Etikettarkiv: wasling

Heraldic standard, kan man ha det?

Det välkända heraldiska standaret finns i stort sett endast på brittiska öarna. I sin korrekta form är det omgärdat av vissa regler, men här kommer en friare tanke om dem.

Alla standar i denna artikel är en lek med konstformen. De är inte antagna och det är nog högst osannolikt att jag kommer att skapa ett fysiskt exemplar någon gång. Men för den som vill går det ju utmärkt att göra ett eget standar.

”The heraldic standard”, är det engelska ordet och i det här fallet är det bra att tänka på att engelskan och svenskan använder samma ord för två helt olika flaggor. Det svenska standaret är en flaggduk som hänger vertikalt på en stång och som använda i främst kyrkliga, fackliga och ordenssällskapliga sammanhang.  Om dessa handlar inte denna artikel.

Det brittiska standaret

Artikeln handlar istället om ”standard”. Detta är en flagga med såväl vapensköld som badges och livréfärger. Det dök upp under 1300-talets andra hälft och användes sedan av personer av hög rang under de två följande århundradena. Med personer av hög rang avses mer specifikt personer av börd som förde befäl i strid. Just detta ”av börd” är centralt för att förstå standarens framväxt och betydelse. Andra hälften av 1300-talet var en tid då riddarens position som härskare över slagfältet var över. Först kom flera slag där infanterister slog sönder denna bild med våld (de vann helt enkelt slagen), dels kom digerdöden som slog ut det lägre frälset och till sist kom en ny form av legosoldater som hade kriget som yrket men inte var adliga. Vad gör man då i ett samhälle där de yttre tecknen på social tillhörighet är så viktiga?

Ja, enligt Robert W Jones så skapar man nya visuella bilder av makt. De vapensköldar som riddarna använt behålls, men nu börjar också badges användas och detta för att markera att man ingår i en herres hushåll och för att markera egendom. ”Emblemet bars på hans klädsel av en tjänare som följeslagare, och därför var standaren som han mönstrade på lägret av klädernas färger och bar emblem, med vilka följeslagaren var förtrogen.”, som Boutell skriver. Herren själv använde inte sin badge, varför vi kan jämföra den med företagens logotyp i modern tid.

När badges blivit introducerade var det naturligt att de också hamnade på flaggor. Det heraldiska vapnet användes fortfarande på vapenflaggor som användes vid befälsföring i strid. Standaret verkar däremot mer ha använts som ett övergripande samlingstecken. Det var allt för stort för att en ryttare skulle kunna bära det i full galopp men det fungerade bra som markering av var högkvarteret var.
Froissart beskriver flera gånger baner i de härläger han besökte men inte en enda gång beskriver han banerens utseende, innehåll eller for,

 

Numera är det ändå så att dessa heraldiska flaggor används av individer på sina hus. Och det är inte heller så att det endast är den yppersta överklassen som har ett standar utan det kan även gemene man ha, även om man rent formellt nog inte ska betrakta dessa moderna standar för standar likt de som de hade på medeltiden. Deras sociala och symboliska värde är idag något helt annat än då.

Den medeltida engelska standaren var större än andra flaggor och dess storlek varierade med ägarens rang. Längst intill stången hade man då, ursprungligen, oftast Sankt Georgs kors (rött kors på vitt). Resten av fältet delades horisontellt i två färger, i de flesta fall ägarens klädfärger, livréfärger. Ovanpå lades badges och man hade inte samma strikta tinkturregel här som i vapensköldarna. Man la dessutom gärna ett valspråk tvärs över fälten.

Regler om standarens längd

Eftersom britterna inom heraldiken känner ett väldigt behov av regler och byråkratisering fanns det såklart regler för storleken.

I England har idag varje vapentagare som fått ett grant of arms med en badge rätt till ett standar.

I Skottland upprätthåller Lord Lyon ännu de äldre reglerna och ett standard kan endast beviljas om vissa kriterier är uppfyllda.
Längden på standarden beror på ens adliga rang.
Suveränen (monarken) 6,4 m (21 ft)
Hertigar 6,1 m (20 ft)
Markiser 5,5 m (18 ft)
Grevar 4,9 m (16 ft)
Vicomter 4,6 m (15 ft)
Parlamentsledamöter 4,0 m (13 ft)
Baronetes 3,7 m (12 ft)
Riddare och Feodala baroner 3,0 m (10 ft)

Eftersom jag inte är någon så måste mitt standar vara mindre.

Läs mer

  • Robert W Jones; Bloodied banners
  • Robert Gayre; Heraldic standard
  • Charles Boutell & Arthur Charles Fox-Davies; The Handbook to English Heraldry
  • Jean Froissart; Krönika

 

 

82 år och still going strong

Lennart Wasling vapensköld
Lennart Wasling vapen med svenska heraldiska föreningens fana.

82 kalla februarimånader har han genomlevt och nu blir det den 83. Fadren Lennart fyller alltså 82 år idag. Grattis.

Firandet sköter vi inom familjen. Här nöjer jag mig med det enkla firandet.

Först har vi här hans senaste bok, ”Stadsdelar i Borås”. En fantastisk bok som du kan köpa genom mig, om så önskas. 305 sidor om alla stadsdelar i Borås från förr till nu. Lennart och hans nuvarande fru Marita skrev den.

bokeln Stadsdelar i borås

Här nedan håller Lennart låda på årsmötet i Lund 2018, det år han som kassör erhöll Svenska heraldiska föreningens förtjänstmedalj.  Han pratade då om sin långa erfarenhet av ideella föreningar och mindes hur han vuxit upp med en far som pysslade med medlemsavgifter om söndagskvällarna. Till sina åstadkommande kunde han räkna allt från att ha rustat upp en kvarn till ett prisbelönt vandrarhem till att ha utvecklat metoder för att frankera kuvert i rekordhastighet.
Lennart pratade också om utmaningar man kan möta och hur samspelet med andra föreningsaktiva kan vara komplicerat. Motiveringen att ägna decennier åt föreningsengagemang hämtar han från sin egen inre folkbildare, och han har insett att hanteringen av medlemsavgifter kan vara ett sätt att slappna av.

En gård fylld med gravar

Jag tittade igenom arkivet med foton i helgen och hittade det här från 2013. Sönerna tillsammans med mig och mina föräldrar på Tvärreds kyrkogård utanför Ulricehamn.

Det är en viss känsla att gå genom en kyrkogård och läsa namnen på människor som levt förr. Det är ännu mer känsla när man läser namnen på sina egna förfäder. Här ovan står vi vid Petter Jonassons grav. Det är pojkarnas farfars farfars farfar.
På den andra bilden rensas Petters sons grav (Hans Petter) och strax framför den står hans sons grav – Calle Pettersson i Vasared. Min farfar bytte från Pettersson till Wasling efter nämnda gård eftersom han inte var son till en Petter utan till en Carl.

Det som inte  syns är att Calles andra son Helge (min farfars bror) ligger i graven strax intill fotografen, strax framför hans far. Så inom femton meter ligger fyra generationer Waslingar. Det tycker jag är  rätt fräckt.

  1. Petter Jonasson i Onsered
  2. Hans Petter Pettersson i Onsered (och Eva Kajsa)
  3. Carl-Edvard Pettersson i Vasared (och Alma)
  4. Helge Wasling (och Greta)
    +
  5. Lennart Wasling (och Marita)
  6. Jesper Wasling
  7. Loke & Dante Wasling

Jag ber (inte) om ursäkt för vår något oglamorösa klädsel. Men det var en varm sommardag.

Ringar för fingrar

Ringar är högsta mode, igen, och olika former av klackringar står högt i kurs. De flesta blanka men visst är det snyggare med ett personligt motiv.

För en tid sedan beställde jag den här ringen till äldste sonen. Det är inget speciellt med den. En stålring överdragen med silver och en gravyr utskuren med laser.

Det är ingen djupgravyr så det är ingen sigillring. Jag kallar den för en vapenring för det känns logiskt, utan att jag kan säga om det är den helt korrekta benämningen.

En sån här ring kan du få för 500 till 600 kronor. Det är ett väldigt bra pris, tycker jag, och det gör att den kan användas lite till vardags.  Dessutom kan man ju göra flera olika, med olika personliga motiv utan att känna att man blir ruinerad.

getnamenecklace.com var det företag som gjorde den här.
Inget fancy men en kul grej för dig som vill använda ditt vapen .

Originalteckningen gjordes av Davor Zovko.

Köp en bok om heraldik 1

Min blogg börjar finnas i bokform. Köp den som e-bok om du vill.
https://www.bokus.com/bok/9789177853381/heraldik-och-vapenskoldar-volym-1/

Det är länken om du vill köpa boken via Bokus.

Den saknar bilder får jag erkänna. Endast texten är med. Jag har inte justerat något i innehållet, mer än att jag har rättat stavfel.

Att bloggen nu finns som bok beror på att jag tycker att det är värt att bevara texten även om jag  skulle sluta med den här webbplatsen någon gång i framtiden.

Varje volym representerar ett år på bloggen så volym 1 innehåller 2015 års inlägg. Fler volymer kommer.

 

 

 

 

Liten heraldisk konstnärsrunda

Borås konstnärsrunda är igång nu i helgen och jag vill inte vara sämre. Här kommer därför en digital rundvandring.

Den här rundan visar upp en och samma symbol i lite olika versioner. Ni känner nog igen den vid det här laget, och för bara någon vecka sedan visade jag den i medeltidsstil. Nu kommer den modernare versioner, om än inte så modernt så att den konservative behöver bli orolig. Jag börjar (ovan) med en wasse-version av en  kärve i brittisk tudorstil, alltså 1500-tal.

Spretigt 1600- och 1700-tal

Barocken och rokokon må vara strukturerad i konst, men i vapenböcker och sigill är det spretigt. Troligen för att bilderna här är väldigt små.  De tre första är direkt inspirerade av 1600-talsteckningar, de tre sista är 1700-tal

Ordnat 1800-tal, nästan

Med 1800-talet blir kärvarna i heraldiken mer ordnade, även om 1900-talets distinkta linjer ännu saknas. Här är några exempel.

Detta var mitt bidrag till helgens konstnärsrunda. Inte så mycket konst men skisser som ändå betyder en hel del för mig.

Medeltidsegot Wasling

Med Photoshop kommer många varianter på ett vapen. För jag har aldrig riktigt förstått varför man endast ska ha en version när man kan ha flera.

Bara för att ett vapen är skapat 1989 behöver det inte alltid ritas i 80-talsstil. De vore ju för hemskt om framtida generationer skulle tingas genomlida pastellfärgade skapelser.

Med Photshop har jag nu lekt fram ett par tolkningar av vapen Wasling i 1300-talsstil. Notera att axen är väldigt enkla. De var ytterst otydliga de första seklerna, troligen för att den mesta heraldiken var väldigt schablonmässiga då. Jag har därför utgått från olika vasar och justerat dessa tidsenligt.

Överst ser vi vapnet i Gelre-stil. Gelre är en vapenbok som skapades mot slutet av 1300-talet. Det är också ett av de första exemplen på stickhjälm i heraldik. Den hjälmtypen skapades i slutet av 1300-talet för de då vanliga tornerspelen med lans.

Den andra skölden är lite äldre i stil. Den utgår från vapenrullan Zürcher, som skapades under 1340-talet i Schweiz. I denna rulla dominerar tunnhjälmen och hjälmarna har ett väldigt litet täcke. Just täcket avviket dessutom ofta från färgerna i vapnet, så antingen är det en konstnärlig finess eller så var man inte så noga med den saken på den tiden.

Nästa version är från mitten av 1300-talet. Fortfarande tunnhjälm men nu ett tydligare hjälmtäcke. Tyvärr har jag glömt förlagan, men jag får återkomma till det.

 

Sist ut är en variant av Jan Raneke, som i sin tur kopierat Otto Hupp. Denna gotiska stil är därför hur man i art deco/jugend-tid tolkade gotiken.

En sak har jag dock behållit från medeltiden, och det är iden om att ett föremål (sällan djur) verkade kunna följa sin normala position även när skölden vreds åt sidan.

Borås stadsdelar – ett julklappstips

Boktips

wasling stadsdel boktips

Här är ett presenttips om du är det minsta intresserad av Borås eller lokalhistoria. Fantastisk bok som är skriven av mina föräldrar. 

Hur många stadsdelar finns det i Borås? Ja, det är inte lätt att svara på den frågan. 7–8 stycken, 15–20 eller kanske ännu fler. Svaren blir olika beroende på vem man frågar. Gränserna är inte fasta över tid, och heller inte för olika ändamål.
Kommunen har sina gränser. Traditionen sina. Den som är uppvuxen på stället har sin bestämda uppfattning om var gränserna går, den nyinflyttade kanske tänker annorlunda. Och gränsförflyttningar sker ibland, inte minst på grund av stora ingrepp i naturen för ny infrastruktur.
I utkanterna talar man inte om stadsdelar alls.

Finns att köpa på Akademibokhandeln i Borås.
Eller mejla mig om du är intresserad men inte kan komma till Borås.

Kommer snart – Waslings heraldiska ordbok

omslaget till boken Waslings heraldiska ordbok

”Waslings heraldiska ordbok” är den första svenskspråkiga boken om heraldik och vapensköldar på mer än ett halvt sekel. Den 30 april finns den som e-bok i en näthandel nära dig.

Presentationstexten lyder så här:

I snart 900 år har de funnits omkring oss, vapensköldar, flaggor och sigill, tätt följda av riddare och härolder. All denna kunskap omgärdas av ett ibland mystiskt och svårbegripligt språk med många gamla och udda ord och begrepp. I denna ordbok förklaras dessa på ett lättillgängligt sätt.

WASLINGS HERALDISKA ORDBOK är genom sitt fylliga innehåll en utmärkt introduktion till ämnet heraldik samtidigt som den är ett värdefullt hjälpmedel för den som studerat ämnet tidigare.

WASLINGS HERALDISKA ORDBOK beskriver kortfattat mer än 2000 heraldiska ord och uttryck. Boken utvecklar vad orden betyder och hur de används i modern heraldik vilket gör den till en oundgänglig referensbok.23