15 maj är säsongsöppning för Riddarholmskyrkan, Serafimerordens egen kyrka och kungarnas gravkyrka.
I flera år har man nu grävt under golvet i kyrkan för att se om man kan hitta några fler svenska kungar, och en del har nog hittats. Men inte så mycket mer än skelett, tyvärr.
För oss heraldiker är kyrkan alla serafimersköldar det som är riktigt roligt. Sköldarna här är det som fördes av de riddare som nu har avlidit. Sköldarna för ännu levande riddare och ledamöter finns på Stockholms slott några hundra meter bort.
Ett borgerligt vapen är alltså ett vapen som förs av en person eller släkt som inte är adliga (och hit räknas alla medlemmar utom huvudmannen i de adelsätter som upphöjts efter 1809).
Borgerlig har inget med politik att göra. Det har inte heller något med burskap/borgerskap enligt det gamla ståndssamhället att göra. Det har däremot med Borgerlig vigsel att göra, och med borgerlig kommun – dvs något som är sekulärt.
Vapensköldar är i sig varken sekulära eller andliga; de bara är. Däremot var ordet borgerlig modernt i slutet av 1800-talet och bürgerliche wappen är den tyska inspirationen till svenska borgerliga vapen.
Men eftersom ordet borgerlig i såväl Tyskland som Skandinavien kan ha en politisk innebörd samtidigt som vi heraldiker inte vill att släktvapen ska vara politiska så rekommenderas att man använder andra ord. Som släktvapen eller familjevapen.
Ofrälse vapen är däremot ett synnerligen korkat ordval eftersom o:et är en negation och vi kan inte använda adelskapet som norm i dagens samhälle. Inte ens i heraldiken.
Om man läser den svenska Wikipedia-texten och sedan den engelska så ser man att det är en definitionsskillnad i ordet burgherarms/borgerligt vapen. Ska man vara petig så är faktiskt den engelska sidan fel både för svenskt vidkommande och för hela den germanska sfären.
Orsaken kan vara att man läst sina källor lite för snabbt (för de är inte lika kategoriska som engelska wikipedia.) det visar också att britterna är så annorlunda oss (nåja, men lite) att man inte kan översätta från engelska till svenska hur som helst. I heraldiken är det alltid bättre att översätta från tyskan.
Blasoneringen (beskrivningen) av ett vapen är det viktigaste inom heraldiken. För att göra en bra blasonering krävs koll på fackorden. Thomas Falk har gjort en bra sammanställning av en del på sin hemsida.
Den heraldiske tecknaren Thomas Falk har på sin hemsida tecknat och beskrivit de vanligaste häroldsbilderna inom svensk heraldik. Sidan ger en snabb överblick och insikt i hur denna del av heraldiken fungerar, samtidigt som den är illustrativ.
Thomas illustrerade för övrigt samma innehåll i boken ”Heraldik för nybörjare” som givits ut av Svenska Heraldiska Föreningen. Det här är emellertid helt nya illustrationer.
Jag lånar det här inlägget från arrangörerna bakom XXXII International Congress of Genealogical and Heraldic sciences.
Good day, Bonjour, Guten tag,
As you may have heard, the XXXII INTERNATIONAL CONGRESS OF GENEALOGICAL AND HERALDIC SCIENCES is to be held in Glasgow in 2016. Further details of the programme can be found on our website and is available in English, en français, und in deutscher Sprache:
Heraldiken handlar om bilder, framför allt bilder på vapensköldar. Men hur får man tag i dem?
Alla heraldiska bilder har en upphovsman. Det går därför inte att ta bilder hur som helst. Vissa upphovsmän är kanske inte så noga med sin upphovsrätt, andra kända konstnärer har nyss gått bort och deras anhöriga vill gärna att arvet ska leva vidare. Det gäller inte minst några av de stora svenska heraldikerna under 1900-talet.
Jag vet också att Svenska Heraldiska Föreningen arbetar med att få fram bilder som man kan använda för att göra åtminstone ett första utkast till sitt egna vapen.
På Kyrkokartan.se kan du snabbt få möjlighet att se vilka begravningsvapen som finns i våra kyrkor.
Det är, åter, Barbro Thörn som står för en stor del av fotograferingen. Jag säger åter, för hon är också inblandad i Facebook-grupen epitafier som presenterar svenska begravningsvapen. Och jag måste säga att det är ett fantastiskt arbete hon och hennes kollegor gör. Att så här snabbt och enkelt få se vad som finns i våra kyrkor är en ynnest.
Vid Nordiska Heraldiska Sällskapets årsmöte i Danmark i dag fastslogs att Lunds heraldiska sällskap var 2014 års mest framgångsrika.
Grattis, säger jag såklart till lundensarna i Societas Heraldica Lundensis. Framför allt till Claus Berntsen, Henric Åsklund och Martin Trägen som driver på SHS lokalavdelning i Skåne. De tre är dessutom, som av en händelse, med i Svenska Heraldiska Föreningens styrelse, så sällskapet är lika mycket en lokalavdelning inom SHF.
Tidigare finns det heraldiska sällskap i Göteborg och Borås (vilket delvis är samma, men ändå inte, beroende på hur man ser på det)
Och nu har jag hört ryktas att det kommer en till i Karlstad i Värmland. Det är lustigt, sedan de sociala medierna gjorde sitt intrång har de sociala fysiska kontakterna inom heraldiksfären ökat markant.
Det är bara hoppas att det blir något konkret i Stockholm snart. Visserligen finns Heraldiska samfundet där, men det verkar inte hända så mycket i den föreningen och den bjuder definitivt inte in till spontanträffar med icke-medlemmar.
På hashtaggen #8NHK kan man i helgen följa den nordiska heraldiska kongressen i Danmark. Gör det.
Kongressen ägnar sig under två dagar åt att prata om heraldiska hertigvapen. Programmet låter spännande men kanske lite heraldiskt. Jag skulle nog vilja se med av problematiserande än vad rubrikerna ger anvisning om, men om jag vore där skulle jag kanske ha en annan åsikt.
Hur som helst hoppas jag det kommer en bra artikel i Heraldisk Tidskrift. Det behövs verkligen och det har Societas Heraldica Scandinavica slarvar mycket med de senaste kongresserna.
Jag vet dock att det kommer en artikel i Vapenbilden som bland annat Henric Åsklund skriver.
Just nu, denna helg, samlas heraldiker från hela Norden i Sönderjylland för att diskutera hertigar och heraldik. Jag hoppas att de har en trevlig helg och jag skulle gärna ha vetat vara där.
Nu är jag inte det och därför vet jag inte heller riktigt vad de kommer att prata om och vad som sägs på föredragen. Man kan dock följa vad som sägs via Twitter på hashtaggen #8NHK.
Dessutom har Societas Heraldica Scandinavica sitt årsmöte samtidigt.
Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia