Etikettarkiv: Brita Grep

Vapensköld

Sofia Gisberg, medskapare av Klingspors vapenbok

Sofia Gisberg, Yxlografi ur Idun, nr 33:1893. Från Wikipedia.

UPPDATERAT: Tack till Elias Sonnek och okänd person inom SHS rättar jag texten. Det nya står inom [med kursiv]  
Illustratören och konstnären Sofia Gisberg (1854-1926) är den okända skaparen av  [omslaget till] Carl Arvid Klingspors vapenbok för Sveriges adel och ridderskap.

Riksheraldikern Carl Arvid Klingspor gav 1890 ut vapenboken Sveriges ridderskaps och adels vapenbok  som har samtliga introducerade ätters vapensköldar. Imponernade. Men den som ritade dessa sköldar nämna sällan så därför är det dags att lyfta upp Sofia Gisberg ur glömskan. Speciellt som inte ens Kungliga biblioteket har med hennes namn i detta mastodontverk. [Eller Maria Widebeck, som gjorde vapnen i inlagan. ] [Sofia Gisberg har även gjort flera nationsfanor till Uppsala universitet]

Jag kände inte ens själv till henne när jag imorse av en händelse såg hennes namn i Gunnar Scheffers minnesord över Brita Grep i Heraldisk Tidsskrift 1969.

Hennes stil är typisk 1800-tal men lätta streck men lägg märke till att hon fyller ut sköldarna väl. Det finns en schablonbild av 1800-talet som inte alltid stämmer när man granskar källorna. [Och inte alls naturalistisk som dåtidens heraldik så ofta sägs vara.]

Jag hoppas att den här vapenboken blir ett kommande digitaliseringsprojekt för Svenska Heraldiska Föreningen för numera är boken svår att få tag på.

Sveriges ridderskaps och adels vapenbok vars omslag gjordes av Sofia Gisberg.

Lärare till Brita Grep

Sofia var lärare på slöjdskolan, senare Tekniska skolan och engagerad i Handarbetets vänner. Än mer viktig blir därför Sofia Gisbergs insats när man inser att hon på Tekniska skolan var lärare åt Brita Grep, och därmed den som fick in Brita på den heraldiska banan. Brita kom senare att vara kunten till Riksheraldikerämbetet i ungefär 50 år innan en bruten arm i 70-årsålderna stoppade hennes heraldiska arbete.

[Sofia Gisberg skapade också diplomen för nobelpristagarna i Kemi och Fysik från 1902 till sin död 1926.]

[Maria Widebeck återkommer i en senare artikel]

Läs mer om Sofia

Vapensköld

Vad betyder korsen i saxarna?

Jourhavande heraldiker

Coat of arms of the city of Borås, Sweden
Coat of arms of the city of Borås, Sweden

 

FRÅGA: För ca 2 år sen flyttade jag in i en lägenhet på Kungsgatan i Borås. Utanför vårt sovrumsfönster vajar den vackra stora Borås flaggan. Varje gång jag tittar ut så blir jag irriterad för att ingen kan svara mig på varför det är två kors på ullsaxarna och vad dom står för…?! Funderar även på varför korsen bara finns på vissa vapen/flaggor och inte andra.

Dagens fråga till Jourhavande heraldiker kommer från Borås.
Och som boråsare har jag själv funderat på just dessa kors som frågeställaren tar upp.

De förekommer inte i dagens officiella framställning av kommunvapnet, men de finns med i den teckning som dåvarande riksheraldikerämbetet gav till staden mellan 1930-53. Jag gissar att konstnären var Brits Grep, men kan inte säga det med säkerhet.

Korsen saknar betydelse

Korsen har ingen symbolik alls och har egentligen inget med stadsvapnet att göra heller. Det var den enskilda konstnären som fick för sig att rita in korsen i saxarna. Om det var av religiös nit eller för att hen (ev Brita Grep) gillade den kantiga symmetrin som kontrast till de rundade men spetsiga saxarna vet jag inte, men något med sköldens heraldiska framställning har det inte att göra.

Inte fel med detaljer

Det är alltså inte fel att som heraldisk konstnär lägga till små detaljer i en enskild framställning av en vapensköld, men dessa behöver/ska inte upprepas av andra och detaljerna får inte vara så stora att de får en symbolisk betydelse och blir ett bitecken. Jämför hur en krona ser ut i riksvapnet tre kronor. Här kan man välja att ha rena kronor eller ha dem smyckade med rubin och smaragd. Kronan kan även ha klöverbladsdekoration eller vara kantig.

Men man får inte lägga ett klöverblad intill kronan (=bitecken) eller ersätta en rubin med ett kors eller ullsax eftersom dessa symboler aldrig annars finns på kronor. Den i Sjuhärad så välkända, och med ullsaxar dekorerade, Toarpskronan räknas inte eftersom det är en ljusstake.

 

Vapensköld

Jiří Louda är död

Jiří Louda är död. Denne tjeckiske heraldiska konstnär var en av de största i efterkrigstidens Europa. 

Jiří Louda föddes 1920 i Kutná Hora, Tjeckien,  och avled nu i veckan (1 september 2015). 
Jag fångades av hans heraldiska konst när jag fick tag på boken European Civic Coats of Arms. Hans konst var väldigt distinkt och påminde lite om Brita Grep (eller om det var tvärtom).