Armémuseum digitaliserar sina fanor. Nu finns fyra volymer med danska och ryska fälttecken publicerade på deras hemsida.
Och jag hämtar min information från Armémuseum.
Det var 1677 som Karl XI beslöt att låta avbilda alla fanor och standar som Sverige vunnit som troféer i krig. Syftet var att bevara minnet av dessa segertecken för eftervärlden även om själva föremålen skulle förstöras av ålder.
Konstnären Olof Hoffman fick uppdraget att måla och det var en uppgift som upptog resten av hans liv, fram till hans död 1709. Av hans hand skapades bilder av tusentals fanor och standar som då förvarades i Arsenalen.
Två hundra år senare befann sig hela trofésamlingen tillfälligt i Nordiska Museet medan Riddarholmskyrkan, där de normalt förvarades, renoverades. Krigsarkivarien Johannes Petrelli passade då på att inventera hela samlingen och anlitade ett flertal konstnärer för att avbilda de fanor som tillkommit efter Olof Hoffmans död eller som Petrelli ansåg hade blivit felaktigt avbildade. Avbildningarna är inbundna i 30 volymer vilka tillhör Krigsarkivets samlingar men finns deponerade i Armémuseums arkiv. Det är dess som nu digitaliseras och görs tillgängliga för alla intresserade.
Olof Hoffman (c:a 1640-1709) skapade förutom dessa bilder även utkast till ett flertal regementsfanor och altarprydnader.
I Armémuseums samling finns tusentals fanor, tagna i strid på slagfälten. De tillhör idag Arméns trofésamling – en av de största i världen. De flesta är ryska, danska och polska. Men varför var fanor ett så eftertraktat byte på slagfältet? Och hur användes de i propagandasyfte i stormaktstidens Sverige?
Regeringen lägger nu fram en proposition som ska göra det lättare för oss alla forskare att ta del av det som finns i våra arkiv och på våra museer.
Den största förändringen i lagen är att kulturinstitutionerna arkiv, bibliotek och museer kommer att omfattas av lagen.
– Jag är glad över att regeringen tar ytterligare ett steg för att främja vidareutnyttjande av information av myndigheter. Det innebär exempelvis att metrologisk data används för att utveckla vädertjänster eller trafikinformation som underlättar för trafikanter i vardagen. Det skapar mångsidig nytta, säger civilminister Ardalan Shekarabi i ett pressmeddelande.
Jag tolkar det här som att det nu blir fullt möjligt att (förhoppningsvis gratis) digitalt få ta del av alla våra arkiv utan att behöva sitta i läsesalar runt om i landet.
Plötsligt blir det ännu lättare för oss alla som inte är betalda forskare att kunna fördjupa oss i de ämnen vi vill.
