Finska Kommunförbundets samling av vapensköldar. Foto: Anders Segersven
Jag läser på Anders Segersvens blogg om en heraldisk guldgruva i Helsingfors. Det är finska Kommunförbundet som i sina lokaler har i Kommunernas Hus” har ett rum fyllt med de finska kommunvapnen.
Samlingen består av 607 vapen för nuvarande och tidigare kommuner och städer i Finland samt tidigare kommuner på avträdda områden i Karelen.
Jag hoppas att vi kan se något liknande i Sverige. Antalet sköldar bör bli ungefär lika många, om vi tar med de som fanns för landskommunerna fram till 1974. Per Andersson har redan gjort grundjobbet så nu är det bara att göra klart sköldarna.
Bollebygd härad vapen av Lokal_Profil. Licensierad under CC BY-SA 2.5 via Wikimedia Commons
Bolle betyder kanna eller skål, och i Bollebygd har man varit känd för att tillverka fina träskålar. Därför har Bollebygd en kanna i sin vapensköld. Eller?
Bollebygds äldsta bevarade sigill är känt från 1564. Redan då hade häradet en kanna eller skål samt tre blommor. Samma motiv finns i ett sigill från 1700-talet. Den här typen av märke är inte ovanlig den tidens heraldik. Tvärtom tillhör en skål med eller utan blommor ett av de vanligare motiven från renässansen fram till rokokon. Det gäller inte minst inom den ofrälse vapengruppen dit släktvapen förda av präster, borgare och bönder hör.
Varför man i Bollebygd valde just det här märket kan vi inte veta, men troligen tänkte de på 1500-talet likadant som nu – att likheten mellan namnet Bollebygd och ordet ”bolle” måste betyda att det var frågan om samma ord.
Men varför de boende en gång bestämde sig för att kalla sitt hem för Bollebygd vet vi inte. Kanske kommer namnet från fornsvenskans ”Bald” (modig, stark) och är en anspelning på Storån?? som rinner genom bygden? Kanske så är det mansnamnet Bolle?? som är ursprunget.
En sak kan vi vara säkra på och det är att de människor som någon gång under sen järnåldern började kalla sitt hem för Ballabo eller liknande tänkte att deras ättlingar flera hundra år framåt i tiden skulle börja tillverka träskålar och bli kända vida omkring för sitt kunnande.
Frågan är om ens de som på 1500-talet valde urnan som symbol för sitt härad anade den betydelse som träslöjden skulle få för trakten genom knallarnas verksamhet.
Blommor som bitecken har ingen heraldisk innebörd utan ska främst ses som utsmyckning.
Dessutom gör blommorna att kannan inte förväxlas med timglaset, ett annat av tidens vanliga motiv.
Ett vapen, många brukare
Bollebygds vapen representerar inte bara Bollebygds kommun. Det var också kommundelen Bollebygds vapen, liksom landskommunens och häradet visar genom sina sigill att även de har rätt till detta vapen. Dessutom skulle man även kunna anse att socknen Bollebygd har detta vapen även om detta lämnar Björketorps och Töllsjö socknar vapenlösa. Socknar är i regel vapenlösa i vår del av landet för de representerades bildmässigt av kyrkoherdens sigill.
Men det är en brist som kommande generationer kan åtgärda.
Två begrepp. Så lika, som ihopblandade. Ändå är det lätt att skilja dem åt.
Tänk dig att du står i din trädgård. Då kan du så dina frön i räta i rader i landet eller så beströr du dem lite fritt som gräsfrön.
Besått är alltså bitecken som är ordnade (ofta nio, men de kan vara fler) medan ett fält som är bestrött har sina bitecken lite hur som helst som konstnären tycker är vackrast.
Nu följer inte alla heraldiker den här åtskillnaden. Den är till exempel helt okänd inom statsheraldikerämbetet (eller så tycker de att bestrött och besått är samma sak).
Två exempel är Ulricehamns och Ystads kommunvapen. Här är Ystads vapen definitivt bestrött medan Ulricehamns vapen är besått.
Coat of arms of the city Ystad
Coat of arms of the city Ulricehamn
Även Svenskt Vapenkollegium (där jag själv ingår) är inkonsekvent. Också här används ”bestrött” för både rätlinjiga avbildningar och utspridda diton. Exemplen här är Hedqvist och Alvsommar
Coat of arms for the family Hedqvist
Coat of arms for the family Alvsommar
Konsekvensen kan betyda att jag har fel, att orden betyder samma sak. Mot detta vill jag invända att vissa vapen alltid har bitecknen strikt ordnade (Danmarks statsvapen, med sina nio sjöblad) medan andra har en variation i antal och spridning (ex Ulricehamns kommunvapen genom historien).
Det heraldiska fackspråket, blasoneringen, behöver vara exakt. Ju mer tydlig man är där, desto bättre blir vapnet som identifikationsbärare. Tydligheten behöver däremot inte vara begränsansde, vilket jag återkommer till.
Arjeplog har skapat en ny logga som påminner om deras kommunvapen, men ändå inte är ett kommunvapen.
Jag tycker att det är lite svårt att säga att det ena är fel och det andra är rätt. En logga och ett vapen är två saker som kan gå hand i hand. Loggan har en kort livslängd, och ska så ha, medan ett vapen till sin natur är evigt.
Kan kommunvapnet bytas ut
Ja. Och nej.
Rent formellt kan en kommun ensam säga att de avskaffar sitt vapen och ta det beslutet i fullmäktige, men i folkets (och troligen även politikernas) ögon har man säkert kvar vapnet ändå, även om kommunen inte använder det på sina brevpapper.
Vad Arjeplog tror att de har gjort vet jag inte, men jag är helt säker på att deras vapen kommer att bestå medan den nya loggan kommer att pryda kommunen ett tag framöver.
”Arjeplog vapen” av Himasaram. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.
Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia
