En kunglig förordning från 1762

1762 författades kungörelsen om rätten till adlig sköld och hjälm. Det är med denna förordning som adliga släkter får privilegiet att föra öppen hjälm och ett juridiskt skydd för vapnets utformning. Samtidigt utgör kungörelsen en bekräftelse av borgerliga vapen.

”Som ibland Ofrälse Män här i Riket den oordning och tilltagsenhet sig skal hafwa inritat, at månge af dem uti sine Signeten eller Pitzskier bruka Adeliga Sköldemärken eller öpen Hjelm, hwilket rätteligen icke tilhörer androm, än endast dem, som äro wärkelige Grefwar, Friherrar och Adelsmän; altså och til förwarande af den rättighet, hwilken i så motto endast Ridderskapet och Adelen i Nåder förundt är, smat til behörig ordnings hållande härutinnan, wele Wi, uppå Ridderskapets och Adelens underdåniga anhållan, härmedelst i Nåder hafwa stadgat och förordnat, at den Ofrälseman, som hädanefter finnes bruka Adelig Sköld eller öpen Hjelm uti sit Pitzskier skal derföre böta Femhundrade Daler Silvermynt.”

Förordningen var ett resultat av en längre tids diskussion om adelns privilegier och den kritik som riktades mot dessa. I historiens spegel kan förslaget ses som ett sista försök från adeln att vinna bekräftelse på sina privilegier. Femtio år tidigare var adelns politiska makt så stor att det inte fanns någon anledning att lagstadga kring heraldiken. Femtio år senare hade den spelat ut sin roll som statusbärare och ett lagförslag hade endast mötts med kuriosaintresse.

En praxis skapades

Den ursprungliga formuleringen till förordningen kom till Riddarhusdirektionen och är daterad den 28 juni 1762. Terminologin är något oklar, men den bör nog tolkas som om att heraldiken inte är något exklusivt för adeln. Det är däremot inte omöjligt att adeln med sitt förslag ville att heraldiken skulle bli ett adligt privilegium.
Vilken rättsstatus förordningen har idag är oklart, men för att få en struktur i svensk heraldik anses den ännu gällande av heraldiker.

Värt att notera är att den öppna hjälmen knappt ens av adeln själv hade setts som rangtecken fram till frihetstiden, och därefter endast av en konservativ grupp som (precis som så ofta) hade väldigt vaga uppfattningar om de gångna tider man ville återskapa.
Därför finns det en rad ofrälse sigill från 1700-talet som visar sköld och öppen hjälm.

Förordningen i samtiden

1760-talet är en period av stor pressaktivitet, ändå tycks frågan ha väckt ringa intresse. Jag har bara hittat en enda notis i en samtida tidning, och det är från Inrikes tidningar den 13 december.

Litteratur

• C G U Scheffer, Heraldisk spegel, s 144 – 145 (Stockholm 1964)