Etikettarkiv: varumärke

Loggor och heraldik

Är loggor statiska medan heraldik är föränderlig?
Nja, så enkelt är det inte. 
Ibland kan heraldiken vara väldigt fast i sin bild medan loggor kan förändras enligt sin blasonering. Här exemplifierat med två välkända varumärken

Mitt ”korståg” till försvar för både heraldiska vapen och företagens varumärken fortsätter. Denna gång genom en uppvisning av Coca Cola och Pepsi Colas utveckling från deras start på 1800-talet fram till idag. Min poäng är att båda dessa varumärken följer en ”blasonering” och det krävs mycket stora marknadsundersökningar innan en sån blasonering ska överges. Inte något man låter en liten reklambyrå råda över genom tillfälliga infall (ja, jag tittar på er: Uppsala, Jönköping, Sölvesborg, Mölndal och Kalmar)

Tittar man här ser man att dessa två jättebolag i början var lite fladdriga i sin presentation men att de ganska snart hittar en tydlig struktur.

Visserligen skiljer sig loggorna åt från varandra, men de håller sig inom sitt tema. Förutom när de vid enstaka tillfällen gör hopp. Här kan man se  Coca Colas tillfälliga förvirring på 80-talet, som ungefär sammanfaller med Pepsis då aggressiva jämförelsereklam där fler påstods gilla Pepsi än Cola. Vad Cola då gör är att härma Pepsis uttryck.

En annan sak som kan vara värt att notera är att Coca Cola inte alls varit så stark i sitt varumärke som det ofta påstås, men att de ofta återkommit till sitt huvudtema.

Just detta är väldigt likt hur kommuner gärna beter sig med sina heraldiska vapen. Några är väldigt stabila och håller fast vid sitt vapen. Andra låter gärna en reklambyrå få bestämma. Det leder då lätt till ängsliga byten av loggan, gärna följt av något käckt uttryck som ”sätta orten på kartan”, följa med sin tid” eller ”anpassa sig till ny teknik”. Allt såklart trams eftersom det snarare uttrycker brist för känsla för varumärkesbyggande och just modern teknik.

Fundera själv på vilken signal ditt företag sänder ut om du byter motiv och namn och färgkombination. Hur väl bygger du ditt varumärke då?
Visst, ibland behövs det faktiskt, men ofta är det en ovanligt dum idé.

Coca Cola vs Pepsi Cola från 1896/98 till idag. Bild från CNN tee.

PS. Coca Cola spenderar två miljarder dollar per år för att du helt på egen hand ska upptäcka att du tycker att det är världens godaste dryck. Pepsi ”bara” 1,1 miljard. 2011 års marknadsföringsbudget. Källa: Business insider. 

 

 

 

Därför gör kommunerna om sina sköldloggor

Måste en kommun ha ett stadsvapen eller kan det ha en logga? Eller kan det ha både ock? Och i så fall varför?

Visst kan man diskutera om en kommun ska göra om sin kommunlogga eller om den ska vara som den alltid har varit. Nu senast är det Oslo som har diskussionen (där staden enligt min mening gjort ett bra jobb). Tidigare har Borås, Uppsala, Jönköping och Kalmar gjort om sina grafiska profiler där Borås framstår som ett föredöme (här är jag lite partisk, eftersom jag jobbar med kommunikation i just Borås), medan Uppsala är skräckexemplet.

Men bortse ett ögonblick från heraldiken och se till kommunens behov av ett visuellt uttryck. Se till vad som händer i omvärlden i logotyptrenderna. Du kommer då att se att de senaste åren har uppvisat en stark trend mot förenkling just i den stil som kommunerna genomfört, även om det ibland verkar mer som en tursam kopia än att det bygger på en känsla för de nya trenderna (som i just Uppsala-exemplet).

Tursamt nog för mig hittade jag på nätet just det här exemplet som beskriver den nya trenden och hur den påverkar de nya logotyperna. Mer finns att läsa här, av samma person.

Du ser att trenden är tydlig mot att logotyperna blir betydligt enklare än de vart tidigare och skälet är förstås våra mobiler. Det är trots allt genom dem som vi oftast möter ett varumärke.
Sedan kan man fundera på hur relevant det är för en kommun, som inte lever på nätet på samma sätt som ett kommersiellt företag, men det är en annan diskussion.

 

Heraldiken mest föränderlig av alla

Jag vet att många säger att heraldiken minsann är konsekvent och inte ska behöva bry sig om tillfälliga trender. Till dig som tycker så säger jag bara – titta på heraldikens historia. Är det något som utmärker den så är det att den alltid har varit  väldigt snabb på att ta till sig de senaste trenderna. Det är till och med så finurligt att det inte finns någon grafisk form som är så öppen för förändringar som just heraldiken eftersom det är blasoneringen och inte tidigare bilder som avgör hur varje konstnär ska avbilda ett vapen. Ju fler versioner som görs desto snabbare och oftare kommer vapnet att förnyas.

Uppsala goes Linköping

Jourhavande heraldiker

Uppsala nya logga, 2018

Tänka sig. Igår skrev jag om vikten att vara tydlig i sin kommunikation och idag får jag tipset att Uppsala kommun byter logga (vapensköld) och tar Linköpings. Månne är det för att hitta en ny kundgrupp?

Det var med stor munterhet som jag läste Uppsala kommuns pressmeddelande och Uppsala nya tidnings artikel om Uppsalas nya logga. Eller vapensköld, som det ändå är, om än taffligt utfört.*

Artikeln först

Här har journalisten Johan Kihlander hittat en expert som ger sin syn på den nya vapenskölden. För en varumärkesstrateg är det fascinerande att läsa att någon i reklambranschen kan tycka att ett lejonhuvud en face ”Den är mer homogen, har en tydlig idé och ett lugn” till skillnad från ett lejon i profil.
Jag förundras även över citatet: ”En logotyp, och i synnerhet från en kommun, ska vara enkel och kunna fungera i många olika sammanhang.”
Även här är det lärorikt för en som mig att lära sig att ett lejon inom en sköld inte är enkel och inte fungerar i så många olika sammanhang. Tänk på det kära britter, danskar, norrmän, holländare, belgare och alla ni andra som har ett helt lejon istället för ett lejonhuvud.

Uppsala gamla logga, 1986

Kommunen då

Här är det stadsdirektören som uttalar sig om kommunens nya logga genom de snart lika berömda som unika orden:
– Nu har vi tagit fram en ny, modern visuella identiteten som gör att all kommunikation från Uppsala kommun blir enkel att känna igen, oavsett vilken verksamhet som är avsändare. Det kommer stärka och effektivisera kommunens kommunikation och underlätta för kommuninvånarna, säger stadsdirektör Joachim Danielsson.

Eftersom jag till yrket är kommunal kommunikatör är den här naiviteten lite rörande. Som att man inte snart kommer att inse att att kommunens badhus, sommarkollo, ungdomsgårdar och museer behöver helt andra loggor än den som används för kommunen centralt. Och hur ska man göra med kommunens alla bolag? Nä, tänkte vl det

Sedan har vi det här med valet av motiv. Uppsala ska nu ta tillbaka sitt kommunvapen för att använda det i ceremoniella sammanhang. Bra där! Att man sedan tolka det som att vapnet (enligt pressmeddelandet) skapades 1943 må vara hänt. Vi ska kanske inte räkna med att lärdomen från universitetet smittar av sig så lätt.

Linköpings logtyp, stadsvapnet utan sköld.

Men att man sedan som logga väljer den bild som Linköping stad har använt sedan 1300-talet är mer förvånande. Fast 1300-talet är ju inte så långt borta så jag förstår att nyheten inte hunnit fram till Svealand än.

Det är sällan jag ser ett företag komma på idén att sno ett annat företags logotyp. Det riskera bara att ge dålig publicitet och i värsta fall tvingas man ändra i alla fall. När det kommer till kommuner kan man tycka att man som kommun bör ha lite koll på sina kollegor runt om i Sverige. Kanske vet man inte hur alla kommunvapen ser ut, men det är inte så svårt att ta reda på. Speciellt inte när man i sitt eget pressmeddelande faktiskt länkar till den bästa sidan på hela nätet i frågan – Wikipedias sida om svenska kommunvapen.

Reklambyrån till sist

Och här kommer en öppen fråga till reklambyrån Identity Works som borde vapnet.
Gör ni alltid så dålig research att ni föreslår era kunder en logotyp som i allt väsentligt är identiskt med den logotyp som en ”konkurrent” har, när ni har möjligheten att bygga den nya grafiska uttrycket av vapnet på en helt unik sköld med lång historia?

Jag måste säga att det är något jag tror jag aldrig har sett tidigare. Skulle jag vara en annan av era kunder så skulle jag nog börja fundera på om det är något ni sålt till mig som också är taget från en annan i branschen. Kanske är det inte så, men fåret till tvivlet har såtts.

Uppsala stads vapen. Bild: Wikipedia
Linköpings stads vapen. Bild: Wikipedia

 

* Som heraldiker har man ett val. Antingen förfasar man sig eller så får man roa sig över reklamtecknares fåfänga försök att skyla över sina bilders bristfällighet med att kalla dem logotyper när de i allt väsentligt (färgval, stilisering, motivval och rent utav varumärkestänkande) gör ett heraldiskt vapen. Men utan finess. Jag väljer gärna det senare och eftersom reklamen här spelar på bortaplan så får de finna sig att de blir bedömda istället för att bedöma. 

Dessutom vet jag att reklambyråer inte vill kalla sig reklambyråer  längre. Hellre kommunikationsbyrå eller varumärkesbyrå … men …

Ny logga för Wasling media

logga för Wasling media

Wasling_heraldry har just bytt logga på Instagram och Twitter. Jag skriver det här så det verkligen är officiellt. 

Nu är det här ingen stor sak. Jag kommer att växla mellan olika versioner av mitt sköldemärke för att visa hur man kan variera heraldiken utan att byta innehåll. Det är ju det som gör den både underlägsen och fullständigt överlägsen att varumärkstänk som hörs från varumärkesexperter. Om man nu ser sitt varumärke som något som ska leva länge.

Båda dessa bilder har ritats av Davor Zovko och därefter bearbetats av mig.

 

Vapen som ska ge status, I

The council  - företag med en jätteful vapensköld
The Council – ännu ett företag som använder låtsasheraldik för att verka speciella

På senare år har heraldiken blivit allt vanligare inom varumärkesvärlden. Men det blir sällan bra.

The Council är ännu ett företag som känner att vad de saknar i äkta exklusivitet och kvalitet kan de ta igen genom att använda ett kvasiheraldiskt märke.

Det går sisådär.

Gör om gör rätt

jag gillar när företag använder heraldik, speciellt när de gör det lite fantasifullt. Men när det ser ut så här blir jag bara ledsen å företagets vägnar. Det hade krävts så lite för att göra det bra. i det här fallet dels ha en äkta sköld med gripen inom sköldramen som komplement, så vi förstår att de leker med grafiken, dels skippa den här pallisadkronan som någon har hittat på kontinenten och tyckt var snygg. Det är den inte, i det här sammanhanget.

 

Migrationsverkets nya logga

 

Nytt märke för Migrationsverket
Migrationsverkets nya logga

Nu får Migrationsverket en ny logotype. Och det  är inte så imponerande.

Självklart ska en myndighet förändra sin logga emellanåt, one minst om den förra var så intetsägande som Migrationsverkets. Och jag har inga synpunkter på att den nya inte heller är heraldisk, även om jag tror att en myndighet av det här slaget skulle vinna mer än det förlorar på att ha en strikt myndighetslook.

Det jag har synpunkter på är att den är så trist och – viktigare – att den inte har samma stil inom sig själv. M:et och V:et har helt uppenbart ett annat uttryck än kronan ovanför.

Migrationsverkets gamla logga.
Migrationsverkets gamla logga.

Statsheraldikern tycker till

Eftersom det är en kunglig krona inblandad, och en statlig myndighet, har Statsheraldikern fått tycka till och godkänt efter att ha fått igenom vissa förändringar. Bra där! Mer än så kan man inte begära av statsheraldikern. Enligt den konversation som Norrköpings Tidning läst mellan logotype-makarna och statsheraldikern har det funnits synpunkter på ett förslag och man har till slut nått en kompromiss.

Loggan kommer att godkännas av Heraldiska nämnden under dess möte i oktober.

Norrköpings Tidning har hela historien

Saabs grip försvinner nu

Logotypen för Saab.
Logotypen för Saab.

Nu upphör varumärket Saab för personbilar. Bilföretaget Nevs väljer att sälja sina el-bilar under eget namn.
Och längst ner en uppdaterad text rörande en liten passus i texten. 

Många varumärkesanalytiker kommer nu att hävda att det här märket redan var förlorat, men jag håller inte med. Att Nevs inte försöker behålla namnet – som de alltså inte fick med vid köpet – ser jag som ett tecken på att hela diskussionen om varumärken är en modern variant av Kejsarens nya kläder.

Visst är det en fördel, men nästan nästan alltid betyder det ingenting alls. För om det skulle betyda så mycket skulle ingen kunna byta logga utan att förlora kunder och företagets själ. Tvärtom visar historien att företag påfallande snabbt förlorar kunder om de inte pumpar på med marknadsföring samt (vilket är otroligt viktigt) får sina varor exponerade mitt framför ögonen på kunden.

Men lite tråkigt är det att ett av bilvärldens få heraldiska bilder försvinner.

Och om någon undrar. Jo, jag vet att man vill lägga in mer än bara loggan i begreppet varumärke. Hur väl de teorierna står sig gentemot psykologisk forskning är väl inte helt klart, men som varumärkesstrateg är det förstås en tanke att hålla vid liv.

Om bilen är bra?

Det har jag inte en aning om, men elbilar tror jag generellt har framtiden för sig. De är redan inom en mycket kort period billigare än fossildrivna bilar i inköp, i drift (de är de redan) och i underhåll.

Lastbilstillverkaren Saab fortsätter använda loggan som tidigare.

Tillagt midsommarafton

Och på förekommen anledning: jo, jag vet historien och att Wallenbergarna har delat upp verksamheten och att gripen kommer från Skånes vapen som i sin tur kommer från Malmös vapen som i sin tur fick den som ärebetygelse från kung Erik som även var hertig av Pommern som har en grip i sitt vapen, vilket i sin tur beror på att man …. ja, där är forskningen osäker, men så är vi också nere på 1200-tal. Men ibland förenklar jag (och du) det som inte är relevant för historien. Därför kan jag säga ”Lastbilstillverkaren Saab” och ändå veta att du som läsare förstår att jag menar ”Latsbilstillverkaren Scania, fd Saab-Scania, där Scania slogs i hop med Saab efter att tidigare ha hetat Scania Vabis, som i sin tur är en sammanslagning av två företag där Vabis är det egentliga ursprunget till allt, om man bortser från att dess grundare kom från Atlas (numera Atlas copco), ett företag som gjorde lok och tågvagnar under 1800-talet.
Visst var det enklare att då skriva lastbilstillverkaren Saab för att förklara för intresserade att det är den HERALDISKA bilden som nu plockas bort från de bilar som till alldeles nyss hette Saab, men som nu heter Nevs?

God läsning.

Grafisk profil och heraldiska vapen

Jag läste precis Strängnäs grafiska profil eftersom de hade den goda smaken att citera mig (tack för det, sånt värmer).

Eftersom jag är artig så citerar jag tillbaka. Deras grafiska profil har jag inget emot som varumärkestext. Däremot har jag lite tankar om den från ett heraldiska perspektiv. Och här kommer citaten in för det är kul att bli citerad utan att man riktigt läser hela texten.

Strängnäs har i sin iver att vara korrekta noterat att heraldiken bygger på blasoneringen. Gott så. Men i samma kapitel klargör de att kommunvapnet ska återges på ett väldigt bestämt sätt. Alltså rakt motsatt mot vad de själva citerar.
Här någonstans funderar jag på varför man inte lägger till en extra mening om att kommunens vapen är evigt, MEN att kommunen i sin grafiska profil för myndighetsbrev och reklam under en kortare period om fem tio år har bestämt sig för att använda en viss tolkning av vapnet. Och att alla andra kan använda vapnet på det sätt som behagar dem.  Då lir allt rätt och riktigt.

Det heraldiska vapnets färger

Vårt heraldiska vapen ska alltid återges enligt exemplet nedan [bild]
Nedanstående färgblandningar används i vapnet. Använd alltid digitala original.
Vapen röd
PMS 185C
C0 M91 Y76 K0
R231 G0 B51
HEX #e70033
NCS S 1085-Y90R
Vapen gul
PMS 116C
C0 M16 Y100 K0
R255 G203 B0
HEX #ffcb00
NCS S 0570-Y10R
Vapen blå
PMS 300C
C100 M44 Y0 K0
R0 G99 B190
HEX #0063be
NCS S 2565-R80B

Principer för utformning av heraldiska vapen

Ett heraldiskt vapen ska vara tydligt och lätt att känna igen och definiera. En grundregel vid utformningen av vapnet är därför enkelhet. Om många symboler ingår i vapnet blir det otydligt. Mångfalden skymmer helheten och vanligen går vapnet – tvärt emot avsikten – inte att förstå utan  särskild förklaring. Text och bokstäver bör inte förekomma i ett
vapen.
Ett vapen kan utföras i flera varianter till exempel färg eller svart/vitt, med guld och silver ersatta av gul respektive vit färg samt med olika sköldformer, så länge vapenbeskrivningen följs. Det får emellertid inte förändras eller ersättas av annat vapen/emblem.
Det grundläggande för ett vapen är vapenbeskrivningen (blasoneringen), inte bilden. Den senare återger endast hur vapenbeskrivningen  uppfattats vid en viss tidpunkt.
(Ur TFG 010004, Försvarsmaktens heraldiska vapen)

Vapenbeskrivning (blasonering)

Ett vapen fastställs till sitt innehåll genom en vapenbeskrivning, även kallad blasonering. Verbet blasonera ”beskriva eller måla en vapensköld” är ett låneord från tyskan och franskan.
En särskild terminologi har utvecklats för att underlätta blasoneringen och göra den så noggrann och precis som möjligt. De olika återkommande märkena och olika kompositionsgreppen har alla sina specifika benämningar. 
En vapenbeskrivning utgår alltid från en tom sköldyta som lager för lager byggs på till dess att ett helt vapen är beskrivet.
(Ur Heraldiken i Sverige, Bäckmark/Wasling)

 

Skövdes nya logotyp är ett falskt vapen

Skövde kommuns nya logotyp
Skövde kommuns nya logotyp

Skövde gör ny heraldisk logotyp i heraldisk stil, men det är inte ett heraldiskt vapen.

Det hela skulle kunna vara ett heraldiskt vapen, men en fråga till kommunikatörerna i kommunen ger svaret att detta är en bild som är fast till sin form och inte heller ska ersätta kommunvapnet, bara komplettera detsamma. Det är en logotyp som endast ska användas i den grafiska kommunikationen, som visas av det kloka svaret från Eva Sandsjö Liljedahl.

Twitterinlägg från den 12 november 2015
Twitterinlägg från den 12 november 2015

Skövdes vapen och sankta Elin (Helena)

Skövde kommunvapen med sankta Elin.
Skövde kommunvapen med sankta Elin.

Skövdes vapensköld visar sankta Elin (Helena), en av medeltidens främsta helgon inom det dåvarande svenska riket. Med reformationen kom hon att fasas ut ur svenskt kyrkoliv men i heraldiken fick hon leva kvar i Skövdes stadsvapen.

Som vapensköld är motivet knappast unikt. Snarare tvärtom och det bgger mer på ett sigill än på ett vapensköldstänk. Därför var förnyelsen 1917 en heraldisk befrielse, och hade de då tänkt som vi gör idag så hade det kanske blivit ett vapen som ser ut som dagens logotyp. Man kan även jämföra med Stockholm stads sankt Erik, som visar ett huvud på precis samma sätt. Som heraldiker kan jag därför inte förfasa mig.

Skövde kommunvapen med sankta Elin, gällde fram till 1917
Skövde kommunvapen med sankta Elin, gällde fram till 1917

 

I det äldre kommunvapnet, som gällde fram till 1917, ser man Elins avhuggna finger, en kyrkobåge och en sköld med ett hjärta (som alltså inte är hennes helgonattribut). Det är härifrån hjärtat kommer som nu återigen finns i stadens logotyp.

Läs mer om Skövde kommunvapen och sankta Elin

Läs Skövde kommuns pressmeddelande här

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia