Webbtips
Jag hittade nyss bloggen Historiskt av Thomas Drugg. En liten men naggande god blogg om historiska böcker.
Det är tyvärr allt för få som läser och recenserar fackböcker på ett bra sätt så jag är glad för dem som finns.
Kategoriarkiv: Vapensköld
Göteborgs heraldiska sällskap
I Göteborg finns ett heraldiskt sällskap. Det kallar vi för Göteborgs heraldiska sällskap. Det är öppet för alla, speciellt för dig som är intresserad av heraldik.
Göteborgs heraldiska sällskap är en lokalavdelning till Heraldiska sällskapet (i Norden, men det sistnämnda säger vi aldrig – det är underförstått).
Det heraldiska sällskapet i Göteborg vill samla heraldikintresserade runt om i Västsverige, framför allt i Göteborg med omnejd.
Göteborgs Heraldiska sällskap finns på Facebook
och
På det nordiska heraldiska sällskapets hemsida.
Det händer i Kanada
Heraldiken lever livet i Kanada. The Royal Heraldry Sociaty of Canada är en av de mest livfulla heraldiska sällskap som finns.
Deras skrift Hogtown heraldry har en hel del intressanta uppslag. Tyvärr finns inte så mycket att läsa på nätet, men hemsida har de i alla fall.
9 bästa bloggarna om heraldik
Heraldik är allvarliga saker. Så allvarligt och seriöst att ett flertal heraldiker lägger all sin vakna tid på att göra ämnet känt för en bredare allmänhet.
Här har jag samlat de främsta heraldiska bloggarna i Norden. 7 svenskar, 1 dansk och 1 finne. Alla har de en hemsida/blogg av något slag även om den kanske inte fylls på så ofta.
Claus k Berntsen
https://heraldik.wordpress.com/
Martin Sunnqvist
https://martinsunnqvist.wordpress.com/category/heraldik/
Inte så vidare värst aktiv numera, men det finns mycket kunnande här.
Jesper Wasling
Stefan Högberg
http://www.kvinnligakrigare.se/
Anders Segersven
http://finskheraldik.blogspot.se/
Davor Zovko
Thomas Falk
http://www.heraldik.n.nu/heraldik
Carl Anders Breitholtz
http://www.breitholtz-vapen.blogspot.se/
Ronny Andersen
Modern heraldik för formgivare
Heraldiken utvecklas ständigt. Det är något som Pierre Chassany har upptäckt.
På Pierre Chassanys sida på Pinterest samlar han exempel på bra spännande heraldisk design av modernt snitt.
Det avviker förstås från klassisk utformning av sköldar, men kompositionen är det centrala här. Alla vapen kan ju trots allt avbildas i vilken stil som helst, så det är bara frågan om vilken konstnärlig stil man väljer.
Lär om Vapenböcker i Göteborg 12 september
Lördagen den 12 september anordnar Göteborgs Heraldiska Sällskap ett besök på Göteborgs universitetsbibliotek.
Det kommer att göras nedslag i den heraldiska litteraturen med tyngdpunkt på svenska vapenböcker.
Besöket följs av en extra ordinarie generalförsamling för Göteborgs Heraldiska Sällskap.
Förutom mig själv är Jens Christian Berlin, Stefan Bede och Marko Arosilta de mest drivande i detta sällskap, men vi blir gärna fler.
Därefter finns det möjlighet till ett avrundande besök på något lämpligt kafé för de som så önskar.
Ny bok om 552 bomärken
Boktips
Ole Færch bok ”Himmerlands Bomærker” finns nu att köpa. Den omfattar 552 danska bomärken från 1450-1700, de flesta tidigare okända.
Det är ett spännande projekt som författaren Ole Færch gett sig in på. Tyvärr har jag själv ännu inte läst boken, men den ser lovande ut.
Boken innehåller avbildningar av 552 bomärken (inte bokmärken) från 1450 till 1700. Flertalet bomärken är tidigare okända. Bland motiven finns allegoriska, heraldiska och religiösa bilder samt monogram.
Bomärkena har funnit på sigill som använts av bönder, härads- stads- och birkefogdar, skrivare, präster, köpmän och hantverkare. Alla fyra stånden utom adeln finns med.
Ole Færch har även samlat in bomärken från kyrkoinventarier som gravstenar, epitafier och predikstolar samt bilder av de sigillstampar från Himmerland som idag finns på Nationalmuseet och på Aalborg Historiske Museum.
Köp boken här
Det är Societas Heraldica Scandinavica (SHS) som i samarbete med förlaget Slægten netop står bakom boken.
Boken kan köpas från SHS för 120 DANSKA kronor., exkl. frakt.
Vad var en hertig?
Vad är en hertig och varför?
Jag vill först gå tillbaka till 1100-talet. Dåtida jarla-ämbetet var en form av ÖB och innehades då i regel (vad vi kan se) av en person nära kungafamiljen men inte en del av densamma. En jarl var alltså en person som inte hade kungligt blod och därför inte kunde göra anspråk på tronen, dvs den perfekte medhjälparen till en kung.
När jarlen mot sent 1200-tal upphörde ersattes den från c:a 1280 av ett tudelat ansvar: hertig (en kunglig person) och marsken (icke-kunglig).
Politisk katastrof
Hertig-ämbetet visade sig snabbt vara en politisk katastrof. Rikets militära resurser överfördes från kungen och hans trofaste jarl till just den person som var kungens ende konkurrent om tronen – kungens äldste lillebror. Det ledde snabbt till flera inbördeskrig mellan 1270 och 1320.
1320 tycks man därför ha besinnat sig och ändrat värderingen av ordet hertig.
Hertigarna i Sverige (Knut Porse och Bengt Algotsson) är kungamaktens tromän men inte kungapretendenter. Detsamma gäller de danskar som nästan överallt får ett hertigdöme. Dock inte de som är hertigar i Schleswig-Holstein, och se vad som händer där. Krig och elände de kommande seklerna.
Heraldosofen
En person som låter kartan styra verkligheten.
En heraldosof i läran heraldosofi är intresserad av heraldik. Hen studerar fackböckerna och drar från dem vissa slutsatser kring hur heraldiken ska se ut och fungera. Om verkligheten bryter mot fackboken så är det verkligheten som har fel. Heraldiken är då dålig.
Vi är alla heraldosofer ibland.
Har du läst Dick Harrison?
Jag följer med förtjusning hans blogg i SVD, och det av flera skäl.
Ett är förstås att han skriver roligt och initierat om olika ämnen som intresserar mig.
Ett annat är att han faktiskt skriver alls. Hur många historiker är beredda att ägna tid för att sprida sitt kunnande? Ännu tyvärr försvinnande få.
Det tredje är att han ger mig inspiration till min egen blogg, även om jag kanske inte skriver om samma sak.
Här är ett utdrag ur hans blogg
Jag får ofta frågor om svenska fornlämningar – kyrkoruiner och gamla borgar. Följdfrågorna handlar i regel om vem som var ansvarig för bygget, något som ofta är hopplöst svårt att räkna ut.