Jourhavande heraldiker

Får man ha en tunnhjälm som vanlig Svensson?
Ungefär så löd frågan jag fick i veckan. Svaret är positivt.

Men först en bakgrund så du har koll. Tunnhjälmarna var i bruk på slagfältet från sent 1200-tal till mitten av 1300-talet. Den du ser ovan på bilden är tysk från mitten av 1300-talet.

Tunnhjälmen var också den första hjälmtyp som kunde bära en hjälmprydnad, varför den blev blev en del av heraldiken. Hjälmprydnader som vi känner dem fanns inte under heraldikens första 75 till 100 år. När den togs ur praktiskt bruk levde den ändå kvar som heraldisk hjälm till omkring 1400, då den ersattes av den slutna stickhjälmen.

Vid ungefär samma tid, 1400-talets början, kom också de första vapenbreven runt om i Europa. De hade knappt funnits tidigare (det äldsta är tyskt från ca 1350), och självklart använde man i dem den moderna stickhjälmen (och senare den öppna hjälmen). Däremot förkom inte tunnhjälmen någonstans.

Tunnhjälmen fri att använda

Det gör att denna hjälm i vissa delar av Europa anses passa bäst för uradliga släkter, dvs de som var riddare redan före år 1400 (gäller främst Tyskland).
Det gör också att heraldiker i Skandinavien ser denna hjälm som den tredje heraldiska hjälmen och den enda som kan användas av både adel och ofrälse eftersom den kom till innan vi ens hade adel (vilket här ska förstås som frälseman som fått vapenbrev av en monark, inte en frälseman som fick skattefrihet som ersättning för att han ställde upp som fullt rustad riddare).

Och eftersom jag är en heraldiker som gillar att variera mitt vapen har jag skaffat mig en version med tunnhjälm. Mallen är skapad Jan Raneke (för släkten Wrangel, men han har nästan kopierat en tysk bild från ca 1900) och jag själv har gjort wassen/kärven efter Ranekes förlaga, som i sin tur är en renretning av en sigill för en medlem av vasa-ätten under sent 1400-tal.