Lennart Wasling vapen med svenska heraldiska föreningens fana.
82 kalla februarimånader har han genomlevt och nu blir det den 83. Fadren Lennart fyller alltså 82 år idag. Grattis.
Firandet sköter vi inom familjen. Här nöjer jag mig med det enkla firandet.
Först har vi här hans senaste bok, ”Stadsdelar i Borås”. En fantastisk bok som du kan köpa genom mig, om så önskas. 305 sidor om alla stadsdelar i Borås från förr till nu. Lennart och hans nuvarande fru Marita skrev den.
Här nedan håller Lennart låda på årsmötet i Lund 2018, det år han som kassör erhöll Svenska heraldiska föreningens förtjänstmedalj. Han pratade då om sin långa erfarenhet av ideella föreningar och mindes hur han vuxit upp med en far som pysslade med medlemsavgifter om söndagskvällarna. Till sina åstadkommande kunde han räkna allt från att ha rustat upp en kvarn till ett prisbelönt vandrarhem till att ha utvecklat metoder för att frankera kuvert i rekordhastighet.
Lennart pratade också om utmaningar man kan möta och hur samspelet med andra föreningsaktiva kan vara komplicerat. Motiveringen att ägna decennier åt föreningsengagemang hämtar han från sin egen inre folkbildare, och han har insett att hanteringen av medlemsavgifter kan vara ett sätt att slappna av.
Farsan fyller 80, och det firas med pompa och ståt. Jag hyllar honom med hans eget curriculum vitae
Wasling föddes när vintrarna voro särskilt kalla och växte upp i sitt barndomshem. Av mor fick han lära sig att alltid stå med båda fötterna på jorden, men fick då genast problem med byxpåtagningen. Han led tidigt av hasfötter och drabbades senare av både hönshicka och fnasöron. Å grund av begynnande klenhet lider han numera också av huttskräck och är allergisk mot hösnuva. Efter nyligen genomgången vaccination hoppas han dock kunna vara oemotståndlig ännu en liten tid. Ja, det är egentligen bara en tidsfråga innan det går över.
Han har deltagit vid hembrygdsutställningen i Frufällan 1953; sedan blev han datör och sneseglare. W är son till gamle Wasling och sin mor; sonson till Pettersson i Vasared. Han är särskilt stolt över att alla hans förfäder tycks ha nått fertil ålder och lämnat avkommor, låt vara av ibland diskutabelt slag.
Redan i unga år visade W. stor fallenhet för förkovran inom olika ämnesområden. Han har således genomgått Hönsskolans kurser Gödselteori I och II. Vidare har han närvarit vid förbättringskurs i vardagslatin. Han har även gjort en betydande klassresa: tillsammans med hela skolklassen fick han som ung ta en cykeltur till Kröklings hage en bit bort vid vägen.
Ett gott anlag för affärsverksamhet visade sig tidigt och tog sig bl. a. uttryck i en regelbundet återkommande försäljning av majblommor och lotter för syföreningen därhemma. Annars har livet mest varit en lång uppförsbacke, men på senare tid har det börjat gå utför. Han är glad att han är som han är, när han nu inte är som han ska. Siktet har länge varit inställt på att bli full pensionär och nu är målet nått.
Sitt praktiska sinnelag har han också lärt sig fördra. En oväntad höjdpunkt blev därför renoveringen av den egna jolingen (livremmen), då den senaste i raden av tekniska arbetsuppgifter resulterade i ett nytt hål lite längre ut. Nu står den sig ännu en tid.
Wasling har alltid visat stort intresse för sina egna idéer och starkt vurmat för desamma. Hans fallenhet för förträfflighet har lett till antagandet av valspråket »Det vill gärna bli bra» eller på vardagslatin »Nempe bene» — [för den besvärande okunnige kan upplysas att det kan direktöversättas med »givetvis (går det) bra»]
Vapensköld för Lennart Wasling av Jan Raneke 2010.
Han har alltid befarat att där tvenne personer samlats bör en förening bildas och därtill genast anhållit om medlemskap och en förtroendepost. Just nu är det aktuellt att ansöka om medlemskap i pensionärsföreningens ungdomsgille.
Har inte idrottat eller råkat ut för något annat trauma. Därför har framgångarna ännu inte blivit så stora som kunde förväntas. Trots ihärdiga försök har sålunda ännu inget personligt rekord slagits.
Bland fritidssysselsättningarna märkes särskilt hans intresse för samlande av ett och annat, som kan spridas ut på golvet på ett förtjänstfullt sätt, för att kanske komma till nytta vid ett senare tillfälle. En obruten svit — från slutet av 1970-talet! — av portotabeller hör till rariteterna.
Till hans dygder räknas främst anspråkslöshet och ett milt sinnelag. Många vilande talanger finns dock.
Och inte har han så bråttom heller numera — väl medveten om att det är andra musen som får ostbiten.
Lennart Waslings vapensköld med Svenska heraldiska föreningens baner, av Thomas Falk.
Ses vi i Borås den 24-25 augusti? Då är det släktforskardagarna här i stan och jag kommer att vara där som en del av Svenska heraldiska föreningens medverkan.
Och inför den händelsen sitter jag nu och tar fram en ny folder som jag hoppas ska få fler att bli intresserad av att ta sig ett släktvapen och bli medlem i SHF.
Det är lite lurigt att ta fram en sån här folder när målgruppen är du som ska läsa den inte känner till föreningen och inte vet att du kan ta dig ett släktvapen. Foldern ska dessutom inte bara användas dessa två dagar utan i helt andra sammanhang där SHF medverkar. Jag får hoppas att jag lyckas något sånär med uppdraget.
Svenska släktkalenders vapensköld
Och lika mycket hoppas jag att någon av er som läser det här tittar förbi helgen 24-25 augusti. Och räcker det inte med att träffa mig och de andra i SHFs stånd så kommer två av föreningens förtjänstmedaljörer att hålla föredrag: Lennart Wasling och Inga von Corswant-Naumburg. Dessutom finns Magnus Bäckmark där.
Så har den kommit till medlemmarna, Vapenbilden nummer 111. Ännu ett fantastiskt nummer av Sveriges bästa heraldiker och jag.
Denna gång hade Svenska Vapenkollegiet en extra stor inlaga om hela 12 sidor. Det var 30 nya släktvapen som skulle ut på slutgiltig granskning.
Hitintills har Svenska vapenkollegiet granskat och låtit nära 400 vapen presenteras för övriga heraldiker. Fram till nu har inte ett enda förslag till justering inkommit som kollegiet har känt behöver beaktas. Det betyder i klartext att alla vapen har klarat inspektionen och de få inlägg om kritik mer rör smak än vapnens giltighet. Det om något är ett gott betyg för verksamheten.
Knut långe än en gång
Den mest djupgående artikeln är Mats Perssons djupdykning i Knut Långes vapen. Under året har just detta vapen granskats mer än något annat och jag vågar påstå att det vi nu vet är det vi kan få veta i är det som går att veta med de fynd vi har idag och de forskningsmetoder som finns att tillgå.
Resultatet då? Det kan ni läsa om i Vapenbilden eller, i en förkortad version, på hemsidan heraldik.se i sinom tid.
Heraldiken i SCA
Anna Troy har skrivit en artikel om heraldiken inom föreningen SCA. Deras verksamhet är allt för bortglömd av andra heraldiker, men på många sätt upprätthåller de en heraldisk tradition som andra heraldiker inte förmår.
Vapenbilden kan du endast få på ett enda sätt – genom att bli medlem i Svenska Heraldiska Föreningen. På heraldik.se kan du läsa mer.
Och till sist – ett stort tack till mina medhjälpare i Vapenbildens redaktion: Elias Sonnek, Marcus Karlsson, Pontus Rosenqvist och Stefan Bede samt Lennart Wasling.
Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia
