Logga ersätter vapen i Arjeplog

Arjeplogs "kommunvapen"
Arjeplogs ”kommunvapen”

Arjeplog har skapat en ny logga som påminner om deras kommunvapen, men ändå inte är ett kommunvapen.

Jag tycker att det är lite svårt att säga att det ena är fel och det andra är rätt. En logga och ett vapen är två saker som kan gå hand i hand. Loggan har en kort livslängd, och ska så ha, medan ett vapen till sin natur är evigt.

Kan kommunvapnet bytas ut

Ja. Och nej.

Rent formellt kan en kommun ensam säga att de avskaffar sitt vapen och ta det beslutet i fullmäktige, men i folkets (och troligen även politikernas) ögon har man säkert kvar vapnet ändå, även om kommunen inte använder det på sina brevpapper.

Vad Arjeplog tror att de har gjort vet jag inte, men jag är helt säker på att deras vapen kommer att bestå medan den nya loggan kommer att pryda kommunen ett tag framöver.

"Arjeplog vapen" av Himasaram. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.
”Arjeplog vapen” av Himasaram. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.

Statusjägare tar vapensköld 1

Heraldik tycks locka till sig de som vill ha status snabbt, men eftersom dessa sällan har tålamod att söka fakta blir det lite si och så med det korrekt heraldiska.

Jag börjar med att säga att statussökandet inte rör de som ansöker om att registrera sitt vapen; de visar tvärtom ett intresse för att ta till sig heraldiken.

Ludwig von Mises-institutet

Har antagit en vapensköld som de säger är inspirerad av von Mises släktvapen. Och det kan man ju säga att den är; inspirerad alltså men inte mycket mer. Istället för att ägna sig åt fem minuters googling har de lyckats göra nästan alla heraldiska fel man kan göra samt passat på att dels förfalska den svenska historien, dels säga emot sin egen ideologi.

Felen då, vilka var det:
1) Foton i skölden. Troligen den sämsta vapenbild jag sett, någonsin.
2) Färgmöte. Blått möter rött
3) Oheraldiska korpar, som dessutom har olika form i avbildningen.

Man undrar ju om de har lika dålig källkritik i föreningens övriga verksamhet.

http://www.mises.se/om/historien-bakom-vapenskolden-for-ludwig-von-mises-institutet-i-sverige/

 

Ps. SHFs arbetsgrupp Sockenheraldiska Institutet använder ordet ”institut” som en ironisk blinkning till de låtsas-akademiska föreningar som låtsas vara riktiga institut.

Se kyrkor snabbt

Henric Åsklund och Jesper Wasling i Hönsäter kyrka.
Henric Åsklund och Jesper Wasling i Hönsäter kyrka.

Är du intresserad av svenska kyrkor?
På kyrkokartan.se kan du få en snabb överblick.

Gå in på deras hemsida och sök upp den kyrka du är intresserad av. Ofta finns då interiörbilder som ger en fingervisning om hur kyrkan ser ut och det finns något heraldiskt intressant på platsen.

I de flesta äldre kyrkor finns det vackra begravningsvapen från stormaktstiden eller imponerade gravstenar smyckade med den dödes släktingars vapensköldar.

Finns inget av heraldiskt intresse så är det förstås bara att söka upp en ny kyrka.

 

En svensk flagga

Den svenska flaggan är inte evig. Den har förändrats förr och kommer att förändras igen.

En nyhet om att LUF vill ta bort den svenska flaggan har cirkulerat på nätet de senaste dagarna (http://nyheter24.se/nyheter/politik/793438-nej-luf-vill-inte-ta-bort-korset-i-svenska-flaggan). Det bryr jag mig inte om att kommentera. Däremot har jag sett flera som har kommenterat det med ilska och jag har sett vilken sällsynt stor kunskapsbrist som finns hos dessa skribenter. Men det är kanske därför de kan vara så tvärsäkra.

Mest intressant är det att man tycks tro att den svenska flaggan alltid har varit ett gult kors på blått. Om man nu verkligen skulle hålla på det ursprungliga (varför man nu ska göra det) så har vi haft minst tre helt olika riksbaner/nationsflaggor före korset (bjälbo-flaggan, tre kronor och den randiga flaggan). Vi kan vara helt säkra på att det fanns ett riksbaner redan på 1200-talet, men hur det såg ut vet vi inte.
Och ska vi ska en korsflagga så ska den ha  tungor som militärens flagga har idag.

Så mitt enkla råd till er som är tvärsäkra på flaggans historia. Fundera ett tag på vad och för vem den är en symbol. Svaret är inte så givet som man först kan tro.

Läs lite mer om svensk nationalism

Terry Pratchett och College of Arms

Författaren, skämtaren och tänkaren Terry Pratchett är död. Men låt oss minnas hans bidrag till den humoristiska heraldiken.

Terry Pratchett använder heraldik på ett lite skämtsamt sätt. Som nät han skämtar om engelska College of Arms som hos Pratchett får vara med i form av Ankh-Morporks eget Royal College of Heralds.

Organisationen är snarlik originalet. Högst upp finns Vapenkungen Dragon och hans kollegor vapenkungarna Hubward och Rimward.

Därunder kommer de sex härolderna Chirm, Al Khali och Genua Herald för Rimward samt Pseudopolis, Lancre och Sto Lat för Hubward. Självklart finns även persevanterna Pardessus Châtain, Croissant Vert, Garderobe och Rouge Dragon de Marais samt extraordinarie persevanter Scrote och Ankh.

Valspråk och sköld för Ankh-Morpork

Skivvärldens metropol är Ankh-Morpork och staden har två valspråk: Quanti Canicula Ille in Fenestra (Hur mycket kostar den lilla hunden i fönstret?) och Merus in Pectum et in Aquam = Ren i ande och vatten.

Sköldens innehåll är synnerligen oheraldisktvisar bla. stadens äldsta byggnad Konsternas Torn (Tower of Art), kålhuvuden syftande på kålåkrarna i stadens närhet, vidare syns vågor för floden Ankh och penningpåsar för handel. På skölden en uggla av arten Morpork som håller ett Ankhkors, vilket så klart syftar på stadens namn. Ugglan bär på bröstet skölden med vapnet för Osedda Universitetet, stadens berömda Trollkarlsuniversitet.

Vilken gul färg är svensk?

Finns det en gul färg och i så fall vilken är den?
Det kommer Stefan Bede strax att berätta om i TV. 

I veckan uppmärksammade media att politikerna i Mjölby kommun har tvingat en husägare att måla om sitt hus eftersom hans val av gul färg inte är svensk

Håll utkik efter Stefan Bede som i veckan dyker upp i ett TV-program och där berättar mer om den svenska gula färgen och andra svenska nationalsymboler.

På förekommen anledning

Det finns i samhället de som tror att opolitisk betyder att man inte får uttala sig om historiska personer och händelser eftersom detta kan ses som ett politiskt ställningstagande. Min erfarenhet är att de som är mest noga med att inte vilja få kritik är höger- respektive vänsterextremister.

Är det ett politiskt ställningstagande att säga att Lenin skapade ett klimat som gav fritt spelrum för massmördare i Sovjet? Om så, är det då ett politiskt ställningstagande att Stalin av samma skäl lät mörda än fler och att Mao och Hitler är massmördare?

Nu kommer säkert du som troende marxist, leninist, nazist eller fascist att känna dig utpekad och bli upprörd. Ja, utpekad är du, men varför bli upprörd? Du erkänner säkert intellektuellt att det som har skett har skett, men känner känslomässigt att du på något sätt blir provocerad när du inser att din bild av verkligheten inte stämmer med verkligheten.

Ja, det var en tanke för dagen.

Islams heraldik

Den amerikanske heraldikern David B. Appleton har skrivit en liten kort och lärorik text om islamsk heraldik. 

Det handlar förstås inte om heraldik i heraldiks mening men om tydliga igenkänningsmärken som användes inom den muslimska världen under medeltiden fram till 1500-talet.

Appeltons text rör framför allt heraldiken inom dynastierna Ayyubid och Mamluk i Egypten och Syrien. Här användes en form av balsoneringsspråk så att motivet beskrivs som ”ard” (fält eller bakgrund) indelat i tre ”shatfas” eller ”shatabs” och vidare.

The History of Heralds in Europe

Workshop in Münster 25-27 March 2015
The History of Heralds in Europe (12th-18th c.)

Tomorrow starts the second workshop in Münster about heralds. And this year  there will be nine lectures. Too bad I can´t be there, but I hope that the participants have a good time.

Programme

 

25 March 2015

 

3:00 – 4:30 pm
  Wim van Anrooij (Leiden) Heralds, History and Heraldry: The Case of the Haarlem Panels of the Counts of Holland (1493)
  Miguel Metelo de Seixas (Lisbon) Le rôle des hérauts à la cour du roi Manuel Ier de Portugal: enjeux politiques et symboliques
  Steen Clemmensen (Farum) Heralds as antiquarians or for business
5:00 – 6:30 pm
  Thalia Brero (Geneva) Maîtres des cérémonies : les hérauts et les rituels de cour (Savoie, XVIe siècle)
  Jean-Christophe Blanchard (Nancy) Emond du Boullay et ses écrits
  Pierre Couhault (Paris) Les hérauts étaient-ils des experts ? Le cas de la cour des premiers Habsbourg d’Espagne

26 March 2015

9:00 – 10:30 am
  Vincent Belloy (Paris) Hérauts d’armes français, anglais et bourguignons au travers des Chroniques de Jean Froissart. Fonctions et représentations
Michael Göbl (Vienna) The activities of the heralds in the Holy Roman Empire in early modern times (coronations and funerals from Charles V to Leopold I.)
José Antonio Guillén Berrendero(Madrid) The Castilian kings of arms and their books. The example of Guerra´s family

 

 

11:00 am– 12:30 pm
Hands on Session I: Tools for communication and cooperative writing – The basics

Lunch

2:00 pm – 3:30 pm
Hands on Session II: Tools for communication and cooperative writing – Images, Bibliography, etc.

 

4:00 pm – 6:00 pm
Discussion of the Book Project in working groups

– Münster Tour – 
Dinner

______________________

27 March 2015

9:00 – 10:30 am
Discussion of the Book Project in working groups

 

11:00 am – 12:30 pm
Questions of Organisation and General Discussion

 

12:30 pm
End

 

Contact: hiltmann@uni-muenster.de

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia