Läs en heraldisk handbok och du ser snabbt att man har kvadrering av sköldar som en självklarhet för högadlig heraldik. Och så är det från 1561, men hur var det innan dess?

Den nordiska högadeln har kvadrerat sina släktvapen sedan 1561-talet då Erik XIV skapade de första grevliga och friherrliga ätterna. Han lät dessutom dessa få en hjärtsköld i mitten av huvudskölden, precis som man gjort på riksvapnet sedan Erik av Pommerns tid.

Hjärtskölden är därefter av sed och vana ett högadligt privilegium, men kvadrering kan alla göra.

 

Stenbock var först

Det första släktvapnet som kvadrerades i Sverige var emellertid Stenbock, egentligen den yngre ätten Stenbock som är densamma som Drake av Intorp.

Arvid Knutsson (Drake av Intorp) gifte sig med och Anna Gustafsdotter (Stenbock), som saknade bröder. Deras son Olof, riksråd och herre till Torpa valde då som främste arvtagare till både Drakarna och Stenbockarna att slå samman sina föräldrars vapen till ett. Var han fick idén ifrån är omöjligt att veta. Detta skedde någon gång under tidigt 1500-tal. Hans son samt sonson upphöjdes båda till friherrar av Erik XIV, och som nära släkt till kungahuset var de också samtidens största innehavare av förläningar.

Namnet Stenbock är känt först från 1560-talet.

Gustav Vasas gemål, drottning Katarina Stenbock, förde endast stenbocken i sin hjärtsköld som drottning, inte den kvadrerade varianten.