Den förre statsheraldikern Gunnar Scheffer skrev ihop en artikel om Skaraborgs häradsvapen för ett halv sekel sedan. Texten är publicerad i Heraldisk spegel från 1964. Blasoneringarna finns publicerade på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida.
Skaraborgs häradsvapen kommer från de häradssigill som användes under äldre tid (men efter medeltiden).
På Wikipedia finns en samling av alla idag kända häradsvapen. nytecknade av pseudonymen Lokal_Profil.
Mer heraldik på nätet.
Allt fler vapenrullor digitaliseras och blir åtkomliga för nöjsam läsning eller forskning.I Schweiz har man nu skannat in och lagt
ut en ny och bättre version av Zürcher Wappenrolle
Sedan tidigare finns den utlagd som PDF men utan samma höga upplösning.
Jens Christian Berlin har startat en intressant blogg om Keysers vapenbok – Sveriges första tryckta vapenbok! Besök den gärna!
Läs mer om Heinrich Keysers vapenbok.
Jag citerar direkt från Berlins hemsida om vapenbokens tillkomst:
1650 skulle drottning Christina krönas och samtidigt inkallades en riksdag, den så kallade kröningsriksdagen. Riksdagen 1650 har framför allt gått till historien för de öppna strider som förekom mellan de fyra stånden samt för att det var vid denna riksdag som drottningens kusin, pfalzgreven Karl Gustav valdes till arvfurste, något som lade grunden för den pfalziska ätten på Sveriges tron 1654–1720.
Vid riksdagen 1650 inkom Henrich Keyser med en ny supplik till Ridderskapet och adeln. Boktryckaren förklarade att vapenboken var till största delen färdig, men att han behövde täckning för gjorda utlägg. Vapenboken skulle i så fall kunna vara färdig inom tre veckor. Någon färdig vapenbok visades dock inte upp på riskdagen. Det första exemplaret skulle i stället komma att överlämnas till drottningen i samband med hennes födelsedag i december 1650.”
För 500 år sedan skidade han iväg mellan Mora och Sälen, Gösta Eriksson. Nog om det.
Vasa-ättens vapen är bland de mest omdiskuterade i svensk heraldisk forskning. Vad föreställer vasen egentligen?
Vapnet är känt från 1300-talet.
En tolkning är att det är en sädeskärve, men det är en tolkning som uppkom på 1500-talet så det kan nog läggas åt sidan. Det finns inga avbildningar före 1500-talets mitt som antyder att en kärve är det egentliga motivet. Därefter är däremot kärvarna i majoritet.
Någon har sagt att det är en byggnadsdetalj, men den tolkningen bygger helt på ett (1) av de tidigare sigillen. Övriga samtida sigill visar inget som antyder en byggnadsdetalj. För min del betyder det att även den tolkningen är omöjlig.
Jag har även sett (bland annat i artikel i Vapenbilden) att man tror att vasen är ett armborst. Beviset skulle vara en ljuskrona i någon kyrka där vasarna är lika just armborst.
Problemet med den här tolkningen är att inget sigill visar minsta likhet med armborst medan andra släktvapen från medeltiden med armborst har en väldigt bra uppfattning om detta vapens utseende. Och konstigt vore det ju annars, eftersom armborstet var ett vapen/jaktredskap de använde varje vecka. Inte heller armborstet är en trolig, sannolik eller ens hypotetisk lösning på gåtan.
Ordet vase används för objekt som är någon form av knippen. En stormvase användes exempelvis för att fylla upp vallgravar så att man kunde gå över dem. Vasas användes även för att fylla upp sankmarker.
I Danmark fanns frälseätten Stomvase vars vapen påminner om svenska vasaättens vapensköld. Liksom den svenska ättens vapen visar den ett knippe ombundet två gånger, till skillnad från sädeskärvar som alltid är ombundna en gång.
Jag för min del nöjer mig med att tro att den svenska kungaättens symbol, tillika Sveriges symbol, är ett knippe. Vad knippet består av, det är en annan sak.
PS. Vase kan också betyda liten pojke/pojkvasker, om man är i närheten av Göteborg.
Svenska Heraldiska Föreningen samt hela Binero har idag utsatts för en DDOS-attack.
Jag kommer nog aldrig att förstå vad som driver folk att kasta sten på glasrutor, eller göra en DDOS-attack. Båda aktiviteterna är lika meningslösa och på samma intellektuella svårighetsgrad och på samma irritationsnivå.
Skillnaden är väl att hackarna (medvetet valt ord) inte förstår hur lätt andra kan göra samma sak som dem, fast de hade vett att låta bli.
Svenska Heraldiska Föreningen (SHF) utser varje år förtjänstmedaljörer inom området heraldik. Man kan få medalj för konstnärliga, akademiska eller ideella insatser för att sprida kunskap om heraldik.
2015 års medaljörer blev mästerträsnidaren Thorleif Aiff och norske heraldiske nestorn Tom Vadholm.
SHFs mästerlige motiveringspoet, Stefan Bede, har sammanfattat de tvås insatser i följande ord:
Thorleif Aiff
För sitt handgripliga arbete med att överföra och tolka heraldikens teoretiska sfär. Med hundratalet heraldiska träskärningar är denne mästare i träbildhuggeri unik i Sverige. Han har förmågan att förstå och uppskatta ett vapen och låter sig inte begränsas av de restriktioner för framställan som finns utan förmår finna kärnan i uppdraget.
Att lägga till denna ytterligare dimension är det inte vem som helst som kan. Thorleif Aiff är inte vem som helst – han är den nyfikne mästaren som ödmjukt närmar sig ämnet och förvandlar det till något handfast och vackert.
Thorlief Aiffs hemsida visar hans heraldiska hantverk
Tom S. Vadholm
För sina insatser som föreningsaktiv i Norge och Norden. Som både engagerad medlem och framförallt som ordförande i Norsk Heraldisk Forening har han varit drivande. I Societas Heraldica Scandinavica har han lyft föreningens blick och arbetat för ett förstärkt internordiskt samarbete. Både hemmavid och på internationella kongresser har han dessutom varit en flitig föredragshållare. Som en del av det kitt som håller ihop de nordiska föreningarna är han betydelsefull.
På samma sätt som en människa inte är en ö är det gränsöverskridande samarbetet oerhört viktigt. Så viktigt att det bör premieras med medalj.
Läs mer om medaljen på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida
Ja, sedan öppnandet den 1 mars (dvs för sex dagar sedan) av sidan har faktiskt 343 besökare kommit till min nya heraldiska sida. För det är jag såklart väldigt glad och det inspirerar till att fortsätta skriva inlägg och artiklar.
Om det är något någon undrar över så tveka inte att lägga en kommentar.
Bloggtips
Sitter och funderar på hur man på ett begåvat sätt blasonerar den framkommande stäven på en båt i ett styckat vapen.
Kanske:
Styckad i svart, vari fyra getingar av guld ställda 1,2,1 och nedskjutande förstäv på en XXX-båt av guld, sedd framifrån.
En liten hjälp till min heraldiske vän Thomas Falk som sitter och ritar det här vapnet just nu.
Se gärna hans arbete på hans hemsida Digital heraldik.
Per Stobaeus visar heraldiskt intressanta pergamentsbrev ur universitetsbibliotekets specialsamlingar.
Bloggtips
En riktigt bra och genomtänkt blogg om juridik och heraldik.
Martin Sunnqvist, som idag är ordförande i Svenska Vapenkollegiet, är en av Sveriges bästa heraldiker inom vapenrättens område (Eric Bylander är den andre experten inom området).
I sin blogg tar han upp en del inom detta område, men än mer om praktisk vapenföring inom landets domstolar.
Läs mer på: https://martinsunnqvist.wordpress.com/category/heraldik/