Etymologisk förklaring av häroldsbegreppet

Härold

Ordet härold har ett dunkelt ursprung. Det nämns första gången i ett franskt poem från omkring 1170, där en härold kallas för héraut d’armes. Ursprunget finns troligen i det forngermanska ordet hairwald/t som ungefär betyder: den som sköter armén. Den forngermanska ordstammen hari finns kvar i ordet här, armé, och wald betyder överse, kontrollera. Ordet härold har därmed sannolikt samma historia som namnen heriold från gammalsaxiska och nordiskans Harald. En annan förklaring till ordet är att det härstammar från forntyskans haren, utropare. Men denna förklaring kan inte förklara ordstammen wald/t.

Begreppet skulle ursprungligen inneburit att härolden var en militär befälhavare. När titel förekommer under 1100-talet har den inte alls denna betydelse. Istället menar samtiden att härolden var en utropare och vapenkännare. Det sannolika är att den forntyska användningen av titeln med tiden har fått allt lägre anseende för att mot 1000- talet helt ha förlorat sin ursprungliga betydelse.

Vapenkung

Vapenkungen har en annan historia. Den medeltida teatern spelade ofta stycken där karaktärerna var bestämda, och det var vanligt att gycklare hade särskilda öknamn. I England, där titeln vapenkung uppkom, kunde gycklare kallas saker som May King and Queen, Boybishop och Lord of Misrule. Benämningen King of Arms, vapenkung, uppkommer under samma tid och i samma miljö, vilket möjligen har betydelse.

Persevanter

Persevanter var lärlingar och skulle därför bistå härolden i dennes sysslor. Persevant kommer från franskas porsuivant, av poursuivre ”följa efter”.

Litteratur

• Anthony Wagner, Heralds and ancestors
• Svenska akademins ordbok