Jag vill tipsa om Världens Historias mycket tydliga, mycket direkta och mycket vederhäftiga argument mot förintelseförnekarna.
Tema: Lögnerna om Förintelsen lever
Kategoriarkiv: Historia
Dödens teater – kungliga begravningar från Gustav Vasa till Gustaf V
Utställning
Se utställningen Dödens teater på Livrustkammaren. Den pågår fram till 6 juni 2016 och innehåller mycket heraldiskt.
Den 13 mars 2015 öppnade så Livrustkammarens nya utställning Dödens teater. Kungliga begravningar från Gustav Vasa till Gustaf V.
Det är en utställning som på ett snyggt sätt visar hur kungliga begravningar har sett ut sedan vasatid fram till idag och var inspirationen är hämtad.
Eftersom det privata och det offentliga då gick hand i hand var en kunglig begravning en angelägenhet för hela riket. Det var själva definitionen av det rike monarken härskat över och det rike som arvtagaren tog i besittning. Därför blir dess ceremonier påkostade skådespel som krävde en stor publik.
Är man intresserad av hur makthavare har bedrivit politisk propaganda genom århundraden är det här en intressant utställning.
Jag recenserar boken som Lena Rangström skrivit till utställningen i kommande nummer av Vapenbilden, dvs #103:2015.
Massakern vid muren – slaget om Gotland 1361
Historiska museets senaste stora utställning heter Massakern vid muren – slaget om Gotland 1361. Den öppnade 22 mars och kommer att pågå länge än. Här visas världsunika fynd berättas historien om hur 1 800 gotländska bönder dog i en brutal strid mot danska soldater. Möt dem som var med i slaget den 27 juli 1361.
När Gotland i juli 1361 invaderas av danske kung Valdemar Atterdags soldater griper gotländska bönder till vapen för att försvara ön. Slutstriden står vid Visby ringmur. Ungefär 1800 personer dör i slaget, varav de flesta gotlänningar. De begravs i massgravar, som grävs ut av arkologer i början av 1900-talet. Fynden, tusentals rustningsdelar och skelett, finns på Historiska museet.
För en heraldiker är det en intressant period eftersom slaget sker mitt under heraldikens absoluta peak.
I Massakern vid muren visas valda delar av de mer än 650 år gamla rustningarna som harnesk och ringbrynjor. Här finns också rekonstruktioner av bland annat en ringbrynjehuva, två olika hjälmar och ett par stridshandskar. Däremot inget heraldiskt. Det är i sig lite underligt för om man begraver över tusen personer i en massgrav och inte bryr sig om att ta av dem rustningar och vapen, varför finns det då inga bevarade sigillstampar? De kan förstås ha rostat bort men det är ändå värt att fundera kring för här kunde det ha funnits en fantastisk källa till vardagsheraldik 1361.
Utställningen är producerad i samarbete med Gotlands Museum, Uppsala universitet Campus Gotland, Malmö högskola, Lunds universitet och Karolinska Institutet. Den kommer att visas i cirka tio år.
När Västergötland blev kristet
Utgrävningarna i Varnhem bekräftar sagorna. Västgötarna var kristna – till stor del – redan kring år 1000.
Sommarens utgrävning i Varnhem har gett forskarna fler bevis på att det fanns en utbredd kristen kultur redan omkring 1000 i Västergötland.
Fler bevis för tidigt religionsskifte i Västergötland | Nättidningen Svensk Historia
Nu tycker jag inte att det är speciellt konstigt eftersom kung Olof Skötkonung lät döpa sig i Husaby strax efter millennieskiftet.
Utgrävningarna i Varnhem koncentrerar sig på tiden innan munkarna kom och är därför extra intressant. Både för dess innehåll men också för att munkarna gärna valde klosterplats lite vid sidan om allfarvägarna.
Men hur som helst – det är kul att forskningen fortsätter att fördjupa kunskapen om äldre tider.
Läs artikeln Fler bevis för tidigt religionsskifte i Västergötland
Ludvig bar inte vapen
Kung Ludvig VII (kung 1137-1180) regerade Frankrike under heraldikens födelse. Ändå tycks han inte ha fört ett vapen.
Ludvig VII var alltså kung av Frankerna* under 1100-talets mitt. Han föddes 1120 och blev kung 1137 och regerade sedan i 43 år.
Jag nämner honom därför att han trots närvaro i andra korståget, trots att han är kung under mycket lång tid och trots sin maktposition inte tycka ha haft ett heraldiskt vapen.
Det bör därmed kunna sägas att heraldiken ännu kring 1180 endast är något för de normandiska områdena med grannar, och med visst inflytande i de västtyska grevskapen.
* Kung av Frankrike var en titel som började användas först efter slaget vid Bouvines 1214.
Amatörhistorikerns triumf
Grattis, Bengt Wadbring, till Tengelandstipendiet 2015.
Bengt Wadbring är en sann folkbildare. I mer än tio år har han publicerat texter om historia på sin hemsida ”Bengas historier”. Det är en fantastiskkälla till kunskap samtidigt som han är ödmjuk, och han skriver själv:
”Sajten omfattar drygt 600 sidor och 3.000 bilder. Att alla uppgifter är helt korrekta kan jag inte garantera, men allt är skrivet med bästa välvilja.”
Hur jag önskar att fler kunde skriva under sina verk med samma sköna inställning.
Vapensköldar överallt
Wadbring ska ha en extra eloge för att han överallt har med vapensköldar och betonar heraldiken.
Karta över indianernas land
Om inte européerna kommit till Nordamerika, hur hade det då sett ut.
Aron Carapella har gjort kartan som syns här ovanför. Jag har ingen kunskap kring ämnet och kan inte bedöma dess trovärdighet, men jag uppskattar initiativet.
Vi tar alldeles för ofta för givet att det vi ser omkring oss nu alltid funnits där. Så är det såklart inte. Därför är den här kartan viktig. Den visar med all tydlighet att det fanns ett Nordamerika före USA och Kanada och därmed visar det att 1) Världen förändras ständigt 2) alla européer och asiater och latinos och afrikaner i USA är invandrare.
Men har det någon betydelse idag vem som förr kom från vart?
Läs artikeln om kartan och glöm inte att läsa kommentarerna.
Bok om Gotlands romanska stenskulpturer
Äntligen har det gjorts en avhandling om Gotlands stenskulpturer från romansk tid, med fokus på motiven.
Jag håller med författaren, nyblivne fil dr Evert Lindkvist, att det görs för lite studier av motiven i medeltida konst, vare sig det gäller stenskulpturer, dopfuntar, altartavlor eller något annat.
Mer fokus har lagts på de som gjorde konsten.
Men nu har Lindkvist fyllt en lucka genom sin avhandling ”Gotlands romanska stenskulpturer”.
Låna den. Läs den. Fundera kring proto-heraldiken.
Gå inte på vapenlikhetsfällan
Boktips
Pinfärsk nyhet, hämtad från Societas Heraldica Scandinavica, www.heraldik.org.
”Svenska Genealogiska Samfundet ger ut Svensk Genealogisk Tidskrift, vars aktuella nummer SGT 2015:1 kommer att innehålla en hel del intressant om heraldik. Numret heter Vapenlikhetsfällan och är skrivet av historikern Kaj Janzon. Vapenlikhetsfällan, som beskrivs som en bok snarare än som ett tidskriftsnummer, innehåller tre avdelningar:
– ett kapitel om sigillvapen och vapenbruk under medeltiden
– ett kapitel om metodproblem bakom Jan Ranekes Svenska Medeltidsvapen
– kompletteringar och rättelser till Svenska Medeltidsvapen.
Boken utges med bidrag från Kungliga Patriotiska Sällskapet, Riddarhuset och Riksarkivet.
Svenska Genealogiska Samfundet har för närvarande ett erbjudande på boken (samma pris som på Släktforskardagarna i Nyköping 28-30 augusti) till 225 SEK + porto. Alternativt kan man för 200 SEK bli medlem i Svenska Genealogiska Samfundet för år 2015 och få både boken och kommande nummer SGT 2015:2 som är under produktion.
Kontaktuppgifter: kassor@genealogiska-samfundet.se eller www.genealogiska-samfundet.se.
Ståtliga invigningar i Vasatid
Boktips
Malin Grundberg doktorerade 2005 i historia på sin avhandling ”Ceremoniernas makt. Maktöverföring och genus i Vasatidens kungliga ceremonier”. Idag är hon anställd vid Statens Historiska Museum. Boken ”Stormaktstidens ceremonier” är en populärvariant av avhandlingen och stödjer sig därmed på en av de senaste och mest genomarbetade avhandlingarna i ämnet.
”Stormaktstidens ceremonier” bygger alltså till stor del på Grundbergs avhandling ”Ceremoniernas makt” och det på gott och ont. Bokens styrka är dess rikedom på detaljer och man kan riktigt känna att författaren här med glädje tagit med en hel del av det som lämnats åt sidan i avhandlingen. Jag som läsare får verkligen ta del av det skeende som pågår under respektive ceremoni.
Svagheten är att boken i sin förkortning inte har fått del av det som är populärvetenskapens styrka – förmågan att förena vetenskapens känsla för detaljer med journalistikens färdighet att sätta samma detaljerna i ett större sammanhang. Det gör att jag som läsare känner att det finns så mycket mer kunskap att hämta, men att jag är utelämnad till att själv söka reda på den.
Tur då att det finns en bra litteraturförteckning. För den som söker en introduktion till 1600-talets svenska stormakts offentliga ceremonier är detta en bok som väl fyller läsarens törst. Den som däremot söker en fördjupning och mer är intresserad av varför ceremonierna utformades som de gjorde, bör söka sig till en annan bok – varför inte Malin Grundbergs egen avhandling i ämnet.
Modern på alla vis
Språket i boken är lättfattligt och inte överlastat med fackterminologi. Det gör att man som läsare känner sig hemma redan från första stycket. Däremot känns det ibland lite ängsligt, som om författaren så gärna velat göra texten lättbegriplig att hon inte vågat spetsa sitt språk med ett mer direkt tilltal.
På samma sätt som språket är modernt är dess underliggande värderingsgrund nutida. Malin Grundberg faller inte i fällan att dras med i de pampiga ceremoniernas lockande propaganda utan håller sig på avstånd och betraktar skådespelet. Som läsare får jag ibland samma känsla som jag får av att sitta framför TV:n och lyssna till kommentatorrösterna från en OS-invigning. Så här kan det låta: ”Från själva tornet sköts fyrverkerierna. Bredvid tornet stod en man som skulle föreställa kriget och en kvinna som var freden. Kvinnan hindrade med sin arm mannen genom att stoppa hans svärd i luften.” [s 84]
Här behövs inga förkunskaper
Inga förkunskaper behövs mer än en allmän bild av hur samhällslivet var uppbyggt under vasatiden. Möjligen gör Grundberg det lite lätt för sig här. Som läsare utan djupare kunskaper blir det därför svårt att förstå varför de valde att göra så storslagna ceremonier. Lite mer om tidens vilja i att investera socialt för att vinna politiska och ekonomiska fördelar skulle inte ha skadat.
Stormaktstidens ceremonier är en modern bok som flitigt använder sig av illustrationer. Ibland nästan för mycket så att jag som läsare har svårt att veta vilket syfte de många bilderna har. Men samtidigt ger de en bra illustration till den omskrivna tiden.
Malin Grundberg
Stormaktstidens ceremonier
Utgivningsår: 2006
Förlag: Historiska media
ISBN: 91-85377-07-4