Etikettarkiv: exlibris

Några idéer till släktvapen

Alla vapenidéer kommer inte i mål. Här är tre som jag har gjort tillsammans med tre personer, men som inte riktigt kom i mål.

Överst är ett kemiskt vapen för en kemist, som helt bygger på hans exlibris. Det är i princip bara hans exlibris i färglagt skick. Hans namn är Per-Olof och den initierade kan nog känna till hans fulla namn.

 

Nummer två är min gamla kollega Dick, vars mellannamn är fullständigt unikt och har sitt ursprung strax söder om Askim, där hans farfars far och farfar var fiskare. Minst en av dem bar också detta unika namn som jag inte nämner här.  Hur som helst påminner båten och årorna om skärgårdslivet.

 

Det tredje och sista är även det för en gammal kollega, Robert, på samma företag. Vapnet är otroligt talande och väldigt träffande, och anspelar på en viss årstid. Däremot anspelar det inte på när vi två spelade innebandy ihop, även om det var väl så fladdrigt.

 

 

 

 

 

 

Lars C Stolt är död

Det har kommit till min kännedom att Lars C Stolt är död. Han var för mig en förebild som heraldiker och som exlibrissamlare.

Jag mötte Lars första gången vid den internationella heraldiska kongressen i Uppsala 1992. Tänk att det gått 30 år sedan dess. medan jag var en nybörjare och amatör var han en välkänd heraldiker som hade stora kunskaper om heraldik.

Därefter hade vi sporadisk korrespondens (den finns arkiverad på Föreningsarkivet i Göteborg) om olika frågor, främst rörande några frågor för min heraldiska ordbok.  Vi hade inte alltid samma åsikt och det var just det som var så värdefullt för mig. Antingen för att jag fick vässa mina argument, eller för att jag helt enkelt ändrade åsikt.

Jag var också kollega med Lars under några år i Svenskt vapenregister, där han var ledamot åren 2007 till 2011. Även där uppskattade jag hans stora kunskaper som bidrog till att skapa stadga till det då nyinrättade vapenregistret.

Lars avled den 12 december 2022.  Annons kommer att införas i SvD och DN nu på nyårsafton.

Läs mer

om Lars Stolt på Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_C._Stolt

 

 

Vapenglas och annan lyx

Vapenskölden finns där för att identifiera sin ägare. Ibland har den använts i fält och då ska den vara enkel. Vid andra tillfällen är den ett minne över en död (begravningsvapen) och då kan den vara pråligare. Ibland är den bara där för att vara vacker och kanske ge en känsla av lyx och flärd. Då kan den anpassas för det ändamålet.

Vad som är lyx skiljer sig såklart från person till person så lyx här ska mer läsas som en synonym till onödig utsmyckning i syfte att göra ett föremål vackrare och/eller personligare.

Sedan ska vi inte sticka under stol med att heraldiken förr, från tidigt 1500-tal fram till franska revolutionen, hade som sin absolut främsta uppgift att markera bärarens sociala position. Detta är skälet till varför rangtecken skapas under denna tid, liksom alla ordnar så som vi tänker på ordnar idag.

Vapenglaset och porslin

Och bland onödiga utsmyckningar har jag svårt att hitta på något som är mer uppenbart än ett dricksglas i hemmet. Det är ju inte så att din besökare undrar var han är och tänker ”tur att det fanns ett vapen på glaset, nu vet jag var jag är”.

Däremot gör graveringen eller målningen på glaset att det blir vackrare. För att inte tala om att det blir roligare för dina efterkommande att behålla glaset istället för att ge bort det till Myrorna.

Allt det som gäller för graverade glas gäller såklart även för porslin. Målat porslin började dyka upp på 1600-talet men slog igenom stort som lyxprodukt under 1700-talet. I princip allt porslin importerades då från Kina medan glaset gjordes i Europa. Och trots att porslinet var en väldigt dyr lyxprodukt var det graverade glaset väldigt mycket dyrare.

Bokmärket

Ett exlibris i en bok säger vem ägaren är. Kanske lite väl meningslöst i en pocket men varför inte ha det i ett av de dyrare verken du har därhemma.

Det finns en mängd regler kring hur ett riktigt heraldiskt exlibris ska se ut. Det ska vara vänt i courtise (hjälm och föremål spegelvänds så de tittar in i boken), det ska vara på vissa papper och det ska limmas på visst sätt på rätt plats. Allt det där är förstås lite kul men mest snobbighet. Det finns inget rätt sätt att identifiera sig och sin bok så välj en bild som dy tycker om och som du tycker passar att klistra in i dina böcker. Svårare behöver det inte vara.

 

 

 

 

Exlibris. Ett sätt att använda ditt vapen

Det finns inget bättre sätt att använda sitt vapen än i ett exlibris. Därför är mitt kommande projekt att inspirera genom att presentera vapen ur min exlibrissamling.

Presentationen kommer främst att ses på Instagram och Facebook, men även här med jämna mellanrum. Jag hoppas att du kommenterar de olika vapnen och kanske själva inspireras till att göra ett exlibris.
Märket här ovan, för Gilstring, är tecknat av Bengt Olof Kälde. Jag har tre, alla i olika pappersnyanser, men jag vet inte om det beror på att de påverkats av solen innan de kom i min ägo eller om det är tre olika tryck. Inte för at det spelar någon roll för mig, men det kan vara värdefullt att veta för andra samlare.

Här ovan ses två exlibris för Carl-Fredrik Rehbander. Båda har tecknats av Jan Raneke men i helt olika stil, som synes. Lägg framför allt märke till hur Raneke har gjort olika kronor.

Sigill verkar vara ett favoritmotiv för just Jan Raneke gör han har gjort flera. Här ytterligare två ut min samling, för Bexell och Hoheer. Vad som är viktigt att tänka på när du gör ett sigill med medeltida inspiration är att förenkla bilden. Inga ädelstenar i kronan, enkla eldslågor och en nästan naivistisk stil. Bilden är ju trots allt tänkt att kunna vara förlaga till ett tredimensionellt lacksigill.

Roland Alm, som jag hade nöjet att möta vid flera tillfällen, hade även han ett vapenexlibris som ritats av Jan Raneke. Liksom Rehbander är det samma bild som användes för att registrera vapnet i Skandinavisk vapenrulla.

Till sist. Det går ju inte bara att titta på bilder. Instagram i all ära, men vill man lära sig något är det böcker som gäller. Den i mitt tycke överlägset bästa (även internationellt) är denna av Arvid Berghman. Fantastiskt inspirerande och mycket faktaspäckad.
Dessutom med ett vackert omslag som är precis lagom slitet. Jag har trots haft boken i över tjugo år och såna här böcker finns inte i min bokhylla för att vara vackra utan för att läsas om och om igen.

Har du ett exlibris?

Skicka gärna in en bild på det till mig så kan jag lägga upp det i mitt instagramflöde.

Mina egna exlibris kommer så småningom.

Senaste nytt från SHS (47:2018)

Senaste nyhetsbrevet från Societas Heraldica Scandinavica har en rad små nyheter av intresse, men också en del påminnelser till oss heraldiker.

Först stämman. Föreningen håller årsmöte den 22 maj i Köpenhamn.
Välj ny styrelse och lyssna på ett kortare föredrag.

Välkomna till Rosenborgs slott

Skicka in ditt exlibris

Nyhetsbrevet på inner också oss medlemmar att vi ska skicka in vårt heraldiska exlibris till den bok som planeras inför 60-årsjubileumet nästa år. Ditt märke ska vara inne till den 1 december 2018 och ska skickas till:
Societas Heraldica Scandinavica
c/o Professor, Ph.D. Peter Kurrild-Klitgaard
Tesdorpfsvej 59
DK-2000 Frederiksberg, Danmark

Levande riddares sköldar

Mer spännande är Ronny Andersens artikel om de personer som lever idag, fått storkorset av Elefantorden och fått sin sköld uppmålad. Han gör det under rubriken ”Mig og mit våbenskjold” som är första delen i en artikelserie. Totalt berörs 27 vapen, de flesta skapade inför detta sammanhang och i denna första del nämns 8 manliga och 1 kvinnlig riddare – alla födda på 1930- och 40-talen. Det säger en hel del om samhället denna dag, kvinnodagen den 8 mars. Ja, det säger förstås inget om Ronnys artikel för författaren kan ju inte påverka historien.

Dessutom lite fler små notiser från hela Norden, varav en får ett eget inlägg om någon dag eller så.

Svantessons grip

Svantessons grip
Svantessons grip

Gripen är både typografernas symbol och ett fantastiskt sagodjur.

Alf Svantessons exlibris visar hur man kan förena yrkessymboler och  heraldikens bildspråk på ett enkelt sätt. Det här exlibriset skulle enkelt kunna göras till ett heraldiskt vapen om han skulle vilja ha det så.
Som familjevapen är det mer tveksamt eftersom det var Alf som var typograf, ingen annan i släkten. Därför har det heller inte använts som släktvapen. Däremot har det använts som komponent i ett förslag till vapen för familjen Svantesson. Vapnet är inte klart och vad som eventuellt skulle in i fanan är oklart. Liksom den gripens tinktur och redskap.

Svantesson

Alf Svantesson var min morfar. Loket är för hans pappa lokföraren och dennes pappa rallarförmannen. Skytteln för mormor Ella och andra boråsanor med textila yrken.

 

Alf Svantessons exlibris
Alf Svantessons exlibris, c:a 1940.

Exlibris i Exlibriscirkuläret

Daniel Anderssons Exlibris av Magnus Bäckmark.
Daniel Anderssons Exlibris av Magnus Bäckmark.

Blev glatt överraskad  när jag kom hem idag och möttes av senaste numret av Exlibriscirkuläret. Här fanns min senaste – och första – artikel om exlibris. Ämnet var Svenska Heraldiska Föreningens projekt från för några år sedan då vi lät trycka 64 olika exlibris samtidigt för att göra det så billigt som möjligt.

Jag hoppas att vi snart kan göra om projektet eftersom det ger fler möjligheten att få se sitt vapen i verkliga livet.

Årsmöte för Exlibrisföreningen

Jag passar på att göra lite reklam för Exlibrisföreningen. De har årsmöte i Stockholm den 1 april, kl 18.30 i Östermalms föreningsråd, Valhallavägen 148.

 

English resume:

Got home and found the latest issue of Exlibriscirkuläret from the Swedish bookplate society in my mailbox. They had published my article about the Swedish Heraldy Societies bookplate project.