Pelle Grunditz har forskat vidare på Gerhard Grundis historia och jag vill sprida den kunskapen. Så här kommer en kort sammanfattning av arbetet.

Gerhard Grundis var en tysk härold i dansk tjänst under kung Valdemar Atterdags regeringstid (1340–1375). Han är den tidigast namngivna härolden i Norden och hade sannolikt en framträdande roll i övergången till en mer formaliserad häroldsfunktion i Skandinavien. Han nämns i flera källor från 1300-talets mitt  och framstår där som en mångsidig och betrodd kunglig tjänsteman med uppdrag inom både diplomati, militära sammanhang och ceremoniella funktioner.

En kort biografi

Släkten von Grundis (Grundies), som Gerhard Grundis möjligen, kanske tillhörde, var en adlig familj med säte i Plüggentin i Samtens på ön Rügen (dagens Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland). Godset ägdes av släkten från 1200-talet till omkring 1520, då det övergick till klostret Eldena och därefter såldes vidare till andra adelsfamiljer.
Wikipedia (tyska) – https://de.wikipedia.org/wiki/Samtens

Namnet antyder att Gerhard var tysk och att vara härold krävde vissa kunskaper vilket i sin tur krävde utbildning som var svår att få om man inte hade ekonomiska resurser.

Karriären som härold

Vi vet att Gerhard Grundis deltog i slaget vid Helsingborg 1362, där han tillfångatog en lybsk soldat. Vi vet det eftersom han senare frigav denne, Tideke Vogel/Vagel, i utbyte mot lösen. Detta finns dokumenterat i Niederstadtbuch i Lübeck den 15 juni 1363. Frigivningen bevittnades av stadens borgmästare Hermann von Wickede och Hermann Gallyn. (DRB III:6 nr. 347, Heraldisk Tidsskrift I, s. 29)

Det är troligen även Gerhard som är närvarade vid en tornering i Bryssel 1366 som Danmarks representant, där han omnämns av krönikören Jean Froissart. Det nämns ingen namn, bara att härolden i fråga kom från Danmark. (The Herald in Late Medieval Europe, s. 42)
Samma sak gäller nästa händelse, då den danske härolden är sändebud till påven i Avignon 1375, där han överlämnade gåvor från kung Valdemar. (Heraldisk Tidsskrift I)

Däremot vet vi att han har en bostad i Köpenhamn för han omnämns 1377 som innehavare av en tomt som tilldelats av kungen (Roskildebispens jordebok, 1377).

Av allt detta vet vi att Grundis (själv eller möjligen ihop med en kollega) uppfyllde häroldens klassiska uppgifter som budbärare, ceremonimästare, krigsobservatör och diplomat. Han åtnjöt kungens förtroende och är ett exempel på hur härolder redan under 1300-talet spelade en viktig roll i internationella relationer och krigföring. Att han förekommer i både danska, tyska och franska källor vittnar om hans internationella betydelse. Därför är han en viktig gestalt i nordisk heraldik- och häroldshistoria

Litteratur

• DRB III:6
• Heraldisk Tidsskrift I.
• Roskildebispens jordebok
• Katie Stevenson: The Herald in Late Medieval Europe
• Wikipedia