Först Nya Zeeland, nu Australien. Två viktiga länder i Samväldet som tröttnat på Union Jack.
En växande opinion i Australien vill ha en ny flagga. På grund av avståndet har jag inte en aning om hur stor opinionen egentligen är, men jag har noterat några olika varianter.
Gemensamt för dem är att Union Jack har ersatts av ett gult och grönt fält, vilket är Australiens livréfärger.
Jag måste säga att jag förstår dem. Att ha ett annat lands flagga som en del av sitt eget måste nästan vara en skymf, oavsett vilka konstruerade argument en konservativ historiker kan komma på.
Varje vapensköld kan målas på en flagga om du så vill. Flaggduken ersätter då vapenskölden som bilden ovan visar. Flaggduken ska helst vara nästan kvadratisk, gärna i proportionerna 7×8 (estetik, inte en regel).
Fanan och flaggan har sin givna plats inom heraldiken. En fana skiljer sig från en flagga genom att den är fäst vid en stång och endast finns i ett exemplar.
Flaggan är i regel en massprodukt som hissas på en flaggstång, hängs från en vägg eller sveps omkring en kista.
Vapenflaggor är (nästan) kvadratiska. Om ett sköldemärke används som flagga kallas den för vapenflagga. Flaggduken är ofta kvadratisk och sköldemärket fyller ut hela duken. Sedan senmedeltiden har det funnits en tradition där hela vapnet inklusive hjälmprydnad eller rangkrona är avbildat på en rektangulär, ofta vit flaggduk. Den sistnämnda varianten motarbetas idag av många heraldiker eftersom den anses bryta mot svensk heraldisk sed.
Vapenflaggor ser man ofta vid stadshus eller på torgen runtom i landet.
En numera populär version av vapenflaggan är den rektangulära flaggan där vapnet endast tar upp en kvadratisk yta längst upp eller längst ner på tyget. Det förekommer ofta längs städernas paradgator.
Ett baner är i princip samma sak som en fana men ordet används företrädesvis om medeltida flaggdukar. Det beror på att den medeltida betydelsen av ordet baner är detsamma som dagens betydelse av flagga. Baneret användes då för att visa befälskap eller överhöghet.
Vill du hellre säga vapenbanér än vapenflagga så är det helt ok, bara du inser att de två är synonymer.
Det finns många listor som berättar om världens fulaste av något slag, exempelvis flaggor. Jag är inte så förtjust i dem.
Vad som är fulast är ofta en smaksak. Och det går fröstås att säga vad som är fult och vackert inom en bestämd grupp. Som vilken är den vackraste korsflaggan i Norden.
Men när man tar upp andra saker och plötsligt, utan att själv inse det, gör en värdering av olika kulturyttringar samtidigt som man tycker att den egna smaken är den vackraste – då är man fel ute.
Samma bloggare har också en lista på de bästa flaggorna. Om man jämför dessa två ser man tydligt att de som är vackrast är de som mest påminner om dagens reklamspråk med vissa enkla, men inte för enkla, geometriska drag. Han tycker också hela tio i topp kunde bestå av japanska flaggor.
För att inte hamna i den fällan avstår jag från liknande topplistor.
Svenskarna belägrar Narva 1581. Illustration av Rudolf van Deventer.
Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.
Den danske tygmästaren Rudolf von Deventer förevigade svenskarnas belägring av Narva 1581 i denna målning. Svenskarna är utanför muren och skjuter in.
Detalj av Rudolf van Deventers illustration rån 1581 med Sveriges randiga flagga.
På svenskarnas sida, på var sida av målningen ses en tvärrandig flagga som går i färgerna blått-vitt-gult-blått-vitt gult-blått-vitt (lite osymmetriskt på slutet, om inte det gula döljs av marken under).
Den här flaggan representerar alltså Sverige under sent 1500-tal. Eftersom motivet upprepas tre gånger i samma målning är det knappast en tillfällig miss av konstnären, som dessutom var en av de verkliga danska experterna på området hålla-ordning-på-fiendens-utrustning. Därför betraktar jag vittnesmålet som trovärdigt. Detta var en svensk flagga.
Frågan är då vad den representerade? Svenska hären i utlandet? Svensk överhöghet över Baltikum? Sverige?
Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.
Krönikan Oldenburgisch Chronicon (1535-36) av Herman Hamelman visar blockaden av Köpenhamn 1535. Några forskare tror att bilden kan visa en svensk flagga. Det kan vara så, men notera att huvudflaggan på den högsta masten på de två närmsta skeppen visar en randig flagga, medan koret endast finns med på den lilla flaggan i fören.
Skeppet längst bort verkar ha ett kors över ränderna, och det är i så fall identiskt med de skeppsflaggor som användes i Sverige från 1560-talet.
I Armémuseums samling finns tusentals fanor, tagna i strid på slagfälten. De tillhör idag Arméns trofésamling – en av de största i världen. De flesta är ryska, danska och polska. Men varför var fanor ett så eftertraktat byte på slagfältet? Och hur användes de i propagandasyfte i stormaktstidens Sverige?
Det svenska skeppet Morgonstjernan sänks av Holländare vid slaget i Öresund 1658.
Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.
På 1600-talet infördes den svenska flaggan med ett gult kors. Den tar över från den randiga flaggan under 1620-talet.
Detalj av svenska skeppet Morgonstjernan, akterflaggan.
1658 sattes en vit ruta med lilla riksvapnets tre gyllene kronor i korsmitten. På Willem van der Velde illustration av slaget i Öresund år 1658, där det svenska skeppet Morgonstjernansänks, syns just denna flagga i båtens akter.
För övrigt är det lite intressant att Morgonstjernans vapensköld visar en stjärna med sex uddar. Vid den här tiden var det vanligare med fem samtidigt som ätten Gyllenstierna redan hade en gulblå vapensköld med sjuuddig stjärna.
Detalj av skeppet Morgonstjernan, toppflaggan.
Men notera att i båtens högsta mapp vajar ännu den randiga gulblå flagan från förr. Den flaggan syns inte på Jan Abrahamsz Beerstraten målning av slaget från 1660. Där återfinns den rena tvärskurna korsflaggan som endast tre år senare antas som svensk handelsflagg, men som formellt inte finns år 1660. Kan man då lita på denna målning eller har konstnären låtit sin fantasi flyga fritt? Noteras är att det inte finns några flaggor med tungor på Beerstratens målning så den anser inte jag vara en tillförlitlig källa för något, vilket däremot van der Velde är. Åtminstone tillförlitligare i just detta sammanhang.
Kalkmålning i Åbo slott visandes den svenska härens fana från 1544/45
Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.
Först ut är en kalkmålning i Åbo slott som dateras till Gustav Vasas tid (se ovan). Tyvärr är min bild svartvit och jag har inte varit på plats, men härens fana är definitivt identisk med den fana som Gustav Vasa lät införa 1544/45 och som vi vet tillverkades 1545.
Målningen lär visa slaget om Viborg där kanoner på allvar användes första gången på Svensk mark, men uniformerna och flaggan är däremot tidstypisk för 1500-talets mitt.
Visste du att svenskar var den största invandrargruppen i delstaten Minnesota från 1900 till 1970. Sedan gick kanadensarna förbi och nu mexikanarna.
Men det är inte där som den svenska flaggan har fått fäste. Det är istället Staden Wilmington i Delaware som har en flagga som grundar sig på den svenska. Staden ligger där bifloden Christina förenas med den större Delaware-floden. 70 000 invånare finns där, men inte så många svenskar längre.
Det var här i Wilmington som det svenska fortet Christina en gång byggdes, det viktigaste fortet i den år 1638 etablerade svenska kolonin Nya Sverige. Sedan brittiska kolonisatörer börjat slå sig ned i området fick staden 1738 namnet Wilmington. Wilmington är vänort till Kalmar.
Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia
