Etikettarkiv: USA

Heraldik över gränserna ställer nya krav

I en ny och mer kosmopolitisk värld påverkas heraldiken. Det berikar mer än något annat, men ibland ställer det till problem. 

I Polen finns det en etablerad adelsheraldik (låt gå att adeln är avskaffad, så jag avser här endast de ärvda adliga vapensköldarna med sina rangtecken). Den avviker kraftigt från den tradition som finns i Norden-Tyskland respektive brittiska öarna genom att man ärver vapen inom en klan, som är ett mycket vidare begrepp än vårt slät, och självklart än mer än britternas individuella vapenbruk.

Så när en polack flyttar över en landsgräns, ska han då lägga av sitt ärvda vapen eller kan vi och britterna acceptera att han har ett vapen som används annorlunda än vad vi är vana vid? Om inte, betyder det att vi om vi tar oss till Polen ska låta våra vapen bli lika klanärvda som deras. Och vad händer med engelsmannen med familj?

Amerikanerna har ännu större problem och här kompliceras det av att de pratar engelska. Ofta ser jag amerikaner likväl som britter som tror att det engelska (sällan det skotska, aldrig det irländska) systemet som ska gälla i USA. Argumentet är att en engelskättling kan få sitt vapen godkänt av College of Arms. Att samme person även kan vara svensk och polskättling tycks aldrig föresväva dessa personer.
De flesta amerikaner tycks däremot i debatterna hävda att USA faktiskt sedan 1776 inte lyder under England i något avseende, inte ens heraldiskt. Svårt att argumentera emot det.

Jag har inget bra svar på hur man ska tänka och tycka i Sverige, men jag lutar åt att vi ska acceptera olika bruk av vapen inom respektive land så länge vi följer ursprunget. Vem för vapnet? Varifrån kommer det?

The war that made America

Filmtips

Amerikas krig handlar om det krig som skapade det moderna kulturella USA – det fransk-brittiska kriget 1754-1763. Detta krig, som var en avlöpare till Sjuårskriget i Europa, gjorde England till ensam kolonialmakt i USA, men samtidigt väckte det nationalkänslan hos kolonisatörerna vilket ledde fram till frihetskriget ett decennium senare.

Filmen är en berättad dramadokumentär som skapar en bra bild av hur det kan ha sett ut på 1700-talet. Den är också neutral till de fyra parterna britter, indianer, fransmän och kolonister och sätter deras agerande i ett större sammanhang. Speciellt Mohikanernas insats uppmärksammas. Det var främst den kristna grenen av detta indianfolk som ställde upp på Frankrikes sida och gav Frankrike en rad segrar innan britternas militära överlägsenhet vann kriget. Frankrike, framhåller filmen, hade en mycket öppnare inställning till indianerna än britterna. Filmen visar därmed upp en ny sida av denna ofta missförstådda period i USA:s historia.

Harward, historia och fördomar

Arms of Harward school of Law
Arms of Harward school of Law

Ska universitetet Harward byta den vapensköld de haft sedan 1930-talet för att den påvisar ett rasistiskt förflutet? Det är den mest brännande heraldiska frågan just nu.

Mycket förenklat pågår det just nu en diskussion i USA kring de märken som används av vissa institutioner och om dessa märken anspelar på ett rasistiskt tänkande eller inte.

För att slippa fundera kring självklarheter ska det först sägas att 1) visst finns det rasism i USA idag, 2) ja, slaveriet fortlevde till 1865 och 3) nej, svarta fick inte fullständiga medborgerliga rättigheter förrän under Lyndon Johnsons presidenttid på 60-talet.

Problemet Harward

Harward har som symbol en vapensköld som tillhörde familjen Royall, en gång i tiden en av de största bidragsgivarna till universitetet. En Royall-medlem var dessutom känd (sägs det nu) för att ha varit extra grym och möjligen även extra rasistisk. Därför kan inte universitetet använda deras vapensköld längre.

Det låter ju som ett fint resonemang, men det är i sig fördomsfullt. Eftersom slaveriet avskaffades i USAs sydstater först 1865 EFTER förlusten i ett inbördeskrig (och alltså inte alls var ett eget politiskt val) går det inte att peka ut en person som extra rasistisk och som därför ska plockas bort ur historien. Ska man vara konsekvent ska allt som företrädde slaveriet och rasismen bort.

Det betyder att delstaterna Georgia och Virginia bör byta namn, i princip alla städer och countyn i södra USA som anspelar på namn ska byta namn och alla märken ska bort för jag är helt säker på att personen bakom dessa kan visas ha haft slavar eller på annat sätt varit emot medborgerliga rättigheter för svarta, indianer, homosexuella eller någon annan grupp i samhället.

Eller så tar vi till den andra ståndpunkten och tar lärdom av historien i stället av att radera ut allt som vi inte tycker om. Det är en linje som jag finner mer sympatisk eftersom jag har svårt att se att något annars kommer att finnas kvar.

Jo, vapen kan ersättas

Till sist en annan självklarhet. Visst kan man byta ut vapenskölden om man så vill. Det är knappast första eller sista gången det händer. Men jag tycker att man ska byta sina märken för att man själv vill det, inte för att andra tvingar en till det. Annars är vi inne på farliga vägar.

Harward har alltså inte haft sin nuvarande vapensköld längre än sedan 1930-talet, så evighetsbegreppet finns inte som försvar här.

Även amerikaner hade vapen

Uppslag ur vapenrullan Gore
Vapenrullan Gore Roll of Arms visar vapen från USA under 1700-talet.

Det är lätt att tro att bara européer hade vapen men även amerikanerna förde heraldiska sköldar för 300 år sedan. 

Gore Roll of Arms skreva i mitten av 1700-talet och utgår från Boston.  Vapenrullan omfattar 99 vapen och boken skapades troligen av John Gore. Gore var en konstnär och specialist på märken och mönster så det var ju passande att just han gjorde den här boken.

Den amerikanske heraldikern David Appelton, känd inom heraldikvärlden för sin hästsvans,  har forskat mer i denna vapenbok och eftersom den bryter så totalt mot våra fördomar vill jag tipsa om den här.

 

Svenska flaggan i USA

Wilmingtons flagga
Flag of Wilmington, USA.

Visste du att svenskar var den största invandrargruppen i delstaten Minnesota från 1900 till 1970. Sedan gick kanadensarna förbi och nu mexikanarna.

Men det är inte där som den svenska flaggan har fått fäste. Det är istället Staden Wilmington i Delaware som har en flagga som grundar sig på den svenska. Staden ligger där bifloden Christina förenas med den större Delaware-floden. 70 000 invånare finns där, men inte så många svenskar längre.

Det var här i Wilmington som det svenska fortet Christina en gång byggdes, det viktigaste fortet i den år 1638 etablerade svenska kolonin Nya Sverige. Sedan brittiska kolonisatörer börjat slå sig ned i området fick staden 1738 namnet Wilmington. Wilmington är vänort till Kalmar.

Karta över indianernas land

Om inte européerna kommit till Nordamerika, hur hade det då sett ut.

Aron Carapella har gjort kartan som syns här ovanför. Jag har ingen kunskap kring ämnet och kan inte bedöma dess trovärdighet, men jag uppskattar initiativet.

Vi tar alldeles för ofta för givet att det vi ser omkring oss nu alltid funnits där. Så är det såklart inte. Därför är den här kartan viktig. Den visar med all tydlighet att det fanns ett Nordamerika före USA och Kanada och därmed visar det att 1) Världen förändras ständigt 2) alla européer och asiater och latinos och afrikaner i USA är invandrare.
Men har det någon betydelse idag vem som förr kom från vart?

Läs artikeln om kartan och glöm inte att läsa kommentarerna.

Sydstatsflaggan till museet

Efter senaste dödsskjutningen i USA har den välkända sydstatsflaggan fått massiv kritik och nu halas den nästan överallt.

Det kan tyckas vara ett förhastat beslut, men den snabbhet som politiker och allmänhet haft i fördömandet visar (tycker jag) att det funnits en djupt rotat illvilja mot flaggan, men att man känt att det inte varit politiskt korrekt att uttrycka denna avoghet mot sydstatsflaggan.

Jag förstår att flaggan nu halas. En flagga som användes av en armé vars främsta kända mål var att bevara slaveriet (inte helt sant, men så framställer de till och med sig själva) genom att bevara allt vid det förgångna kan knappast vara en lämplig symbol för ett folk.

Jag kan inte heller påminna mig om att någonsin ha sett en svart man eller kvinna i något sammanhang framträda under detta baner.

Expressens artiklar om flaggstriden i USA