Julklappstips – Waslings heraldiska ordbok

omslaget till boken Waslings heraldiska ordbok

Köpte du medeltidens härold och tyckte att den var lite krånglig?
Lugn. Här kommer Waslings heraldiska ordbok till din hjälp.

Boken är utan bilder (i denna första upplaga) men har mängder med ord. Över 2000, som alla är definierade och korsrefererade. Med denna bok i din hand kommer du aldrig att stå frågande inför en heraldisk text. Allt du undrar över finns här. Bara personer fattas, men vem bryr sig om människor när det finns sköldar.

Så här skulle jag själv recensera boken

En ny svensk ordbok

Det finns bara ett sätt att recenserar en ordbok. Det är att jämföra den med andra i samma ämne.

Inom heraldiken var det länge sedan det senast kom en bok. Harald Hellströms ”Handbok i heraldik” från 1941 var nog den senaste. Jämfört med denna och med exempelvis Schegels ”Heraldik” från 1874 är ”Waslings heraldiska ordbok” mycket mer omfångsrik. Enligt förordet ska den innehålla 2666 ord, vilket vi får lita på. En snabb jämförelse med såväl SAOB och Nationalencyklopedin visar att även dessa kommer till korta i en jämförelse.

Hur är då innehållet? Gott, skulle jag vilja säga. I allt väsentligt följer den äldre ordböckers och moderna lexikons definitioner. Det är inga radikala omtolkningar av begrepp eller historia.
Det som skiljer den från många äldre är att ”Waslings heraldiska ordbok” dels sätter många begrepp i sina historiska sammanhang, dels att den klargör vilket begrepp som är aktuellt respektive föråldrat när det kommer till synonymer. Det gör att man vid en läsning av denna bok blir betydligt mer insatt i heraldiken än i några äldre motsvarigheter.
Även i ett internationellt perspektiv håller den hög klass, och visar släktskap med Stephen Friars ”Heraldry”.

Boken har tagit ett antal år att skriva och det märks även det. Några begrepp har faktiskt hunnit förändrats, vilket missats vid korrläsningen. Men det gäller endast några ytterst få undantag som alla berör nutida heraldiska institutioners sammansättning eller uppgift.

En svaghet är förstås att den ännu endast finns om e-bok. Du kan ladda ner den till telefonen eller datorn men vi är många som hellre ser den i bokhylla, Kanske kommer den dit snart.

En annan och större svaghet är att boken helt saknar illustrationer. Det gör att vissa begrepp blir väldigt svåra att förstå. Orsaken lär vara ekonomi. Det kostar helt enkelt att få med bilder, men det är ändå något författaren och en framtida utgivare behöver se över.

Sammantaget vill jag ändå säga att boken förtjänar sin plats i ”bokhyllan”. Dessutom är priset så lågt att det inte finns något att tveka på.

Köp den här

// uppdaterat oktober 2022 //

67 kronor via Digibok.

69 kronor på Bokus.

95 kronor på BoD.

$ 10.50 via Amazon.

Via Google.

Julklappstips – Medeltidens härold

Boktips

Medeltidens härold – för dig som vill veta mer om härolderna i Norden under medeltiden. 
Köp den som e-bok via denna länk (endast 39 kronor) eller beställ den som bok via heraldik.se

Detta är den enda vetenskapligt granskade boken om häroldsämbetet i Skandinavien under unionstiden (eftersom det är en magisteruppsats i grunden). Bara det är ju värt en slant.
Att den sedan är så löjligt krångligt skriven att endast de mest begåvade hjärnorna kan följa med i svängarna ger ju ett extra värde för oss som hänger med. Hänger du med?

Så här kan boken beskrivas

Heraldiska vapen börjar användas av furstar under 1100-talets första hälft och de härolder som är förknippade med dem framträder kring sekelskiftet 1200.
Häroldernas bakgrund var brokig men många tycks ha haft kopplingar till dem som vi i Sverige kallade lekare. Kanske var det deras vana att framträda framför publik och deras konstnärliga ådra som gjorde att just de fick i uppdrag att först presentera riddarna vid tornerspelen, sedan även avbilda och sammanställa deras vapen. Den äldsta bevarade vapenboken är från 1244. Tornerspel hade då ägt rum i drygt 150 år och härolder funnits som utropare i minst 75 år.
Från 1200 till 1500 fick härolderna allt högre status. De ingick i den grupp som arrangerade tornerspelen och från tornerspel är det inte långt till andra offentliga festligheter som födelse, dop, bröllop, död och begravningar. Härolderna kom även att gå från enkla budbärare till en välsedd medlem av den diplomatiska kåren.
Vi känner inte till många skandinaviska härolder, men de fanns. Omkring ett dussin personer finns nämnda i källorna mellan 1350 och 1520. De förekommer i en rad sammanhang som visar att deras uppgifter liknade dem som härolder på kontinenten utförde.
Jesper Wasling utreder i denna bok hur denna förändring såg ut och vilket samhälle som härolderna verkade i. Boken bygger på författarens magisteruppsats från 1998 på samma tema.

Borås stadsdelar – ett julklappstips

Boktips

wasling stadsdel boktips

Här är ett presenttips om du är det minsta intresserad av Borås eller lokalhistoria. Fantastisk bok som är skriven av mina föräldrar. 

Hur många stadsdelar finns det i Borås? Ja, det är inte lätt att svara på den frågan. 7–8 stycken, 15–20 eller kanske ännu fler. Svaren blir olika beroende på vem man frågar. Gränserna är inte fasta över tid, och heller inte för olika ändamål.
Kommunen har sina gränser. Traditionen sina. Den som är uppvuxen på stället har sin bestämda uppfattning om var gränserna går, den nyinflyttade kanske tänker annorlunda. Och gränsförflyttningar sker ibland, inte minst på grund av stora ingrepp i naturen för ny infrastruktur.
I utkanterna talar man inte om stadsdelar alls.

Finns att köpa på Akademibokhandeln i Borås.
Eller mejla mig om du är intresserad men inte kan komma till Borås.

Bär medaljen rätt på Nobelmiddagen

Klackenbergs medalj

Nobeltider. Nu vankas det medaljer på bröstet igen.
Här får du veta lite mer om hur du bär din medalj och vad du ska tänka på.

Läs mer: Så bär du en orden

Om du har många medaljer från en sällskapsorden kan du lämna dem hemma. Detsamma gäller alla andra interna utmärkelser. De hör inte hemma här.

Men om du har fått en medalj för någon form av prestation så är det nu du ska ha den. Här nedan visar vår Stefan Bede hur du bär en medalj på bröstet och hur du har en medalj om halsen.

Heraldikern Stefan Bede med SHFs förtjänstmedalj på bröstet och Pro Patria runt halsen.

Heraldisk atlas för alla heraldiker

Nu bygger vi en heraldisk atlas.
Vi samlar alla svenska halvofficiella vapen på en plats.

Under min ledning bygger Svenska heraldiska föreningen nu upp en heraldisk atlas över svenska halvofficiella vapen.

Och var är då det?
Jo, det är vapen som förs av landskap, härader och socknar. Alltså geografiska områden som inte längre finns som formella administrativa enheter, men som en gång i tiden hade stor plats i Sverige.

Vi kommer att bygga upp sidan med vapen och kartor. Här kommer de skyddade vapnen för fåra landskap och äldre köpingar att stå sida vid sida med vapen som antagits av en hembygdsförening för sin gamla sockens räkning.

Någon värdering görs inte, men alla vapen kommer att anges som fastställda, antagna eller föreslagna.

Titta gärna in på www-heraldiskatlas.se

Ny SVK-bok på väg

Vad händer inom heraldiksverige 2022?
Jo, en ny bok från Svenska Vapenkollegiet är på väg. 

Det är denna bok som jag pysslat med den senaste tiden. Tursamt nog för mig är jag endast redigerare denna gång, så jag ägnar mig bara åt att lägga in text och bild samt i vissa fall hitta nya bilder som kompletterar de standardiserade vapenillustrationerna som kollegiet tillhandahåller.

Redaktionsarbetet står helt andra personer för. Men detta räcker gott. Att bara sätta en bok är tillräckligt omfattande när det kommer till en bok som är på 150 sidor, 200 grundbilder och 150 extra illustrationer.

Ja, så mycket information kommer boken att ha. Vi i Svenska Heraldiska Föreningen tänker trycka den i februari så att den blir klar lagom till årsmötet i mars.

Detta är en bok som är ett absolut måste för en heraldiker!
Köp den så fort den kommer.

Erikska ätten i Grünenbergs vapenbok

Nya och gamla vapen för Danmark, Sverige och Norge i ”The book of arms of Conrad von Grünenberg, knight and citizen of Constance” från omkring 1480.
Men vilka vapen är det?

Danmarks vapen är i centrum, men utan sjöbladen. Hjälmprydnaden är bara en av flera som tydligen sägs användas av Danmark under senmedeltiden. Vi kan därför inte veta vilken hjälmprydnad som faktiskt användes då, inte ens baserat på vilken hjälmprydnad som användes på 1300-talet eller kom att användas senare.

Längst upp till vänster finns ett vapen som kallas ”Alt Danmark” med en häst. Det vapnet har aldrig använts så varifrån kommer det? det är oklart, men eftersom Jean Froissart omkring 1400 nämner att den franske kungen fick mottaga några fantastiska stridshästar från Danmark kan vi förstå att det fanns en bild av att Danmark hade en typ av hästar som inte fanns någon annan stans. Av detta har det kanske blivit ett vapen.

Norge har här två lejonvapen utan yxa och det stämmer. De första kungliga norska lejonen hade ingen yxa, den introducerades först i slutet av 1200-talet. Varför det ena lejonet är svart och rött är däremot lite oklart, men det gör ju vapnet unikt. I den kvadrerade versionen av det norska kungavapnet, nere till höger, kombineras Norge med Wenden. Wenden ska egentligen ha en gul krönt lindorm i rött men här har det blivit en nyskapande lindormsdrottning.

Nere till vänster har Sveriges tre kronor kombinerats med vapnet för kung Karl Knutsson Bonde, vars färger avviker. Båten är gul på svart men ska vara gul på rött. Det är en mindre miss som nog inte ska tolkas för allvarligt.
Längst upp, intill hästen, finns Bjälbo-ättens vapen men i helt fel färger. Det ska ju vara ett guldlejon på en blåvit botten, inte blått lejon på rödvitt. Lejonet är inte heller krönt, men det kan bero på att det är det gamla vapnet.

Till slut det mest intressanta – ”das alt Schweden” med de två lejonfiskarna. Inte heller detta vapen har någonsin funnits men var öppensinnad. Visst påminner själva idén bortom det faktiska vapnet om det sigill som kung Erik Knutsson förde i sitt runda sigill åren 1208-1216? Vänd lejonen mot varandra och vi är nästan där. Men hur kunde man känna till det i Tyskland 250 år senare?
Detta vapen, precis som den danska hästen, visar att det fanns en kunskap som förmedlades över tid och rum, även om denna kunskap inte är så systematiskt exakt som vi idag vill att den ska vara. Det visar också att medeltida källor kan vara väl så givande, men att de inte får ses som en korrekt beskrivning av verkligheten, såsom vi menar med det uttrycket.

Till sist noterar vi att intrycket av det danska vapnet är gult och blått medan de äldre svenska ger rött och vitt.

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia