Skotska Lord Lyon har utnämnt tre nya persevanter (pursivant of arms).
Det är herrarna Liam Develin, George Way och John Stirling som utnämnts till persevanter (underhärolder) vid Lord Lyon. Liam ersätter R John Malden som nu går i pension.
De andra två ersätter ingen utan utses för en period av fem år. Alla tre svärs in vid ett öppet möte i februari 2016.
Deras titlar är:
Liam Devlin, Unicorn Pursuivant of Arms
George Way of Plean, Falkland Pursuivant of Arms Extraordinary John Stirling, Linlithgow Pursuivant of Arms Extraordinary
Se på denna förlaga till en mynt från 1743. Det är en kopia av Magnus ladulås sigill från 1280-talet med folkungavapnet omgärdat av tre kronor. Förutom den kungliga kronan ovanpå. Nu har tiden gått men det vore roligt att få veta om det var meningen eller om det bara var en slump.
Favorit i repris eftersom jag bara den här veckan har fått flera brev på temat göra sin egen vapensköld.
Jag har skrivit en längre text om vad man ska tänka på när man komponerar ett eget vapen. Det viktigaste kan kokas ner till några få råd.
Håll det enkelt, väldigt enkelt.
Tyck om ditt motiv.
Tänk bild och inte symbolik. Du vet ändå vad bilden symboliserar för dig så du behöver inte förtydliga det. Tänk på dina efterkommande som också kommer att ha vapnet.
Skövde gör ny heraldisk logotyp i heraldisk stil, men det är inte ett heraldiskt vapen.
Det hela skulle kunna vara ett heraldiskt vapen, men en fråga till kommunikatörerna i kommunen ger svaret att detta är en bild som är fast till sin form och inte heller ska ersätta kommunvapnet, bara komplettera detsamma. Det är en logotyp som endast ska användas i den grafiska kommunikationen, som visas av det kloka svaret från Eva Sandsjö Liljedahl.
Twitterinlägg från den 12 november 2015
Skövdes vapen och sankta Elin (Helena)
Skövde kommunvapen med sankta Elin.
Skövdes vapensköld visar sankta Elin (Helena), en av medeltidens främsta helgon inom det dåvarande svenska riket. Med reformationen kom hon att fasas ut ur svenskt kyrkoliv men i heraldiken fick hon leva kvar i Skövdes stadsvapen.
Som vapensköld är motivet knappast unikt. Snarare tvärtom och det bygger mer på ett sigill än på ett vapensköldstänk. Därför var förnyelsen 1917 en heraldisk befrielse, och hade de då tänkt som vi gör idag så hade det kanske blivit ett vapen som ser ut som dagens logotyp. Man kan även jämföra med Stockholm stads Sankt Erik, som visar ett huvud på precis samma sätt. Som heraldiker kan jag därför inte förfasa mig.
Skövde kommunvapen med sankta Elin, gällde fram till 1917
I det äldre kommunvapnet, som gällde fram till 1917, ser man Elins avhuggna finger, en kyrkobåge och en sköld med ett hjärta (som alltså inte är hennes helgonattribut). Det är härifrån hjärtat kommer som nu återigen finns i stadens logotyp.
Det svenska skeppet Morgonstjernan sänks av Holländare vid slaget i Öresund 1658.
Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.
På 1600-talet infördes den svenska flaggan med ett gult kors. Den tar över från den randiga flaggan under 1620-talet.
Detalj av svenska skeppet Morgonstjernan, akterflaggan.
1658 sattes en vit ruta med lilla riksvapnets tre gyllene kronor i korsmitten. På Willem van der Velde illustration av slaget i Öresund år 1658, där det svenska skeppet Morgonstjernansänks, syns just denna flagga i båtens akter.
För övrigt är det lite intressant att Morgonstjernans vapensköld visar en stjärna med sex uddar. Vid den här tiden var det vanligare med fem samtidigt som ätten Gyllenstierna redan hade en gulblå vapensköld med sjuuddig stjärna.
Detalj av skeppet Morgonstjernan, toppflaggan.
Men notera att i båtens högsta mapp vajar ännu den randiga gulblå flagan från förr. Den flaggan syns inte på Jan Abrahamsz Beerstraten målning av slaget från 1660. Där återfinns den rena tvärskurna korsflaggan som endast tre år senare antas som svensk handelsflagg, men som formellt inte finns år 1660. Kan man då lita på denna målning eller har konstnären låtit sin fantasi flyga fritt? Noteras är att det inte finns några flaggor med tungor på Beerstratens målning så den anser inte jag vara en tillförlitlig källa för något, vilket däremot van der Velde är. Åtminstone tillförlitligare i just detta sammanhang.
Alla har ju hört om den svenska stormaktstiden? Men vem känner till det svenska imperiet?
Att gå utanför trygghetsboxen är ibland riktigt givande, även när det är en så enkel sak som att läsa på Wikipedia.
Svensk historieskrivning om 1600-talet i svensk debatt (inte bland riktiga historiker, väl att märka) brukar gå ut på två saker:
Svenskarna var bara barbariska och dödade massa oskyldiga människor, alternativt lät sin egen befolkning dö (underförstått att detta inte hänt i någon annan tid eller något annat land)
Svenskarnas tid som stormakt var så kort att den är betydelselös.
Nr 2 först. En stormaktstid som räknas från 1611 till 1718 kan knappast räknas som kort. Det är längre än USA har varit stormakt. Att storleken skiljer sig åt är naturlig och här kan man lätt vända på resonemanget och säga att Karl den stores Frankerrik var mindre, levde kortare tid och var militärt svagare än det svenska – men lik förbannat var det ett imperium i sin tid.
Nr 1. Ja, det var en massa dödande och med dagens moraliska kompass var det onödigt mycket lidande. Det håller jag med om och jag vill på intet sätt se ett hyllande av denna period bara för att svenska härar lyckades besegra andra härar.
Det som var intressant med att läsa andra länders wikipedie-artiklar om den svenska stormaktstiden är att de inte kallar Sverige för en ”great power” utan Swedish Empire, Império Sueco (portugisiska/spanska), İsveç İmparatorluğu (turkiska) eller Empire suédois (franska).
Jag kan inte låta bli att tänk att beskrivningen av en tidsperiod och dess betydelse för omvärlden blir radikalt annorlunda om man säger ”stormaktstiden”, ”imperietiden” eller ”kungariket”.
Kalkmålning i Åbo slott visandes den svenska härens fana från 1544/45
Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.
Först ut är en kalkmålning i Åbo slott som dateras till Gustav Vasas tid (se ovan). Tyvärr är min bild svartvit och jag har inte varit på plats, men härens fana är definitivt identisk med den fana som Gustav Vasa lät införa 1544/45 och som vi vet tillverkades 1545.
Målningen lär visa slaget om Viborg där kanoner på allvar användes första gången på Svensk mark, men uniformerna och flaggan är däremot tidstypisk för 1500-talets mitt.
Australiens premiärminister Malcolm Turnbull (lib) avskaffar de riddare och damer som hans företrädare Tony Abbott (lib) införde för några år sedan.
Rojalisten Tony Abbott införde 2014 titlarna Knight (riddare) och Dame (dam) av någon anledning som varken australiensarna eller jag begrep. Hans idé ledde också till att hans eget liberala valde att kicka ut honom. Så kan det gå om man inte är i takt med tiden.
Jag tror att det här är något som många svenska ordensförespråkare borde yta till sig. Det kan verka kul med ordnar men atrt införa dem och sedan börja dela ut dem till vissa medborgare men inte andra är som att balansera på slak lina där en politiker lätt går fel.
För Tony Abbott var det enligt många beslutet att utnämna prins Philip (Elisabeth IIs make) som blev droppen som fick bägaren att rinna över. Jag kan lätt se framför mig att en meritorden till en person som Chris O’Neill kan ge samma kritik här, fast man skulle kunna tro att han som kunglighet vore okontroversiell.
