Den som släktforskar kommer förr eller senare att stöta på någon anfader (eller ibland anmoder) som har en vapensköld. Då är det lätt att börja fundera på om man får använda den skölden.
Här vill jag mana till besinning. Ta inte första bästa vapen. Gör hellre ett nytt. Här är ett tips på hur du kan resonera när du skapar ett nytt släktvapen utifrån ett eller flera gamla.
Vad vet vi om de danska officerarnas vapen 1648 till 1814?
Ganska mycket, visar det sig.
Hirsch kartotek innehåller vapenteckningar över de vapensigill som dessa officerare använde och nu har detta kartotek skannats in av den danska Rigsarkivet.
Vill du veta mer om officerarna som nämns i kartoteket finns rullorna att läsa i Rigsarkivets läsesal i Köpenhamn.
När du ser bilderna, tänk på att det är snabba skisser. Originalen är betydligt bättre utförda, säger expertisen.
Magnus Bäckmark har ”skapat” vapen av några välkända varumärken för att visa hur levande heraldiken ännu kan vara. Om reklamarna bara vågar.
Bäckmarks sex förslag, varav två ses här, visar hur enkelt en modern logotyp kan omvandlas till ett varumärke, eftersom nästan alla västerländska logotyper följer den västerländska heraldikens regler. För den som undrar vad jag menar kan fundera på hur reklam och konst ser ut i arabvärlden respektive Indien och Kina. Tre olika stilar, vara och en oändligt mycket mer skild från heraldiken än dagens varumärken.
| Vänsterpartiet I fält av silver en röd nejlika med svart stjälk uppskjutande från ett rött band vikt så att det liknar bokstaven V. |
 |
| Stockholms universitet I blått fält en brinnande fackla omslingrad av en lagerkvist uthängande åt sinister och på dexter sida åtföljd av tre kronor, ställda två över en, allt av silver. |
 |
Här finns artikeln, som även har publicerats i Svenska Heraldiska Föreningens tidning Vapenbilden.
Två begrepp. Så lika, som ihopblandade.
Ändå är det lätt att skilja dem åt.
Tänk dig att du står i din trädgård. Då kan du så dina frön i räta i rader i landet eller så beströr du dem lite fritt som gräsfrön.
Besått är alltså bitecken som är ordnade (ofta nio, men de kan vara fler) medan ett fält som är bestrött har sina bitecken lite hur som helst som konstnären tycker är vackrast.
Nu följer inte alla heraldiker den här åtskillnaden. Den är till exempel helt okänd inom statsheraldikerämbetet (eller så tycker de att bestrött och besått är samma sak).
Två exempel är Ulricehamns och Ystads kommunvapen. Här är Ystads vapen definitivt bestrött medan Ulricehamns vapen är besått.
|
|
|
Även Svenskt Vapenkollegium (där jag själv ingår) är inkonsekvent. Också här används ”bestrött” för både rätlinjiga avbildningar och utspridda diton. Exemplen här är Hedqvist och Alvsommar
|
|
|
Konsekvensen kan betyda att jag har fel, att orden betyder samma sak. Mot detta vill jag invända att vissa vapen alltid har bitecknen strikt ordnade (Danmarks statsvapen, med sina nio sjöblad) medan andra har en variation i antal och spridning (ex Ulricehamns kommunvapen genom historien).
Det heraldiska fackspråket, blasoneringen, behöver vara exakt. Ju mer tydlig man är där, desto bättre blir vapnet som identifikationsbärare. Tydligheten behöver däremot inte vara begränsansde, vilket jag återkommer till.
Par Bricole is a order/society like the Free masons, but with a humorous touch hence it celebrates the memory of the famous 18:th century poet, songwriter, composer and performer.
Par Bricoles HQ are in Stockholm but have lodges in Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall, Borås and Vänersborg.
The society was founded in at the end of the 18:th centyry as a kind of Bacchanalia secret society. And from the beginning the society used heraldic shields for its members from grade 10 and up. The society still use heraldry.
At the international heraldry day 2015, Thomas Falk guided us though the heraldry of the society in Borås. Thomas Falk is the orders local herald and painter of the shields.
The society has more than 800 members in Borås alone. Almost 50 of them have a shield on the wall.
The oldest plates in Borås dates back to late 19:th century. The heraldry then was not as good as it is today, as you can see at the end of this article (I won’t even try to understand what it is).
Thank you Thomas, for an interesting and funny evening.
På Kyrkokartan.se kan du snabbt få möjlighet att se vilka begravningsvapen som finns i våra kyrkor.
Det är, åter, Barbro Thörn som står för en stor del av fotograferingen. Jag säger åter, för hon är också inblandad i Facebook-grupen epitafier som presenterar svenska begravningsvapen. Och jag måste säga att det är ett fantastiskt arbete hon och hennes kollegor gör. Att så här snabbt och enkelt få se vad som finns i våra kyrkor är en ynnest.
Här är 27 bilder från Säters kyrka.
I dagens nyhetsfixerade värld kan det kännas tryggt att luta sig mot något stabilt, och vad är väl mer stabilt än den 900 år gamla läran om heraldik? Att det dessutom är en form av varumärken som stått sig över tid gör det inte hela sämre. Eller vad sägs om släkten Natt & Dag som har haft samma familjelogotyp sedan 1313 och den fungerar än idag.
Heraldik är läran om vapensköldar, släktvapen eller familjevapen – kärt barn har många namn.
Enligt berömda myter på Flashback och andra pålitliga källor så har endast adliga rätt till heraldiska familjevapen. Det är fel idag och det var fel förr. Det har faktiskt alltid varit fel.
Vapen har i alla tider förts av adel, präster, borgare och bönder. Fram till sent 1200-tal användes vapen bara av stormän (ungefär detsamma som ättlingar till vikinga-hövdingarna, inklusive tillägget att de hade en egen mindre armé) men kring sekelskiftet 1300 spred sig bruket till vanliga frälsemän liksom till präster, borgare och bönder. Faktiskt är det så att de första bevarade vapensigillen för dessa grupper framträder under samma generation mellan 1290 och 1310.
Så du som funderar på att ta dig ett vapen men känner att det bara är för andra, för fint folk, kan tänka om nu.
Självklart kan du ta dig ett eget familjevapen. Antingen på egen hand eller så kan du vända dig till en heraldisk konstnär.
Du hittar flera namn på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida, men får om jag ska rekommendera några svenska heraldiker så är det namnen Thomas Falk, Magnus Bäckmark och Davor Zovko som du ska hålla koll på.
Tillsammans står de för en syn på heraldiken som präglas av lika delar respekt för historien och lekfullhet i utförandet.
Ett ämne så gammalt som heraldiken behöver utövare med självdistans för att kunna tas på allvar. Genom att bryta mot sedvanans regler när det är passande vill vi visa att heraldiken är så mycket mer än adlig prakt. För det är en folklig kultur.
Hur ser moderna vapensköldar ut?
På Svenska Heraldiska Föreningens hemsida kan du nu se vapensköldarna för de medlemmar i föreningen som har vapensköld. Flertalet av sköldarna här är skapade det senaste kvartsseklet, även om det finns vapen som är betydligt äldre än så.
Så om du söker inspiration innan du gör ett vapen är det här ett bra ställe att börja titta.
Den förre statsheraldikern Gunnar Scheffer skrev ihop en artikel om Skaraborgs häradsvapen för ett halv sekel sedan. Texten är publicerad i Heraldisk spegel från 1964. Blasoneringarna finns publicerade på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida.
Skaraborgs häradsvapen kommer från de häradssigill som användes under äldre tid (men efter medeltiden).
På Wikipedia finns en samling av alla idag kända häradsvapen. nytecknade av pseudonymen Lokal_Profil.
Bloggtips
Sitter och funderar på hur man på ett begåvat sätt blasonerar den framkommande stäven på en båt i ett styckat vapen.
Kanske:
Styckad i svart, vari fyra getingar av guld ställda 1,2,1 och nedskjutande förstäv på en XXX-båt av guld, sedd framifrån.
En liten hjälp till min heraldiske vän Thomas Falk som sitter och ritar det här vapnet just nu.
Se gärna hans arbete på hans hemsida Digital heraldik.
