Svenska Vapenkollegiets arbete fortsätter. Vi som är med i kollegiet får ständigt in nya vapen.
Det är en ära att få vara med och granska de nya vapensköldarna och jag måste erkänna att det ibland är ganska svårt. Vi är inte alltid eniga inom gruppen och ibland är vi inte eniga med de som vill registrera ett vapen. Men så ska det vara, en heraldik som inte kan ifrågasättas är ingen levande heraldik.
Den som läst Vapenkollegiets presentationer vet att purpur är ett tvisteämne, men det är inte det enda. Det finns många andra små detaljer som är under intern debatt.
På SVKs hemsidakan du läsa de pågående granskningarna. De vapen som syns där har granskats av SVK men om du har åsikter så kan du ge din åsikt till SVK.
Många svenskar har någon adlig anfader. Behöver du veta hur deras vapensköld såg ut så är Riddarhuset platsen att besöka.
Men du får fråga dig fram Någon digital hjälp finns ännu inte att tillgå.
Men snart ska en ny databas finnas klar. I Riddarhusets Ätt- och vapendatabas kommer alla nu levande adliga ätter att finnas med. Men allt är ännu/fortfarande i sin testfas. Databasen ersätter den äldre mindre funktionella databasen så jag hoppas att den blir bättre.
Nackdelen med den gamla vara att den ordagranna blasoneringen var svår att begripa och att det inte gick att fritextsöka eftersom man inte kunde veta vilket ord man skulle söka på. Nu är det bara att hoppas att man denna gång använder sig av Dahlby/Ranekes Svensk vapenbok från 1967. Här finns nämligen beskrivningar på modern svenska. Kanske inte alla som skulle kunna föras in i databasen, men de flesta.
Sedan undrar jag hur Riddarhuset kan få för sig att ätten Gyllenstierna av Lundholm är en släkt som adlats under 1500-talet. Denna ätt är känd från 1300-talet och kom till Sverige redan vid 1400-talets mitt. Eller Lewenhaupt (Lejonhuvud), som också den är känd från 1300-talet. Bara för att en släkt byter namn eller lägger till en härkomst så har de inte plötsligt förlorat sitt adelskap och återfått det genom ett adlande. Tvärtom var de högadel som tilldelades friherretiteln under Johan IIIs tid.
Övriga släkter på sidan över adlade under 1500-talet adlades emellertid detta sekel.
Den danske heraldikern Steen Clemensen har skapat en spännande heraldisk hemsida över äldre vapenböcker.
Hans arbete består i att han skapat en överblick över de medeltida vapenböckerna. Det är däremot inte en konstnärlig eller ens bildvänlig sida, så det är heraldik hardcore style.
Glöm britterna. Glöm fransmännen. Världens äldsta vapenbok är tyskarnas Aachener Wappenrolle från 1198.
Vapenboken skapades till minne av kröningen av kejsar Otto IV i Aachen 1198. Originalet finns inte kvar, men avskrifter. Dessa har Steen Clemensen sammanställt i ”Coronation of Otto IV in Aachen 1198”.
Boken omfattar cirka 40 namn och omkring 22 vapen. Handlingen är inte komplett så det går inte att fastställa exakt vilka vapen som ingår.
Det bästa med vapenrullan är att den visar att furstar (kungar, hertigar och deras likar) förde vapen vid denna tid, vare sig de var män eller kvinnor.
Rullan visar också att grevar i Tyskland nu började ta upp vapen, men att det ännu var ovanligt. De flesta som har vapen har sin hemvist i västra delen av Europa.
Riddare och baroner förde däremot inte egna vapen. Det stämmer väl överens med det intryck som krönikan över William Marshall från ungefär samma tid ger.
Vill du hitta ett heraldiskt vapen men inte vet var? Titta då i det franska verket Renesse som numera finns digitalt.
Precis som Raneke har Renesse en systematisk uppställning av sköldarna. Skillnaden är att Renesse är så mycker mer omfattande, och därför svårare att ta sig igenom. Men det är det värt.
Renesse är ett av de verk som Svenska Vapenkollegiet gärna tittar i inför granskning av nya vapen.
verket har sitt namn efter sin upphovsman, greve Théodore de Renesse (1854-1927) och han skapade detta tillsammans med Johannes Baptist Rietstap (1828-1891). SÅ långe det endast fanns i tryckt form var det ett mycket dyrt, mycket svåråtkomligt och därför också mycket prestigefullt verk som sällan användes i heraldiken även om många gärna hänvisade till att man borde använda det). Numera är det som sagt gratis på nätet så jag hoppas att fler börjar använda sig av verket för att fördjupa sina kunskaper om heraldik och vapenkonst.
På Svenska Heraldiska Föreningens hemsida kan du nu se vapensköldarna för de medlemmar i föreningen som har vapensköld. Flertalet av sköldarna här är skapade det senaste kvartsseklet, även om det finns vapen som är betydligt äldre än så.
Så om du söker inspiration innan du gör ett vapen är det här ett bra ställe att börja titta.
Allt fler vapenrullor digitaliseras och blir åtkomliga för nöjsam läsning eller forskning.I Schweiz har man nu skannat in och lagt
ut en ny och bättre version av Zürcher Wappenrolle
Sedan tidigare finns den utlagd som PDF men utan samma höga upplösning.
Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia
