkel film.
Filmen hittar du här.

Det är visserligen lite småfel här och var i det teoretiska, men inte värre än i många andra källor så det är en bra start.

Biskopens film

Mest givande är ändå biskop Fredrik Modéus film om sitt valspråk och sin film. Jag gillar verkligen hur han pedagogiskt förklarar sitt vapen och vad det symboliserar (börjar 3.57 in i filmen). Det inspirerar mig till att göra en liknande film. Vi får se om det kommer en inom kort.
Filmen hittar du här.

Visst finns det fler filmer om heraldik på svenska men inte så många och inte så givande för allmänheten. Men sök gärna och tipsa som filmer som är värda att lyfta fram.

Svenska Heraldiska Föreningen

Förtroendet finns tydligen kvar

Stefan Bede vis Heraldiska föreningens årsmöte 2018

För 25 gången omvald till Svenska Heraldiska Föreningens styrelse, det får jag vara lite stolt över. Och detta hände nu den 3 mars i Lund.

Det kommer en längre text om årsmötet sett från andra mer opartiska ögon på föreningens hemsida heraldik.se inom kort.
Och eftersom jag vet det kostar jag på mig att vara lite ego i det här inlägget.

Det blir alltså det 26 året i styrelsen för mig och för min gamle vän och vapendragare Stefan Bede. Vem hade trott det när vi ”småpojkar” valdes in på Scandic i Borås 1993? Då var vi dessutom knappt 25 år och faktiskt bland de yngsta som någonsin valts in i en heraldisk styrelse så antingen var vi underbarn eller så var de desperata i sitt sökande efter nya förmågor.

Därför fick jag ingen medalj i år

Den som följer den heraldiska medaljvärlden kommer inom kort att notera att Stefan Bede fick Pro Patrias medalj, vilket inte jag erhöll. Skälet till det är inte så dramatiskt. Medaljen i fråga har en inlösensavgift och eftersom jag inte har något intresse av medaljer har jag heller inget intresse av att betala en lösenavgift. Men jag har självklart inget emot om andra både betalar och bär medaljer när de så behagar.
Istället fick jag en blombukett och det räckte gott. Och visst, jag fick förtjänstmedaljen förra året så jag har redan en och annan medaljutmärkelse i min garderob. Ointresse är inte detsamma som rabiat motstånd.

Stort grattis till Stefan som premierades på detta sätt efter 25 år i styrelsen.

Och ett stort grattis till Elias Sonnek och Maria Byquist som valdes in i vår styrelse. Jag är säker på att ni kommer att tillföra mycket och skaka liv i oss gamlingar.

Svenska Heraldiska Föreningen

Monogram och namnchiffer

Gustafschölds vapensköld med ett monogram

Får man ha bokstäver i ett vapen?
Självklart inte. 
Men ändå förekommer det, och oftast är det kungarna som ligger bakom.

I kommande nummer av vapenbilden, nr 113, går Tomas Bragesjö djupare i frågan och tar fram de adelsvapen som har ett kungligt namnchiffer. Det visar sig – kan jag avslöja – att nästan alla har tillkommit precis när heraldiken började tappa status och ersättas av monogram i allt från grindars utsmyckning, sigill och brevpapper.

Ett av de mest kända är den adliga ätten Gustafschöld, vars vapen ses här ovan och som skapades av Gustav III personligen. Bara en sån sak! Men det finns många fler.

Häroldsbilder som ser ut som bokstäver

Bokstäver skarnet förekomma i några vapen, inte ens de som kungen själv har gjort. Det är bara dålig heraldik, även om det kan vara en bra historia.
Men allt som ser ut som bokstäver är inte bokstäver. Man kan leka med häroldsbilder så att det ger illusionen av en bokstav utan att vara det. En stolpe är ju ett ”I” och en av s-kuror bildad ginbalk blir ett ”S”. Vapnet här ovan är för Svenska släktkalendern och skapat av den heraldiske konstnären Magnus Bäckmark.

Så våga lek men lek inte med bokstäver och tecken utan använd de möjligheter som heraldiken ger.

Och läs kommande nummer om monogramvapen i Vapenbilden.

Svenska Heraldiska Föreningen

Grattis Värmland – till ert heraldiska sällskap

Ack Värmeland du sköna, så härligt att se att ni också har ett heraldiskt sällskap. Visserligen tillsammans med Närke och Dalsland, men ändå. Det kommer att blir bra det där.

Mina gamla vänner Fredrik Höglund och Martin Asker har tillsammans med Freï von Fräähsen zu Lorenzburg äntligen gjort slag i saken och bildat ett heraldiskt sällskap.

Visserligen kan jag bli lite förskräckt över verksamhetsområdet. Min erfarenhet är att det är svårt nog att nå utanför Göteborg respektive Borås respektive Lund, men det är absolut värt ett försök. Bättre den sträng som brast ….

Ett ädelt syfte

Sällskapets syfte är att verka i norra Götaland, om uttrycket tillåts, och att samarbeta nära med Skandinaviska Heraldiska Sällskapet. Nu saknar jag visserligen samarbetet med Svenska Heraldiska Föreningen, men det kommer väl det också.

  • Värmländska Heraldiska Sällskapet ska främja intresset för och studier av samt sprida kunskap om heraldik och närbesläktade ämnen.
  • Sällskapet har sitt säte i Karlstad och ska ha Värmland, Dalsland och Närke som verksamhetsfält.
  • Sällskapet ska ansöka om att bli en lokalavdelning till Skandinaviska Heraldiska Sällskapet (Societas Heraldica Scandinavica) och planerar att ha sin första större sammankomst i Karlstad under våren 2018.

Och här är styrelsen

  • Fredrik Höglund, ordförande
  • Freï von Fräähsen zu Lorenzburg, sekreterare
  • Martin C E Asker, kassör

Till sist vill jag välkomna dig som har anknytning till detta område att bli medlem. Kontakta gärna fredrik@heraldik.se för att få veta mer.

Stiftelsedag

Denna förening grundades den 28 december 2017

Svenska Heraldiska Föreningen

Vi måste bli bättre på att nå ut

För att nå ut med heraldiken måste vi bli bättre på att visa upp vad vi gör. Filmandet, fotandet och skrivandet behöver utvecklas för att du som intresserad ska kunna ta del av det som händer.

Arrangemanget Dödens heraldik ägde rum idag på Riddarhuset i Stockholm. Flera spännande föreläsningar gavs (tror jag, för jag själv renoverade ett badrum i Borås) men inte mycket syns utåt.

Jo, ett föredrag av Magnus Bäckmark filmades av släktforskarförbundet med Magnus goda minne, men inte resten. Och det är lite synd för nu var det endast en handfull personer som kunde ta del av den kunskap som förmedlades.

Visserligen kommer vi i Svenska Heraldiska Föreningen att skriva om arrangemanget i nästa nummer av Vapenbilden och ha med något om det på hemsidan. Vi hoppas även kunna förmå några föredragshållare att skriva en kort artikel om sitt ämne för oss.

Nu vet jag att våra utsända faktiskt försökte få till filmning av alla föredrag så det är inte där det brister. Snarare i vårt mod att stå framför kameran. Och visst är det lite pirrigare att veta att det du säger kommer att finnas kvar för evigt än att bara prata för stunden.

Filmades i Göteborg

Vi filmade faktiskt våra tre föredrag på årsmötet i Göteborg i våras. Jag har visserligen inte sett dem men utgår från att mitt är ett rätt uselt framträdande. Men det bjuder jag på och för säkerhets skull får jag väl skriva en artikel om mitt ämne så den som ser filmen förstår vad det hela handlar om.

Vi kommer också att filma konstnärsseminariet i Stockholm den 18 november. Även det blir väl ett mindre välsedd framträdande av mig men det får ni stå ut med. Eller rättare sagt – det bjuder jag på. För i slutändan handlar det om att du som inte är där får lära dig något om heraldik som du kommer att ha stor glädje av framöver. Och eftersom vi alla jobbar mer eller mindre ideellt så är det inte heller någon som förlorar något föreläsningsarvode. Snarare tvärtom, skulle jag tro.

Så fram för mer heraldik på film på sociala medier. Det är bra för oss alla som är intresserade av detta ämne.

Svenska Heraldiska Föreningen

Vapenbilden nr 111 ute nu

Omslaget till Vapenbilden nr 111, 2017

Så har den kommit till medlemmarna, Vapenbilden nummer 111. Ännu ett fantastiskt nummer av Sveriges bästa heraldiker och jag.

Denna gång hade Svenska Vapenkollegiet en extra stor inlaga om hela 12 sidor. Det var 30 nya släktvapen som skulle ut på slutgiltig granskning.

Hitintills har Svenska vapenkollegiet granskat och låtit nära 400 vapen presenteras för övriga heraldiker. Fram till nu har inte ett enda förslag till justering inkommit som kollegiet har känt behöver beaktas. Det betyder i klartext att alla vapen har klarat inspektionen och de få inlägg om kritik mer rör smak än vapnens giltighet. Det om något är ett gott betyg för verksamheten.

Knut långe än en gång

Den mest djupgående artikeln är Mats Perssons djupdykning i Knut Långes vapen. Under året har just detta vapen granskats mer än något annat och jag vågar påstå att det vi nu vet är det vi kan få veta i är det som går att veta med de fynd vi har idag och de forskningsmetoder som finns att tillgå.

Resultatet då? Det kan ni läsa om i Vapenbilden eller, i en förkortad version, på hemsidan heraldik.se i sinom tid.

Heraldiken i SCA

Anna Troy har skrivit en artikel om heraldiken inom föreningen SCA. Deras verksamhet är allt för bortglömd av andra heraldiker, men på många sätt upprätthåller de en heraldisk tradition som andra heraldiker inte förmår.

Vapenbilden kan du endast få på ett enda sätt – genom att bli medlem i Svenska Heraldiska Föreningen. På heraldik.se kan du läsa mer.

Och till sist – ett stort tack till mina medhjälpare i Vapenbildens redaktion: Elias Sonnek, Marcus Karlsson, Pontus Rosenqvist och Stefan Bede samt Lennart Wasling.

Nationalism, Svenska Heraldiska Föreningen

Var svenska flaggan bara för marinen?

Bild på ett uppslag i tidningen Vapenbilden som visar svenska flaggor
Tomas Bragesjö skriver om Svenska flaggan i Vapenbilden #110

Svenska flaggans dag tag, så vad passar bättre än lite flaggfunderingar.

I det senaste numret av Vapenbilden (nr 110) gör Tomas Bragesjö en studie i svenska flaggans bruk i svenska adelsvapen. Det visar sig att den förekommer rätt ofta från 1600-talet fram till 1800-talets slut. Vilket inte var helt oväntat.

Däremot var det oväntat att den endast förekommer i adelsvapen för personer som adlats till följd av sina tjänster gentemot Sverige i marin verksamhet. Nästan alla har varit officerare inom örlogsflottan. Några har verkat inom handelsflottan och en verksam på flottbasen i Karlskrona.

Ingen har varit verksam som ämbetsman inom annan förvaltning, inom handel eller manufaktur eller som officerare inom hären. Inte en enda under 250 år.

Jag tror att Tomas är något på spåren och ser fram emot en mer fullödig genomgång för jag har förstått att han inte är riktigt klar än.

Hur som helst är det rätt sensationellt och visar, tycker jag, att hans tes att svenska flaggan i sin blå-med-gult-kors-version inte är rikets flagga förrän tidigast från 1800-talets andra hälft. Det stämmer också väl med den reaktion som kung Oscar II fick 1872 då han för första gången lät hissa den svenska  fanan på Stockholms slott. Han hissade den tretungade eftersom den andra då bara användes av handelsflottan.

 

Svenska Heraldiska Föreningen

Vapenbilden nr 110 – spoilervarning

Utdrag ur Vapenbilden nr 110, mer specifikt en artikel av Tomas Bragesjö.

Nu är den på gång, Vapenbilden nr 110. Idag gick den till tryck. Och här är med ”ledare” som jag skrev till den.

Ännu ett nummer av Vapenbilden fylld med ett spritt heraldiskt material.

Huvudartikeln denna gång är Tomas Bragesjös genomgång av den svenska flaggan i framför allt adliga vapen. När började de, vem har dem och varför? Det visar sig att förvånansvärt många har anknytning till sjöfart. Det är uppenbart att den svenska flaggan i dessa vapen inte förknippas med Sverige som land utan med svensk sjöfart och marina stridskrafter. Tomas Bragesjö säger själv att hans artikel endast är en första genomgång så känner du till fler vapen är du välkommen att komplettera i en kommande artikel.

I två artiklar tar vi upp teoretisk heraldik. Den ena på en enklare nivå för nybörjaren (om hjälmprydnader) och den andra för mer insatta (om häroldbildernas terminologi). Just denna blandning tror vi ger både introduktion till ämnet och en fördjupning.

Nära dessa ligger även Marcus Karlssons artikel om hur han resonerade när han skapade ett nytt släktvapen. Den här typen av artiklar ser vi gärna mer av. Kanske har du någon idé.

Och så har vi Mats Perssons artikel om Tyresö slott, som i sista stund lyftes ut ur förra numret men tyvärr då fanns kvar i redaktionsspalten Vi hoppas att ni också är nöjda med innehållet och nästa nummer kommer i september.